fredag 5 december 2014

Dråpligt

De lutande husen i Uppsala

Det är jag som står för lördagstemat den här veckan 
Dråpligt nog så hinner jag inte skriva på rätt dag (det har nästan blivit en ovana)
så jag gör det nu istället, fredagskväll
De andra deltagarna hittas till höger i min blogg för den som vill läsa om
deras syn på vad dråpligt är.

Av en ren händelse så blev det aningen dråpligt när vi stod på en hållplats
i Uppsala senaste måndag och väntade på bussen som skulle ta oss österut mot
Grisslehamn och färjan hemåt

Jag fick inte ihop det jag såg framför mig....
Husen lutade och mera jag tittade på dem mera
funderade jag på hur i all världen detta kunde hänga ihop

När jag lade ner kameran och bara tittade på husen med mina egna ögon,
stod det högra huset helt lodrätt precis som hus plägar göra, men
det vänstra lutade fortfarande en liten aning
Man har byggt huset annorlunda.
Väggen mot gatan till, har vinklats som en strut, som
blir allt vidare uppåt
och så blir det som det blir...man tror man ser i syne


När jag sedan vinklade kameran lodrätt efter huset till höger och tog en ny bild,
så blev allt mera drastiskt
Det högra huset fick slagsida och folket som bor i det
torde ha drattat på ändan och rullat i vägg allra minst
Tur att fönstren var stängda för risken var stor att de kunde ha ramlat ut
av bara farten

En härlig synvilla tack vare vidvinkelperspektiv samt lite hjälp av någon
påhittig Uppsalaarkitekt
Det lustiga är att trots att vi var många på hållplatsen så tycktes inte någon annan än jag
se hur allting lutade
De stod där och såg ut som om det regnade, vilket det också gjorde
i och för sig, men ändå?

Är det bara flickor från landet som ser när husen håller på att välta omkull i stan?
Eller är det rent av så att ingen ville låtsas om att de såg oförklarliga syner
Risken är ju stor att man blir prilligförklarad.
Nå, jag har inget att förlora på det i alla fall ;)


Bilden är  lånad från Internet, gratis att använda. Hemmets Veckotidning bjuder
Så var det förstås den lilla kattungen som försvann och var borta så pass länge
att hela dess familj R. trodde att den hade blivit överkörd och redan hade resignerat
och insett efter mycket letande, att så är det nog...livet ger och livet tar

När mamma R. stod på balkongen med några gästande äldre damer och pratade
om dittan och dattan, så kom familjens barn rusande och ropade glädjestrålande:
" Jesus lever, Jesus lever". De gästande damerna tittade förundrat på mamma R.
och sade att de inte hade förstått att familjen var såå religiös av sig

Det damerna inte visste om var
att den lilla kattungen hette Jesus och just
då låg i tryggt förvar under jackan på ett av barnen
Jesus var en flicka visade det sig litet senare.
Den fick sitt namn på grund av att den har
flera tår på varje tass än en vanlig katt har,
vilket medförde att pappa R. döpte den till Jesus,
eftersom den troligen kan gå på vatten med så breda tassar.

Nästa gång jag träffar Jesus så skall jag ta bild av henne så att jag kan visa er
hur hon ser ut.

Ha en skön helg alla!
  Copyright Karin Eklund, Pettas ekologiska

50 kommentarer:

  1. Ett mycket dråpligt inlägg i mer än ett avseende. Du måste ha varit extra uppmärksam, eller kanske de andra vant sig vid det hela. Den lilla katthistorien är för söt. Kram och ha en trevlig andra adventshelg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, kanske det Gunnel. :) De kanske är vana och jag ovan, mycket stor möjlighet att det är så.
      Ha en fin adventshelg du med!
      Kram

      Radera
  2. Dråpliga historier är alltid trevliga. :)
    Jag tror faktiskt att folk ofta inte ser saker och ting. Jag kan se något som kanske 5 andra personer inte har sett. Tror mycket beror på hur närvarande man är i sin vardag och sitt liv.
    Sedan kan de ju ha sett husen flera gånger och insett att det ser ut så.
    Onekligen ser det litet "halsbrytande" ut. Kanske det lutande tornet i Pisa har en konkurrent? :)
    En sådan fin liten katthistoria. Och att gå på vatten är fascinerande. Inget jag bemästrat ännu, men vem vet.
    Kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man har ju en del dråpliga historier att berätta om man bläddrar lite grann i minnesarkivet, men så här blev det den här gången, lite grann p.g.a. tidsbrist.
      Självklart är det så att vi "ser" på olika sätt. Andra ser annat som inte jag ser osv.
      Jag brukar gå på vatten varje vinter ;)...när havet är fruset så traskar jag på
      Vi får träna Anne-Marie att gå på öppet vatten, kanske vi klarar det? Någon meter i alla fall
      Kramar!

      Radera
  3. Ett underbart namn på en liten katt-tjej! Vi hade en gång en katt som hette "Mamma", vilket också gav upphov till en del dråpliga situationer...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är underbar katt också, rätt många år vid det här laget så hon går inte så långt bort längre. Bara hon har en egen historia som jag borde skriva om
      Jag förstår att "Mamma" gav upphov till dråpligheter :)

      Radera
  4. Dråpligt ja men rätt skojiga historier också tycker jag. Ha en trevlig helg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!:)
      Ha en god fortsättning på Självstyrelsehelgen och andra advent du med!

      Radera
  5. Vilken liten dråplig berättelse om den rara kattungen :)
    Och visst är det konstigt att bara du såg hur husen nästan stjälpte... som om de försökte tömma ut hyresgästerna... :)
    Konstigt optiskt fenomen... som blev riktigt dråpligt...
    Ha en fin advent!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ibland blir det verkligen dråpligt. Nästa gång jag är till Uppsala så måste jag gå dit och titta igen....kanske husen står som de ska då?;)
      Ha en fin fortsättning på helgen du med Anki!

      Radera
  6. Arlitektur av i dag kan i sid vara ganska dråplig. Den nya Köpenhamnstadsdelen Ørestaden är full av dessa omöjliga konstruktioner och det är nog så, att det mest är bondtjejen (jag) som står där och tittar med stora ögon.
    Härlig historia med Jesus också. I vår familj har vi en liknande, när min syster gråtande berättar för mormor i telefonen att farfar kört över Olga som nu var död. Mormor blev såklart väldigt förskräckt och tyckte synd om den gamla damen, men det var alltså bara tal om en padda som vi ibland såg i vår trädgård..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul nog så finns det alla möjliga typer av byggnader...fastän man ibland blir med munnen öppen av förvåning :)
      Paddan Olga dog trafikdöden, stackarn. Ibland blir det dråpligare än dråpligt på grund av namngivningar.

      Radera
  7. Ojojoj - Jesus lever minsann - kanske kan du ta en bild av Jesus och mixtra den ihop med det "skakke huset?
    Nog är bondtjejen en förtjusande varelse i världens storhet!
    :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är bevisat att Jesus lever, för senast satt hon på en stol och spann högt och ljudligt när jag kom till familjen R. Det ska bli en bild, men det kan dröja någon månad innan jag åter träffar Jesus. Tack Tove!

      Radera
  8. Lutande huset i Uppsala missade jag ju när jag var där häromsistens. Kanske en blivande turistattraktion? Vilken söt Jesuskatthistoria. Med ett sådant kattnamn i huset kan det uppstå många dråpliga situationer!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det värsta är att jag börjar tvivla på om jag har sett det lutande huset i Uppsala :). Ändå vet jag att Uffe såg det också och han hade inte någon kamera med sig så det måste ju vara så. Nästa gång ska jag åter ta mig en ordentligt titt på lutningen.

      Radera
  9. Dråpligt värre med kissen Jesus ;.)
    Ha en bra dag/ kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kissen Jesus har en rätt härlig livshistoria också, som jag får ta en annan gång
      Ha det bra du med Spanaren!
      kram

      Radera
    2. Vill veta mera om denna kisse och längtar redan ;.)
      Vem kom på namnet osv.

      Radera
    3. :D. Ska bara ta mig till Jesus för att ta bild först, sedan kommer kissemissens historia

      Radera
  10. Kattungar brukar bjuda på dråpligheter oberoende av tåantal. Jag brukar, som gammal kattuppfödare, säga att om man har källingar i huset behövs ingen annan underhållning. Ser fram emot en bild på Jesus!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tar nog någon månad innan Jesusbilden är tagen, tror jag.
      Att ha kattungar och katter i hus bjuder verkligen på både det ena och det andra av dråpligheter. Helt sant! Ibland längtar jag hur mycket som helst efter att ha katt igen

      Radera
  11. Jag kom hem från Uppsala i torsdags och då hade jag rättat till alla hus så de stod så rakt och fint så. Men det såg ganska tråkigt ut. Tropiska växthuset var däremot mycket trevligt även om det blev jobbigt med långkalsongerna till slut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jisses, så du har jobbat. Nå, det kan ju vara bra för uppsalaborna att de får leva vågrätt ett tag, för troligen vippar husen på kant igen när jag kommer dit
      Tropiska växthuset har jag aldrig besökt, så tack för tipset!

      Radera
  12. Vilken gullig katt och katthistoria! Jag måste undersöka Uppsalahusen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Lena!:)
      Vid Centralstationen och busshållplatsen för Åland. Eckerö och Vikinglinjen...då tror du att du ser i syne

      Radera
  13. Jesus......Haha. det var dråpligt.
    Vilken otrolig söt misse. Jättesöt bild.

    Ha en skön söndag nu.
    Hejsvejs.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej svejs på dig med TantGlad!

      Bilden har jag lånat från Internet, Hemmets Veckotidning bjuder
      Den riktiga Jesuskatten ser annorlunda ut, men är himlasöt den också

      Skön söndag önskar jag dig också!

      Radera
  14. Synvillor är dråpliga grejer :)
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, absolut så är det så Helena.
      Sedan är frågan om jag såg i syner? Nästa gång ska jag undersöka dråpligheten ordentligt
      Kram!

      Radera
  15. Men han är ju alldeles naken...som det stod i sagan, och huset lutar ju galet mycket. Du har fångat ett scoop. Skicka det till lokaltidingen och se om det blir publicerat. :-)

    Ha en skön måndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kejsarens nya kläder :)
      Ett scoop blev det. Tror jag, haha....
      Ha detsamma!

      Radera
  16. Ja, det är lustigt det där då man fotar. Verkligen. Har ofta samma fenomen då jag fotar. Har med vinklar och sådant att göra och världen genom kameralinsen.
    Ibland såååå irriterande. Hade samma problem igår då jag skulle fota. HAHA!! Då har jag lust att dräpa alla konstiga vinklar och synvillor.
    HAHA!!
    Kramar!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det är fascinerande också. Vad är egentligen verklighet? Science fiction?
      Kul är det men i längden skulle det förstås bli aningen mycket av det sneda
      Kramar!

      Radera
  17. Haha, du är allt bra dråplig själv du.. Man kan nog få till att fler hus lutar en del. Historien om Jesus var ju också riktigt dråplig. Man kan se damernas hakor rasa när barnen kommer in..
    Jaha, det var du som brukar vara på Madeira. Jag visste att det var någon bloggvän men kom inte ihåg vem..

    Kram Maidi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag kan också se hakorna falla :)
      Ja, det är vi som brukar fara till Madeira, i mån av möjlighet, en gång per år.
      Vi far dit för att vandra bort hösttröttheten eller vad man nu ska kalla det.
      Ett slags reningsbad handlar det i alla fall om ;)

      Kram

      Radera
  18. Hmm. Jag vet att Uppsala Universitet är skyldig till flest alkoholister av alla universitet, kan det ha något med det hela att göra? Jag hade definitivt trott att jag var snurrig i huvudet och antagligen skrikit "Ta skydd!" eller något lika olämpligt.

    Men vilken otroligt söt katt. Vill ha!

    Svar: Oj då. Upp med lungorna igen, vet inte riktigt hur det är att andas sockluft ;) Nyttigt är det nog inte.

    Jag måste kolla om det finns någon anti-rörelse. Den som var på nyheterna var från Norrland, de orter som drabbas värst om något händer.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, jag trodde att du menade att jag inte var nykter Lotta! Men så såg jag....ja, kanske någon arkitekt har druckit för mycket glögg? Lite grann hade arkitekten dock mixtrat med ritningarna, för som redan skrivet, så var det ena huset lite vinklat på ett lustigt sätt.
      Du måste tala med Hemmets Veckotidning om katten ;)
      Ja, lungorna klarade sig galant, men kul var det onekligen med all prickighet och allt nypande;)
      Kram

      Radera
  19. Härligt inlägg. Jag stod över den här gången eftersom jag var uppe i Mälarhöjden förra veckan. Ska försöka komma igen till helgen.
    Kram från Ingrid som också upplever att både hus och lyktstolpar ständigt lutar i konstiga vinklar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ingrid!
      Kanske det har någonting med oss tanter att göra. Vi ser kanske allting i konstiga vinklar? ;)
      Kram

      Radera
  20. Lilla Jesus är ju underbart söt och jag tycker verkligen det är ett dråpligt namn på en liten kattflicka :) Husbilden blir jag inte riktigt klok på...man måste nog se den i verkligheten för att se hur dråpligt vinklarna kan lura en! Mycket bra skrivet om utmaningen! Ha det gott, kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, har man extra klor och blir bredtassad så kan vad som helst hända ;)
      Stanna till vid busshållplatsen där det står Åland, Eckerölinjen och Vikingline vid Centralstation så får du se....eller kanske det bara är ålänningar som gör det ? ;)
      Tack eWa!
      Kram

      Radera
  21. Sitter här och ler... och så tänker jag att kissekatten och storyn räddade dig från de fula husen i Uppsala, vare sig de sistnämnda var synvilla eller inte.

    Jag ser fram emot att få se Jesus. Måste vara en syn för gudar. :)

    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, haha, Aila, nu fick du till det riktigt bra. En syn för gudar. Bara jag hinner så ska jag ta mig en tripp till Jesus med familj

      Kramar

      Radera
  22. Vilken härlig berättelse om Jesuskatten.
    Och tänk vad en kamera kan åstadkomma tillsammans med en fantasifull fantastisk kvinna som du!
    Och. Jag börjar skönja ljuset :) Julen kommer så passligt med alla sina ljusligheter och snart är det vårvinter.
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, Jesuskatten är härlig bara den i sig själv och har en spännande levnadshistoria som jag ska berätta senare om dess husse och matte ger mig tillåtelse.
      Ja, ljuset börjar skönjas...snart blir vi prilliga(re) igen, hoppar och skuttar som jag vet inte vad;)
      kram

      Radera
  23. Inte klokt! Många dagar sen vi skrev och så skrev vi nästan samtidigt åt varann igen. Det har hänt förr! Inte klokt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Telepatin fungerar Lisbet!:) Det har hänt förr, rätt många gånger, ja :)

      Radera
  24. Var det bilden av din krans som jag sparat? Kan hända att det var din krans. Min var den inte :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var min bild av kransen jag gjorde åt lilla Wilhelm i fjol. Trodde först att du hade gjort en precis likadan, tyckte ju den såg bekant ut :)

      Radera