tisdag 11 november 2014

Novembervandringar

De allra sista pelargonerna samlade till en liten bukett på köksbordet
    Jag har alltid tyckt om alla årstider, precis för vad de är, rakt upp och ner
    Men för ett antal år sedan förvånade jag mig själv med att helt plötsligt
    tycka att november var den mörkaste, tyngsta, jobbigaste och längsta månaden på hela året
    Den var seg som en kola och tycktes aldrig ta slut.
    Jag befann mig i ett slags Mordorsrike (Finns i Tolkiens Sagan om ringen)
    Jag kände mig nästan överrumplad...
   
Kungsnävans novemberblad
    I år har den där sega kolan försvunnit.
    Så där bara, precis som om någon har knäppt med fingrarna för att lösa
    en förtrollning av något slag
    Vad det beror på ids jag inte ens fundera på. Det är som det är och varför
    lägga pannan i djupa veck när man inte behöver?
    Huvudsaken är att segheten har försvunnit och att november flyter på som alla andra
    månader på året och inte känns som ett stort tungt trafikhinder längre
    Nu är den känslan puts väck, tack och lov

Årets absolut sista (förmodligen) stockros
På dikesrenen blommar baldersbrå
Där skog har fällts växer vackert gräs som glimrar som guld i novembersol
   Vi gör en daglig motionsrunda, Uffe och jag, om och när tiden finns och just nu finns den
   I söndags sken solen under förmiddagen och framhävde all skönhet som växer i vår
   novembervärld
  
Förgyllning
En vacker källare
    Vi har många möjligheter att välja motionsrunda.
    I alla väderstreck kan vi röra oss och på något sätt kommer vi alltid tillbaka en annan väg
    Det händer sällan att vi går tillbaka samma väg

En åker som har lagts till vintervila, färdigt plöjd
Askens ymniga hängen har blivit bruna
En mossbelupen liten brygga, som nog inte har använts på många år
Hasseln förbereder sig för våren
Ibland går vi på röda vägar
Uffe skrattar åt mig när jag räddar maskar som slingrar sig fram över trafikerade leder. Jag bär dem
över till andra sidan vägen så att de inte ska bli överkörda

Här var ingen hemma
Ett förvildat äppelträd med god frukt.  Givetvis så måste jag smaka
Novembersol
   November är lite grann som april, nyckfull
   och har ett snabbt växlande humör
   Mitt i allt som solen skiner kan himlen täckas av mörka regnmoln

"Påskgräs" med nedfallande höstlöv och mogna nypon
   Väl hemma igen så sken solen åter och vid fågelbordet har vetet grott och om man inte visste om
   att det är  höst så kunde man lika gärna tro att det var vår

Trattkantareller
    Naturligtvis, så har vi alltid svampkniven med oss.
    Utifall att vi ser någon trattkantarell
    Har vi inte korgar med oss så har vi alltid en huva, en mössa eller en kasse i fickan att ta till om så
    behövs, för inte kan man ju bara gå förbi och låta maten bli kvar i skogen?
    Eller kan man?

På måndag gick vi andra vägar
På köksbordet
      Det blev en del att ta hand om igår när vi åter var hemma
      En dryg timmes vandring kan inbringa både det ena och det andra förutom välbehövlig motion
      och frisk luft.  

      Snart kommer jag hem med mossa och kvistar inför juldekorerandet i trädgården
     

33 kommentarer:

  1. Det är bra att du påminner om grannlåten. Varje årstid har sin skönhet.
    Snyggt fotograferat oxå. 😄
    Må gott på den vackra ön!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Eive!
      Grannlåten finns nog, det gäller att se den. Just nu skiner solen från en nästan klarblå
      himmel här hos oss, för en stund sedan måste jag tända lampan. Nu åter släckt. Det är kanske april i alla fall;)?
      Må så gott i Skövde du med!

      Radera
  2. Tack för trösterika ord och bilder. Jag behöver också komma ur novembervemodet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är tungt, när det känns tungt.
      Ibland är jag så rysligt logisk, haha...
      Ha det gott Maggan!:)

      Radera
  3. En riktigt uppiggande promenad! Jag brukar vara utrustad med påsar i mina jackfickor, för precis som du sa vet men aldrig vad man hittar. Man kommer in i en god cirkel för helt plötsligt ser man något man vill ha men inte kan ta med sig just då. Alltså får det bli en promenad nästa dag också. Höstkramar från Skåne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också lärt mig att ha någonting att plocka saker i, med mig.
      Så är det, någonting som drar ut en om inte annat, när man ser saker man inte vill vara utan
      Höstkramar i fullt solsken just nu!

      Radera
  4. Det kommer tydligt fram i dina fina bilder, att hösten har så mycket färger också! Bara man vill se dem. Promenader hjälper nog mot den där höstsegheten också, har jag märkt. Dessutom målar tecknar jag bort den mörka tiden, alldeles till min egen glädje (kanske litet grann till andras glädje också!).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det handlar nog rätt mycket om det där med att vilja se eller inte.
      Promenader gör gott för både kropp och själ även fast det är mörkt och ruggigt ute.
      Du glädjer förstås andra med dina fina målningar och teckningar, Sirkka, absolut.
      Du blir bara skickligare hela tiden på den ädla konsten, har jag sett på fb:)

      Radera
  5. Ja, jag är precis som du! Har inget emot november. OCH jag är glad att du fick tillbaka din november-mojo :-)
    Det är en skön månad innan jul, det tycker jag. Lugn och fin. Dina foton är jättefina och beskriver så väl allt det vackra november har att bjuda.
    Alla årstider har sin verkliga tjusning.
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Novemberdimmorna, mörkret och så vidare påverkar kanske alla lite grann. Jag känner mig oerhört befriad och lätt i sinnet nu när jag har sluppit det där sega tillståndet rent mentalt.
      Förr, innan jag kände så, förstod jag inte alls att folk gnällde, nu har jag större förståelse:)
      Det är en lugn, skön månad,absolut.
      Tack Annika!
      Kramar!

      Radera
  6. Så himla fina bilder här. Trattkantareller, jag trodde att den tiden var förbi så här års. Dubbel glädje på en sådan promenad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!:)
      Så trodde vi också, men eftersom vi inte har haft särskilt mycket frost så har de klarat sig bra. Det har hänt att jag har plockat hem stelfrusna svampar också så det har klingat, klirrat i svampkorgen. Dubbel glädje, javisst!

      Radera
  7. Så många fantastiskt fina bilder...och en väldigt fin berättelse. Blir glad av att läsa. :-)

    Härligt också att detta kanske blir en bättre november än på flera år, utan mörkerkänslor.
    Trevlig kväll ! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!:)

      Jag har inte varit deppig eller så, men det har känts tungt, mörkt och tråkigt, nu är allt detta borta. Det är en bättre november.

      Ha det gott!

      Radera
  8. Ok, visst kan november vara härlig på sitt sätt, men om jag skulle vara tvungen att välja bort en månad faller november först!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, OM man måste välja bort en så då åkte november iväg här också:)
      Tur att man slipper välja

      Radera
  9. NÄÄÄÄE Pettas det ÄR inte rättvist att avsluta novemberbloggen med ett bord full av trattkantareller så vackra, nu blev jag inte bara avis utan väldigt sugen på att ta en tur till skogen och kolla om jag kan hitta några frostnupna trattisar.

    Men fisk fick vi idag......

    Tjingelingen från Rantamor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ta en tur till skogen Rantamor, plocka trattisar så det klingar om det i svampkorgen:)
      Fisk har inte vi fått på länge, men så kan det bli ibland. Båten på land och en del annat "skräp" har sett till att vi inte ens kom ut på böljan den blå i år, men nästa år så...
      Grattis till fisken!

      Godnatt bästa du!

      Radera
  10. Ju äldre jag blir, ju fortare tycker jag tiden går. November går särskilt fort eftersom jag ju leder en kör och vi ska repetera julsånger till SPF:s julfest 8 december. Dessutom ska vi sjunga i stora, fina Sankt Laurentii kyrka på söndag. Sen har jag ju flera tavlor som inte är färdigmålade, garaget (förrådet) som ska röjas, huset som ska städas etc.etc. Jag hinner inte ens tänka på om det är grått eller solsken ute.
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det bästa är när det är som du har det Ingrid,
      men jag kan förstås inte påstå att tiden har blivit lång på grund av för litet att göra, jag heller.
      Tvärtom så brukar det finnas hur mycket som helst att göra som företagare, vilket jag har varit i många, långa, härliga år. Men oaktat detta så kan man bli påverkad av mörkret och dimman, känna seghet och det är den känslan jag inte har längre, mycket beroende p.g.a personliga orsaker, som jag inte tänker skriva någonting om. Livet är för oss alla på olika sätt. Att månaderna går fort när man har mycket och roligt att göra är helt sant och riktigt:)
      Jag tar mig tid att uppleva världen omkring mig, både vädermässigt och på annat sätt, även om jag har mycket att göra. Vi är olika, vi människor. Tack och lov!
      Kram

      Radera
  11. Vilka fantastiska bilder du bjuder på! Du plockar fram det allts bästa av november, och det älskar jag! För det finns ju så mycket vackert, som vi lätt glömmer bort när vi gnäller över den gråa trista perioden och bara längtar till advent. Tack för påminnelsen!
    Ha det fint, kram Maja!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Maja!
      Det var lite grann det jag också ville med mitt inlägg, påminna oss om att det finns så mycket att glädja sig åt även om det kan kännas segt emellanåt. Guldkornen glimrar i alla väder.
      Snart har vi advent, här skiner solen just nu, det är frostvitt på marken och riktigt vackert
      Ha det fint du med!
      Kram

      Radera
  12. Tack för promenaden! Blev lite andfådd av att bara titta på allt det vackra!
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tur att promenaden kan göra på Internet, med tanke på din sjuka tå, Lisbet!
      Hoppas du mår bättre nu!
      Kram!

      Radera
  13. Oj, så mycket fint! Och den där havsbilden med de röda klipporna. Hur var det, såg ni någon muminpappa på andra sidan klipporna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Jodå, där fanns muminpappan. Naturligtvis. :)

      Radera
  14. Så många fina bilder "tack" Hassel har inte vi så den bilden gillade jag extra mycket. Skillnad på norr o söder märks också ☺ Ha en bra dag / kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack säger jag också!
      Hasseln växer både här och där på Åland och ibland har man tur och kan plocka sig nötter också. Ha en bra kväll du med!
      Kram

      Radera
  15. Så fint! Den vackra sidan visade inte Åland i lördags. Men då fick jag å andra sidan möta den kärleksfulla, varma, generösa sidan.

    Svartbrödet är slut. 75% av familjen älskar det. Och i kombination med din rabarberingefärsmarmelad är det en delikatess.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack och tack för i lördags!<3
      75% är en hög procent, jättekul!
      Det var roligt att få se dig igen Lotta!
      Kram

      Radera
  16. ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ så ljuvligt!

    SvaraRadera