torsdag 10 juli 2014

Så vi har skrattat

åt alla minnen vi har sedan barndomen, "Gajgaj" och jag
Våra äkta hälfter har suttit bredvid och skrattat de också åt alla tokroligheter
som vi hade för oss som barn, lite grann underförstått med att de förstår varför vi
är som vi är

I Fyrklövern vid ett bord satt vi och åt morotskaka och drack kaffe medan vi kom ihåg...
"Gajgaj" och jag är barndomvänner, alltsedan koltåldern och vi har genomlevt
både det ena och det andra tillsammans och nära varandra
i ett kvarter fullt av färgstarka människor

Rävungen får symbolisera den där lilla räven som vi har bakom örat
En barndom som ingen av oss vill vara förutan
Det var ingen dans på rosor för någon i kvarteret,
men alla var i högsta grad levande människor med stor förståelse för livets alla nycker
och det fanns en härlig, mustig och tragikomisk humor spridd över allt detta,
som ett hårnät lagt över ett hår i många färger....
en humor som man tog fram när det kärvade
till sig på något sätt.
Den fanns där helt naturligt och lättade upp det mesta

Vi mindes skimrande dagar
Just efter stängningsdags igår knackade det på dörren och där stod Gajgaj och hans fru
och även om det har runnit mycket vatten under broarna sedan vi var små
så är det fortfarande samma vatten som rinner där.
Direkt fanns glimten där i ögonvrårna  men också vetskapen om att vi har
någonting alldeles speciellt i ett gemensamt bagage
Vi har bara blivit lite äldre men vi är fortfarande de personer som vi var en gång
Någonting som ingen kan ta ifrån oss, någonting som
har burit och bär oss över alla vatten i livet


Fortfarande är magskinnet ömt av alla skratt.
En bok borde skrivas, konstaterade vi, medan vi fortfarande minns
Eller det var egentligen våra äkta hälfter som tyckte det
Själva är vi knappast förmögna att glömma allt vi har varit med om.
Tror vi, men vad gäller boken så blir det troligtvis bara "ett borde skriva"

En uppfriskande stund på jorden hade vi alla fyra
Att min far kom hem med en grind på bilfronten en dag,
var en totalt ny kunskap för min del
men så var det...
Hur nu det kunde ha gått till?
Men det var mycket som gick till på den tiden

Gajgajs farfar var min fars arbetsgivare och min far lär
ha varit ute på landsbygden någonstans
i ett arbetsuppdrag för denne
När han återkom till staden så hade han en grind på kofångaren...
utan att han hade märkt det själv.
Det var bara att vända och föra tillbaka grinden..


På den tiden var stora bilar stora och fyrkantiga
och det var väl lite si och så med backspeglar och liknande
Det märktes tydligen inte att en grind stod i vägen någonstans
Den hakade sig fast på shevans kofångare och tog en tripp till staden tur och retur
Undrar vad alla tänkte som mötte pappa och bilen med grind på?

Ja, vi hade roligt, riktigt roligt.
Mera sådant tack!
Kvällar som igår lever jag länge på!

18 kommentarer:

  1. "En bok borde skrivas, konstaterade vi, medan vi fortfarande minns" läser jag i ditt inlägg. Så rätt tänkt! Och snarare än vi anar kommer de långa mörka vinterkvällarna och då är det bara att sätta igång! Ju!

    SvaraRadera
  2. Så underbart kul att bara sitta å minnas,
    alla gamla trevliga tokiga minnen.
    Vårt liv är som en lång roman som blandar,
    barndom, kärlek, sorger och upplevelser av alla d slag.
    Hur vi än blir golvade måste vi resa oss på nio annars är det kört...
    vi ha också rest oss och står enade om att vi ska komma tillbaka,...

    Ha en fortsatt finfin sommar kära du.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det bara blev så..och det som är så fint är när man får bekräftat att man inte är ensam om minnen som andra kanske frågesätter, för att det man har varit med om är så otroligt...det där med sannolikhet och osannolikhet är väldigt nära ibland.

      Hur vi än blir golvade...så är det, absolut. Vi stiger upp igen och går mot nya äventyr i livet

      Önskar dig och er detsamma!
      Kram

      Radera
  3. De där vännerna man har där år mellan mötena inte märks, man tar vid där man slutade som om det var igår, är fantastiska. Och minnena man delar blir bättre för var gång man berättar dem för varandra. Verkliga guldkorn i livet och du får till det så perfekt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det!
      Plötsligt så blir allt levande igen, allt som var en gång och de som inte finns längre finns hur mycket som helst. Tack!

      Radera
  4. Så fantastiskt roligt det låter som ni haft det! Det är speciellt med vänner som varit med länge, sett ens olika faser och ändå hängt med. De som känner en utan och innan och fortsätter att vara vänner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din sista mening är rakt upp och ned som det är...man kan inte låta bli att vara vänner, för man är sammansvetsade på ett särskilt sätt...en härlig känsla är det, ett riktigt guldkorn i livet

      Radera
  5. Så roligt med vänner som får en att skratta det är ju den viktigaste delen i livet ,det var förresten längesedan jag skrattat sist ,kram Nette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är oerhört viktigt för välmåendet att få möjlighet att skratta befriande och förnöjsamt. Man mår så himla bra. Men det händer alltför sällan...
      kram

      Radera
  6. Att ha så "gamla" vänner är verkligen en förmån.
    Jag "skypade" med en barndomsvän för en vecka sedan. Hon och jag har känt varandra sedan vi var 7 och har haft kontakt genom åren. Numera rätt sporadiskt men vi har vänskapen och även om vi inte pratat med varandra på kanske 5-6 månader tar vi vid där vi slutade när vi hörs av nästa gång. Det känns rätt bra att ha någon i sin omgivning som känt mig så länge nu när jag inte har några föräldrar.
    Räven är ju fantastiskt nära. Var den så nära när du tog fotot?
    Kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en lycka att ha en vän sedan fyraårsåldern!
      Vi träffas inte särskilt ofta men har kontakt på olika sätt och vis, mycket via hans barn
      Det är fint, väldigt
      Och så är det, man tar bara vid där man lämnade tråden senast som den mest självklara sak
      Räven var väldigt nära, jag öppnade fönstret och tog bild på den när den vandrade vår gång fram, men den stannade upp och tittade på mig den också.
      Ca 2 meter är det mellan oss.
      Kramar!

      Radera
  7. Så roligt att läsa Karin!! Jag tror inte att jag kommer att träffa någon av de jag växte upp med. Vi har ingen kontakt nu iaf. Men det är klart, man vet aldrig i framtiden. Jag bara hoppas att de vänner jag har nu kommer att fortsätta vara det och vi får fortsätta följas åt tills vi blir riktigt gamla. Tiden går så snabbt. Jag tycker det var nyss jag gick i gymnasiet men det är ju länge sedan. Jag har en vän som jag sällan träffar. Vi har växt upp tillsammans, genom tonåren och stor del av vuxenlivet. Vi har saker gemensamt som jag bara har med henne. Hon är tyvärr allvarligt sjuk och jag förstår att tiden är högst osäker.. Jag vet vad sjukdomen gör och jag ser vad den redan gjort med henne. Det är sorgligt. Skulle bara kika in här och läsa lite. Jag har knappt läst någon blogg under hela sommaren. Men nu ser jag att det är som vanligt full rulle hos dig :)

    Ta hand om dig!

    Kram Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, det är i stort sett bara med GajGaj jag har den här speciella kontakten. Vi träffas inte särskilt ofta men som jag skrev till Anne-Marie, så händer det nu och då, men också via hans barn som jag har haft en del att göra med och också har. Vi har ju våra liv att leva men det är fint att få träffas så här någon gång också.

      Man har sin speciella vänner och det gör mig ont om din vän som är svårt sjuk
      Det är samma för mig Ann-Louise, jag har inte heller haft den tid jag brukar ha för blogglivet och det blir rätt så sporadiskt nu också

      Ta hand om dig du med!

      Sommarkram!

      Radera
  8. Underbart att ha vänner man känt så länge. jag har inte en enda barndomsvän från den tiden kvar, flyttade för mycket kanske. Men då är det underbart att i alla fall ha en gullig bror att minnas barndomen med! Sommarkram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är underbart och det är ingen som helst självklarhet, det vet jag också, därför är det så mycket mera värt när stunder som dessa inträffar:). En rikedom är vad det är.
      Sommarkram till dig med Eva!

      Radera