onsdag 12 februari 2014

Mycket hemma här och nästan hemma där


 Jag har inte landat ordentligt ännu, men sakta mak börjar fotfästet sitta där det ska

 Vi stannade hos svärmor utanför Helsingfors några dagar....


   i skön fjunig snö och lagom kyla
  innan vi tog plåtfågeln söderut mot den andra favoritön i havet


   Från vår balkong njöt vi Madeiras vinter i kvällsskrud.
   Strandstenarna sjöng kullerikullvisor dygnena runt ackompanjerade av Atlantens vågor.
   Så rofyllt att lyssna till när mörkret har sänkt sig och man bara är..... där under himlen
   Vi fick veta att dagen innan hade regnet stått som spön i backen hela dagen lång
   men att solen återkom så snart vi hade landat....
   "Vi kom med solen", skröt vi för varandra och log


   Det är alltid lite spännande att se om det är en vit eller blå afrikansk lilja som blommar oss i möte
   när vi kommer upp för backen från stan mot hotellet.
   En enda vit, men väldigt vacker välkomnade oss i år
   och folk nickade lite menande åt varandra med ett småleende på läpparna,
   när de såg mig stå där och prata med den, ja, med allt.
   Vi känner ju varandra känns det som

   När man återkommer år efter år, samma tid, ser man skillnaderna rätt snabbt
   I år blommade inte Madeira lika mycket som vanligt tyckte vi, men det är
   ändå som att gå i en blomsteraffär varje dag....
   Lokalbefolkningen påstod att vintern hade varit vårlik också hos dem, liksom hos oss i Norden
   Därför hade många blommor redan blommat över och ny blomning var att vänta
   I år kom vi litet mitt emellan


    Ödlorna tycktes trivas
    I år såg vi oerhört många av dem överallt och inte mig emot alls. Jag är fascinerad av dem....
  

   Vi trivdes!
   Mycket frukt tillsammans med getost varje morgon räddar vilken dag som helst
   Det lokala bageriet har också lärt sig att baka "Germanbread" på surdegsrot
   Vad kan man mera begära?


Istället för den vanligen mycket rikliga blomningen prunkade fjärilarna...överallt fångades
uppmärksamheten av de fladdrande skönheterna, större än hemma.



    Vi har varit med om så mycket på så många olika sätt.
    Många nya relationer har knutits, vi har fått delta i ett Madeira som vi aldrig har gjort förut
    Vi har kommit ön in på livet på ett annat sätt än tidigare
    Intrycken är många, många och jag kommer säkert att dela med mig av detta under vårvintern och våren
    Men kanske ändå på ett annorlunda sätt än tidigare
    Vi får se hur det blir, jag har inte planerat varken det ena eller andra utan tar det som det kommer
    Nu ska jag bara låta allting få ta sin tid och sin takt

    Och så är jag så himla glad över att jag kan säga bondböna på portugisiska.
    Humberto ljudade med mig tills "favesch" satt där det skulle sitta, men det skrivs
    faveira. De är knepiga de där portugiserna:).
    Humberto himlade med ögonen när jag berättade att faveira
    heter bondböna på svenska. "Uh, so difficult", tyckte han.
    Jag återkommer till Humberto lite längre fram
   

   Livet är ju så sinnrikt skapat att man inte vet vad det vill förrän man är mitt i pulsen och ens hjärta slår
   samma slag . Lite så har vi/jag levt under ett par tre veckor med öppna sinnen

   Det är skönt att vara hemma igen, fylld av intryck, inspiration och insikter
   Vardagen är åter här, med bokningar, beställningar, bokföring och mycket annat roligt
   Som att blogga, t.ex.
   Sakta mak, mycket handlar om sakta mak och om att verkligen vilja för min del just nu, så tittar jag in
   och hälsar på hos er alla.

   Bloggvärlden är förunderlig! Så många gånger jag har tänkt på en hel del av er nu när jag inte har
   bloggat på ett tag, så många gånger jag har blivit påmind om både den ena och den andra av er....

   Bara för att på något sätt anknyta till det förra inlägget så blundade jag, öppnade första bästa bok
   och lät fingret visa mitt dagens ord.
   Jag småler och delar med mig åt er: "Hur resor påverkar dem som reser" stod det under mitt finger
   För övrigt en väldigt bra och välskriven, fängslande bok som heter "Nu vill jag sjunga dig milda sånger"
   av Linda Olsson.
   Jag rekommenderar den varmt! Den handlar om kärlekens kraft och om hur vi hanterar
   sorg och förluster, men framför allt om vänskap!

   Ha det gott alla bloggvänner!
  
  

29 kommentarer:

  1. Så glad jag blev över att åter få läsa dina inlägg och se dina fina foton. Jag förstår att du haft en underbar tid på Madeira. Måste vara härligt att återkomma och kunna jämföra. Då har du redan fått en försmak av våren, som jag hoppas ska komma här med snart. Välkommen tillbaka! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så fint att läsa Gunnel!:)
      Vi har haft det skönt, bara varit och tagit det som stunden har kommit. Nästan...
      Försmaken har jag fått, helt rätt, men vår vår är ändå så mycket mera vår, ingenting kan breda den.
      Tack! Kram!

      Radera
  2. Spännande med dina rese-erfarenheter! Bondböna på portugisiska, till exempel.

    Jag har just kämpat i storstaden Sao Paulo med allehanda begrepp och ord och är nästan tårögd över alla snälla Sao Paulo-bor som kämpar och försöker förstå vad denna gringa menar. Med lite min och lite gäster-med-gester lyckas man oftast göra sig förstådd, men det är väldigt mycket tack vare lokalbefolkningens intelligens och tolkningsfantasi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Portugisiska är inte det enklaste språket precis. Det ser ut som någonting helt annat än det uttalas och med maderiansk dialekt blir det totalt obegripligt. Därför får man vara glad över det väldigt lilla:)
      Man blir tårögd, jag förstår dig väl, de är så spontana och vänliga att man bara av den orsaken kan bli gråtfärdig. Tur att kroppsspråket fungerar någorlunda. Uffe har läst på portugisiskan men skrattar uppgivet....Jag tar det andra vägen, via befolkningen, försöker i alla fall och att kunna säga bondböna är som om himlen har öppnat sig en liten smula:)

      Radera
  3. Svar
    1. ...fattade....jag använder mim för att alls klara mig.

      Radera
  4. Så härligt att ha dig tillbaka! Välkommen!
    Du skapar återigen en längtan till Madeira i mig. Bara den frukosten...
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Hanna!
      Frukosten är den som saknas allra mest. Frukterna är så goda, så goda

      Kram!

      Radera
  5. Har allt saknat dig !!!
    Välkommen hem.
    Funderat och funderat att vars tog den där Pettas vägen,
    och så stack du till Madeira...
    Lycka !!

    Tjingelingen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Rantamor!
      Ja, så gör den där Pettas nu och då, en gång i året si så där..Ö som ö, du vet:)
      Såg på tv-n att du bor i ett snörike? Fint det också, här är snön borta helt och hållet

      Tjingelingkram!

      Radera
  6. Gissade faktiskt att ni flugit iväg till Madeira när inga inlägg kom här. Jo det var en som sa till mig när vi för många år sen åkte dit att när man reser till Madeira så är man så nära paradiset man kan komma.
    Hur varmt var det där denna årstid? Vi ha funderat ibland på att åka dit igen nångång men tänkt att det kan vara för tidigt så här års. Förra gången for vi 15 mars och det var ca 20+.Då var afrikas blå stjärna utblommad men hortensia hade ännu inte kommit i blom.
    Kan tänka mig att ni haft en härlig resa när ni lyckades missa regnet. Ser fram emot att läsa mera om er resa. Ha det gott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, vi tar för det mesta alltid en par veckors "siesta" den här årstiden, när säsongen hemmavid är låg. Madeira är en dramatisk ö, underbart vacker. Vi hade mellan 16-20 grader varmt, solsken alla dagar förutom en. Bra utdelning. Vi ligger inte i solen på dagarna, utan har en hel del annat för oss. Hortensian var utblommad i år, några enstaka exemplar fanns, men de har många omgångar varje år så den blommar säkert där igen om någon vecka. Knoppar fanns det gott om.
      Ha det gott och roligt att du vill vara med när jag berättar om Madeira!

      Radera
  7. Har i tanken vandrat med er och hoppats att ni hållit er på stigarna ordentligt. Ser dåligt ut med isfisket i år, tror jag. Men Madeira får väl kompensera! Ser fram mot rapporter och bilder!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har haft dig med på de vandringar vi gjorde, lita på det!:) Dessvärre var flera av de levador vi tänkte vandra avstängda på grund av ras. Faktiskt sju stycken....men vandra gör man ju likafullt var man än rör sig där.
      Vi har inte varit och tittat på isen ännu, men det kan nog vara som du säger....
      Det finns annat att kompensera med. Skogen är snöfri här
      Kram och du har förstås hälsningar!

      Radera
  8. Härliga bilder från en ö som ser underbar ut. Jag har aldrig varit där, men man vet aldrig, det verkar ju inte vara helt fel plats att landa på... Och att börja sitt portgisiska ordförråd med "bondböna" måste vara en absolut hit - hur skulle du klara dig annars ;) Ha en fortsatt underbar Madeiravistelse!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Madeira är vacker och har dramatisk natur. Mycket påminner om dina fotografier från din del av världen. Det är aldrig fel plats att landa på, jag lovar.
      :D, det är alltid en tillgång att kunna säga bondböna på portugisiska....oj, nu fick jag lust att skriva ett inlägg om hur fel det kan gå annars. Måste komma ihåg detta. Det finns nämligen en historia i mitt liv om hur tokigt det blir om man inte kan säga bondböna på portugisiska. Det är en absolut hit, haha...
      Nu har vi återkommit till vår egen ö längre norrut, den bästa av alla trots allt.
      Tack Marina! Jag har faktiskt tänkt på dig en del, blivit påmind under resan, men jag återkommer om det

      Radera
  9. Karin är hemma igen! Så roligt. :) Misstänkte att ni var på Madeira.
    Låter härligt att komma in i livet på ön på ett annat sätt. Kanske litet som om ni bodde där?
    Folk har ofta litet svårt att förstå när man pratar med blommor. Jag gör det titt som tätt.
    Frukt och getost. Mmmmmm så gott.
    Det var väl den perfekta boken som du fick till dig. :)
    Ha det gott Karin medan du landar i vardagen igen.
    Kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anne-Marie! Din misstanken är bekräftad som rätt!
      Vi har haft det fint på ett mera ingående sätt än tidigare.
      Mera upplevelse av det äkta slaget, kommit nära folket på ett annat sätt.
      Mindre turistkänsla än tidigare.
      Getosten är lokal och vi försöker alltid äta så mycket lokalt som det bara är möjligt när vi är där. Dessutom är det en favorit och nu har vi frossat. :) Frukterna smakar så mycket mera på sitt eget ställe än hemma där vi köper dem i affären.
      Läs boken om du har möjlighet, jag tror du skulle tycka om den.
      Tack, jag landar och kommer snart på besök!
      Kramar!

      Radera
  10. Så läser jag igen din text och ser på bilderna. Favorit i dag blir bild ett och två. Jag har stor behållning att läsa texten och reflektera över den, tar den till mig för någonståns finns en berörd sträng i mitt liv som tenderar det upplevda! Som en slags... ja, jag vet inte vilket ord jag ska bruka men det behövs ju inte heller. Jo nu kom det berikande! Härlig du är här och ha det gott med att landa! Och nu vill jag sjunga dig milda sånger... en underbar bok!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Tove!
      Du är en riktig filosof, läser jag mellan dina rader. :) Fint!
      Boken är underbar och välskriven. En sådan man kan läsa mera än en gång eller hur?

      Radera
  11. Välkommen hem! OCH de fösta två bilderna är ljuvligt fina. De andra också, förstås.
    Förstod nog att ni varit på er andra ö :-)
    Härligt att få komma dit en sväng varje vinter.
    Ser fram emot bilder och berättelser.
    Här snöar det mer än det gjort på fyra år. Det är SÅÅÅ mkt snö.
    Kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Annika!:)
      Det börjar ju bli en ovana att vi håller oss med två öar.
      Det kommer nog både det ena och det andra så småningom litet nu och då.
      NU har ni fått allt vad vi har haft i två vintrar i rad. Här är det precis tvärtom just nu.
      Isarna smälter, snön är borta, det blåser och är plusgrader på dagarna. Så kan det bli
      I år är vi faktiskt glada för att vi inte har så mycket snö som vi brukar ha. Skönt att slippa skotta sig fram till vägen alla dagar flera gånger om:)
      Tappa inte bort dig i all snö nu!
      Kramar!

      Radera
  12. Vilken härlig resa du varit ute på.. Här hemma i slasket längtar man verkligen efter våren, sol och blommor..

    Kram Maidi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har haft det härligt, absolut!
      Nu har snart vintern passerat också här och vi får invänta våren igen en gång.

      Kram
      Karin

      Radera
  13. Jag är såå nyfiken på er resan - och lite längtansfullt avundsjuk. Jag har inte bloggat då jag hade huvudvärk förra veckan och behövde vila lite. Men han ändå med att recensera en teaterföreställnig och sedan till Stockholm i början av denna veckan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D. Vår resa har varit fin, skön och intressant. Vi har gjort en del studiebesök i år.
      Oj, kära nån, huvudvärk en hela veckan, förstår gott och väl att du behövde vila.
      Läste i recensionen i tidningen, såg att du var på gång.
      Ha det bra Eivor! Hoppas du inte får huvudvärk någonsin igen!

      Radera
  14. Välkommen hem till den regniga och gråa Nord - åtminstone här. Solen har bara glimtat fram lite bakom molnmassorna några ynka gånger på de senaste veckorna. Några färger förutom lite grönt på en del fält och på hus och kläder finns inte. Men det kommer. Jag känner precis som du, att jag gärna vill återvända till en plats där man börjar känna sig hemma. Man upptäcker alltid nya saker ändå. Se fram mot text och bilder från Madeira så småningom. Du behöver inte ha någon brådska.
    Kramar från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ingrid!

      Det är skönt att vara hemma igen, trots att vi hade det skönt där vi var och så vidare. Borta bra men hemma bäst och det gör mig ingenting att det är grått och vått den här årstiden. Det hör ju till, antingen så här eller också snö i mängder:) Lättare så här faktiskt.
      Jag tänker inte ha någon brådska:), tar det som det kommer....
      Kramar!

      Radera
  15. Åh, den boken har jag läst och tyckte så mycket om den. Och Madeira...kanske någon gång igen...fast jag vet inte..har fullt upp med allt på den här ön. Men så roligt att läsa om allt det välkända här hos dig.
    Kram /Kerstin

    SvaraRadera