söndag 22 december 2013

Nya traditioner

är rubriken för lördagstemat och nu är det söndag och fjärde advent, så jag är lite sen...
Det börjar nästan bli en ny tradition för min del, det här med att vara sen:)
Gnuttan är dirigent i december


Vad mig anbelangar är jag inte särskilt traditionsbunden och varför vet jag egentligen inte,
för jag har vuxit upp med traditioner.
Det skulle vara på ett särskilt sätt varje jul
Vissa saker har jag förstås anammat
Det här med adventsstjärnan är viktig och likaså adventsljusen men annars
blir tradionerna rätt så nya varje år här hos oss lite beroende på mitt humör.
Uffe är flexibel och hänger gärna med :)


Antagligen hänger mycket av detta beteende ihop med att vi ofta jobbar
ända in i det allra sista innan det blir julafton och ibland även under julen.

Det är många som vill slippa matlagnings- och bakningsstöket
och då inkommer beställningar.
När julafton kommer är vi ofta rätt utpumpade och känner inte för att fixa så mycket julmat åt oss själva.


För några år sedan beslöt vi oss för att vi skulle vara ensamma över julen, vi skulle inte äta julmat alls
utan istället göra en lätt tacomiddag åt oss.
Men så blev det inte alls....
Jodå, maten blev som vi hade tänkt oss den, men dottern med familj ville komma hit och fira julen med oss och i deras släptåg hittade också en jultomte hit och även min bror, nu salig i åminnelse.

Äh, sa´Krister, jag vill komma till er och jag kan fast äta ärtsoppa om så behövs var hans svar när vi berättade att vi inte hade julmat på bordet som vi brukade ha,  fastän det var jul.
Behöver jag tala om att det blev en otroligt fin julaftonskväll?
Spontan, befriad från alla måsten, men fin relationsmässigt sätt.
Vi spelade spel och trivdes som fiskarna i vattnet.
Vi var tillsammans...det allra viktigaste


Jag har funderat en del på det här med traditioner och det vi har ändrat på radikalt är mathållningen
Det har ingenting att göra med att vi jobbar inom branschen utan helt enkelt med att man inte kan 
äta mera än man kan...
Det dignande julbordet hos oss är inte dignande längre.

I år kommer vi att vara hos dottern med familj under julafton, för att tomten kommer dit där
det finns småbarn och naturligtvis så måste ju jag vara där då, det förstår väl var och en
Hos dem kommer vi att äta traditionell skinka, morotslåda, sillsallad, köttbullar osv...


Men hemma hos oss själva under juldagarna blir det fisk och grönsaker som gäller
och inte mera än vad vi äter varje dag normalt till middag.

Den inte helt nya traditionen hos oss är helt enkelt att inte ha mera mat på bordet än vi orkar äta upp
Vi delar helt enkelt upp det traditionella julbordet i många delar.....

De övriga som deltar i Lördagstemat är:
Rådjuren har åter hittat hit för att äta en bit bröd , en bit äppel eller varför inte skal från rotfrukter
och Kråkis förser sig också, förstås


28 kommentarer:

  1. tradition [-ʃo´n] subst. ~en ~er
    ORDLED: trad-it-ion-en
    1 fast etablerad sedvänja (inom en grupp) som yttrar sig i (regelbundet) återkommande händelser med i stort sett oförändrad utformning: traditionsbevarande; traditionslös; släkttradition; hålla på ~erna; det var ~ i familjen att gå i kyrkan på påskdagen; julen är av ~ den stora familjehögtiden

    Så säger NE om tradition och då är ju frågan om en tradition kan vara ny - när blir en sedvänja etablerad, efter två år eller tio år?
    undrar
    Margaretha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det kan man undra och så har jag också gjort ett tag. När blir en tradition en tradition?
      Kanske först när man inte ens minns när man införde den och att man ens har gjort det

      en fråga som säkert har ett svar, men inte hos mig :)
      Karin

      Radera
  2. Vilken bra idé! Skönt att bara "börja om". Inga krav, ingen stress, men mycket av det viktigaste: samvaro, tid att ha trevligt tillsammans. Vi avskaffade julklappar till vuxna i vår familj när det blev allt fler barn. barnen får ge till de vuxna och vuxna får hjälpa barn göra klappar till andra vuxna och böcker är tillåtet, men de där köpeklapparna som kanske ändå måste bytas efter jul, de är bannlysta. Det kanske blir lite mer jobb på det sättet, men ganska trevligt jobb!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin, visst är det ett trevligt jobb - kan gärna få hänga med och bli en tradition. Mycket roligare än att stoppa korv och luta fisk - eller vad det nu är man ska (förväntas) göra till jul.
      Margaretha

      Radera
    2. Här ger vi klappar till de vuxna bara om vi känner att vi absolut vill för att vi tycker att det behövs, men annars inte. Barnen får klappar men även där har vi blivit mera restriktiva. Tendensen är att det kan bli alltför många till dem också....och på något sätt blir det bara för mycket helt plötsligt. Det kommer klappar från så många håll i vår familj....
      Att göra egna julklappar är absolut godkänt hos oss. Det är precis som Margaretha skriver, kan bli en fin tradition. Jag känner till släkter där alla samlas för att pyssla en söndag i advent. En fin tradition som jag gärna skulle införa bara jag hade de mina i knutarna lite oftare i juletid. Sitter de i Abu Dhabi och i Uppsala så blir det bara inte av, dessvärre

      Radera
    3. Ja, barnen kan bli stressade av för mycket klappar. Hörde om en fyraåring i bekantskapskretsen som överöstes med julklappar från alla håll och som satt helt uppgiven efter tionde - tolfte paketet: Jag orkar inte mer!

      Radera
  3. Det låter underbart! Jag blir bättre och bättre på att bara göra det som är roligt till julen vilket resulterar i lite olika saker beroende på vilken anda som faller på. Nu tycker jag ju att julen är väldigt rolig och ett underbart tillfälle att föra mattraditioner ifrån min småländska bonduppväxt vidare till gossarna så det blir en del, men inte samma varje år. Resten köper jag färdigt för här är det mycket julmat på bordet, mest för att jag njuter så väldigt dagarna efter av att var och en kan ta fram det de tycker bäst om och vi kan äta när vi vill utan planering och tillagning. Det är riktig julfrid för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När barnen som nu är vuxna fanns hemma och på närmare håll så höll även jag på mattraditionerna på ett helt annat sätt än jag gör nu. Med tiden, vartefter som de växte upp så minskade julbordets läckerheter i omfång vad gäller antalet rätter. Julen är fin, så tycker jag också, och jag skulle mycket gärna ha mera tid för förbedelser än vad jag har för tillfället. Förberedelserna är mycket jul för min del, det roligaste nästan.
      Jag känner väl igen detta som också du håller på med nu, att ha mat för flera dagar, bara att plocka fram och äta utan att planera desto mera. Juldagarna var sköna när man bara strosade runt i morgonrocken och hade det gott och härligt slappt och skönt. Precis som det ska vara när det är som bäst.
      Nu blir det inte på samma sätt längre när vi är två personer i hushållet och det är där mattraditionen har förändrats. Det blir mycket fisk och grönsaker här....
      Var och en gör som den vill och kan, det hör också till julfriden:) Jag tycker det låter väldigt klokt att köpa färdigt när man inte vill laga till själv. Varför få gråa hår i onödan? De kommer nog ändå

      Radera
  4. Nu blev jag så där jätteglad när jag fick se rådjuren igen på din blogg. De är så söta och ni är goda som ger dem så mycket gott att äta.
    Jag hade en lite större "glöggbjudning" med mat för ett par veckor sedan, så den är avklarad. Julen ska vi fira i villan som sonen övertagit numera. Vi ska ha knytis med 17 personer. Kommer att bli jättejätteroligt, för precis som du skriver... gemenskapen är viktigast.
    Vill önska dig en GOD JUL, men mycket avkoppling!

    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, de är åter här och tar för sig av det vi lägger ut åt dem i trädgården. Inte så många ännu, men sex olika djur har vi haft på besök med jämna mellanrum.
      Härligt med knytkalas och att få vara många som trivs. Ha det innerligen bra!
      Önskar dig detsamma Aila, en riktigt God jul!

      Kramar

      Radera
  5. Jag tycker att det har gått hysteri i det här med julmaten. Köttbullar, korv och skinka kan man ju äta när som helst nu för tiden. Jag såg en film igår om "Maten som gör oss feta". Det var en hemsk film där mycket av skulden på att vi är fetare än någonsin lades på livsmedelsindustrin som ständigt uppmanar oss att äta mera! För att inte tala om alla matlagningsprogram som går i TV. Upptäckten av glukossirap av majs gjort på 70-talet av japaner fick också mycket skuld till att vi äter mer eftersom fler och fler matvaror blir sötare och därmed anses godare av de flesta människor. Mat sötat med glukossirap är också billigare. Vi äter bokstavligen ihjäl oss! Den stora boven i dramat var läsken och juicen. Ingen julmust längre här hemma...

    Maken är ju vegetarian som väl är, så någon julmat förekommer inte här hemma utan vi äter som vanligt. Vi behöver dessutom hålla igen båda två så det blir inga extra julkakor heller.

    Däremot är jag är intresserad av att få receptet till din morotslåda. Låter som om det var någonting för oss.
    Kram från Ingrid som inte lagt två strån i kors vad gäller julmat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där sätter du fingret på en väsentlig punkt Ingrid, när det handlar om maten.
      Någonstans har jag läst om att det är med kniv och gaffel vi tar livet av oss själva om vi inte tänker efter före vad vi äter.

      Jag ska sända dig receptet, som inte är krångligt alls. Mycket morötter:)
      Kram till dig som jag vet att lägger stråna i kors vad gäller julmusiken!

      Radera
  6. Jag glömde att säga att dina rådjursbilder är helt underbara!
    Kram igen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      De blev vad de kunde bli genom smutsiga fönster och på 20 meters håll. Nu är däremot fönstret tvättat så bilderna ska bli mindre suddiga nästa gång. tror jag:)
      Kram

      Radera
  7. Även jag vill ha recept på morotslåda! Det kommer mycket morötter i min ekolåda och ibland tryter inspirationen.
    Jag är inte ens uppvuxen med nåt dignande julmatsbord. Har aldrig förstått att köttbullar är julmat, det har man ju året runt. Lutfisk och skånsk senap, sen är jag nöjd vad beträffar mat.
    Vi ska ha litet knytis på julafton hos njesen, jag har lovat ris á la Malta och prästahår med saffran. Njesen fixar fisk och skalar potatis och maler senap, hennes ömma moder står för såsgrunden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska bli!:) Det är inget speciellt med receptet annat än att jag använder mycket morot och lite risgryn, men jag ska skriva ner det när jag har räknat ner receptet en aning. Jag gör ju alltid en tioliters kastrull när jag väl är igång.
      Köttbullar, revbensspjäll, prinskorv, Janssons frestelse osv har jag aldrig heller förstått att man ska ha på julbordet....
      Jag har förstått att det har blivit mera allmänt att man har knytis, vilket jag tycker är klokt
      Alla bidrar och alla får mindre att göra

      Radera
  8. Önskar en riktigt God och Fröjdefull Jul ♥

    Julkram från Lollo

    SvaraRadera
  9. Jag tror att vår viktigaste tradition är den årliga klappjakten som alltid innebär ett nytt spel som sedan invigs på julaftonskvällen och i år blir det extra mysigt med båda tjejerna med respektive hemma. Ha en härlig julhelg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett trevligt sällskapsspel hör julen till, absolut!:)
      Få se vad vi ska få nöjet att spela imorgonkväll?
      Detsamma Marina!

      Radera
  10. Jag är galet konservativ då det kommer till jul. Allt ska vara som det alltid har varit, haha. Är det inte det så tycker jag det är konstigt.
    SÅ smart av er med julbordet. DET vore en tradition att ta efter. Då slipper man mat-koma som annars alltid kommer som ett brev på posten.
    God Jul finaste Karin!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är olika på det planet. Jag är inte särskilt konservativ över huvudtaget när det gäller traditioner, vet inte varför, så är det bara. Litet som maskrosen som trivs överallt, ungefär:)

      God Jul Annika!:) Ha det precis så där som du alltid vill ha det och som du önskar dig!
      Kramar

      Radera
  11. Önskar dig en riktigt mysig julhelg...
    Och tack för dina gratulationer.

    Rantamorsjulkram....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Rantamor!:)
      Önskar dig detsamma, förstås och givetvis.

      Julkram

      Radera
  12. God fortsättning!
    Spontan och oplanerad julafton låter skönt. Jag tänker varje år att nästa år ska bli annorlunda... men icke. Traditioner pockar på!
    Fisk och grönsaker är ju toppenmat! Alltid!
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack detsamma Helena!

      Jag tror att man inte ska planera alltför mycket, utan bara låta allt komma som det vill komma. Då brukar det bli bra i alla fall.
      Traditionen att pynta julfint vill jag gärna hålla kvar, men i övrigt kan jag gott ändra på vissa detaljer.
      Kram!

      Radera
  13. Kloka ord; det viktiga med julen är ju inte att man bara ska kunna stoppa i sig en massa mat och i övrigt ha hunnit kryssa av på en evigt lång lista av måsten. julen ska njutas, och då gärna i trevligt sällskap och det kan man helt klart också göra med en lätt, spontan lösning.Hinner jag gör jag gärna en massa julförberedelser i tiden upp till jul, men finns inte tiden så får det helt enkelt vara. Ett stearinljus och en skål med nötter i soffan tillsammans med mina killar kan också bli till en dundermysig julkväll.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan lätt bli att man glömmer bort själva julen som så om man inte tar och sätter sig ner och låter sig själv vara där man behöver vara för att må bra. Relationerna är det allra viktigaste
      Som min väninna brukar säga att det räcker med ett ljus och en kålrotslåda som är julen räddad. För dig handlar det om nötter, för min del, ja, vad vill jag ha? Nu fick jag något att fundera på:)

      Radera