måndag 16 december 2013

En alldeles vanlig måndag i december


Ja, vad i fridens namn gör jag här då?
Gott ser det inte ut det jag kokar,  det är helt säkert
Gott är det inte, jag lovar
Men ibland hittar saker sina hem av egen kraft...eller nästan så, i alla fall

Pia och Dennis i Kammebornia använder ljushållare av det gamla slaget
och hos oss låg Uffes ljushållare från hans barndom här och skrotade i en papperspåse
Vackra är de, men vi använder elljus...
så det har varit nästan synd om dem som har legat oanvända i sin påse
sedan femtio år tillbaka i tiden
Nu är det gamla stearinet bortsmält och ljushållarna på väg över havet västerut....
Pia får nog putsa lite grann om så önskas eller kanske att patinan duger?;)


Julbrödet, limporna som häver sig av egen kraft, d.v.s med surrot, tar tid att bli klara från punkt A till Ö...
Dessutom ska både fikon och dadlar skäras i småbitar och blandas däri...
Det stora sista före julen- julbrödsbaket är igångsatt...
för att det ska hinna bli klart till torsdagens leverans
Sedan tar jag ledigt. Tror jag....


Marmeladen som jag kokade i lördags är nästan slut...
Den gick åt på momangen...så där bara
Många ville köpa
Snipp, snapp, snut så var marmeladen slut


Knäckebröd hör också julen till
Uffe tittar stort på mig när jag knastrar de "missbildade" i mig och låter som en häst.
Knak, knak, knak....jag tycker om hårt rågbröd

Ute är det gråare än grått, ja, nästan svart.
Det är varmt, flera plusgrader, en storm lär åter vara på väg...
och julstämningen har inte infunnit sig det allra minsta
Men det går bra det också:)
Den kommer om den ska komma

Ha en fin kväll!

22 kommentarer:

  1. Ah är det så'nt där riktigt hårt, hårt knäckebröd? Som man måste ha motorsåg till? Jättegott!
    Våra hemgjorda ljushållare får stanna kvar i lådan i år. Jag såg att de hade små röda äpplen i affären, tvekade i 20 sekunder, innan insåg att vi klarar oss bra utan gran även i år.
    Mmmmmmm

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riktigt hårt, hårt....så ska det vara! :)
      Här blir knappast någon gran i år...inte i fjol heller men en krukväxt fick vara julgran, en aloe. Den sade inte emot det minsta.

      Radera
  2. Apropå gammalt, så har jag rotat i lådan med ärvda silverbestick. Inte äkta, utan sånt som inte är nåt värt om man försöker sälja. Dottern önskade sig latteskedar, ochjag hittade roliga skruvade långa drinkskedar med en siffra högst upp. Men det fanns bara 1,2,3,4,6.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är roligt att ta vara på ,,,;)
      Du påminner mig om att jag någonstans har alpacka silverbestick, gamla, som jag kunde skruva till och göra något roligt av

      Radera
  3. Så kul att gamla saker man inte behöver kan passa in hos någon annan. Knäckebröd hör absolut julen till. Dina knäckebröd ser ut att ha äppelform. Extra passande nu i juletid. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det känns lite onödigt att saker bara ligger och möglar...eller ärgar eller vad de nu gör, om någon annan har glädje av dem.
      Äppelform ska det föreställa ja:)
      Vi bor ju dessutom mitt i ett av Finlands tätaste äppelodlarområden, så äppel känns rätt
      Kram

      Radera
  4. Jag har köpt en julgran på IKEA i förgylld plast för 98 kr. Ska ta ett foto av den så småningom när det närmar sig. Jag tycker den är fin. Kent tycker det är synd att hugga av träd och kasta bort, så vi har inte haft gran sen vi gifte oss. (Jag har försökt med att det behöver kanske gallras etc. men han lyssnar inte på det örat.) Jag blir hungrig när jag ser och hör talas om alla godsaker som du förfärdigar. Glömmer aldrig din underbara limpa som flickorna hade med sig hit. Marmeladen är naturligtvis utsökt läcker eftersom allt nästan har gått åt redan.
    Kramar från Ingrid som äntligen har fått ordning på sitt nätverk med hjälp av pärlan till svärson.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt med pärlesvärsöner:)
      Var och en gör på sitt sätt när det gäller julgran och har man inte egen skog eller vill köpa en riktig gran är det bra att det finns på IKEA. Själva har vi inte tagit in gran på några år, bara när vi har haft stora salen uppbokad i juligare sammanhang. Får se hur vi gör i år. I fjol klädde jag en av våra suckulenter som ser ut som en liten gran. Allt blir vackert när man klär på med vackra saker.
      Kramar!

      Radera
  5. Är säker på att de gamla ljushållarna blir väl omhändertagna och använda :) Vad du är omtänksam som ger bort dom :)

    Jag älskar hårt bröd! Äter wasa rågi varje morgon jag är hemma och äter frukost. Fast ditt bröd är nog bra mycket knastrigare än det.

    Kram och god natt (eller god morgon)!

    Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror så jag också:).
      Jag tycker att det är mycket trevligare att saker blir använda än att de bara ligger i en knut för sig själva
      Mitt knäckebröd är hårt och kräver rätt starka tänder:)...den här sorten i alla fall

      Ha en fin dag Ann-Louise,
      Godmorgonkram

      Radera
  6. Sådana där ljushållare har jag på någon vind. Troligen på landet. Tänk att jag använde dem med levande ljus när barnen var små! Visserligen band jag fast granen i taket, men ändå...

    Surrot? Det måste du förklara!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även jag har använt ljushållare med levande ljus när barnen var små, men då i den lilla granen som de fick ha till lilla jul, kvällen innan första advent.
      När jag själv var barn så var det levande ljus som gällde. Undra på att föräldrarna var noga med vem som tände granen. Jag minns att min bror fick elden lös i håret och brände av ögonbrynen en jul. Fort gick det!
      Sur-rot...surrot ser kanske förvirrande ut. Det lilla ämnet syrad deg som besitter sprängverkande kraft och som får degar att jäsa utan vanlig jäst. Du har säkert hört talas om surdegshotell i Stockholm? Sur-degen, sur-roten är helig för den som vill baka syrat bröd. Starter tror jag att man kallar sur-roten i modernare sammanhang. Här kallar vi det sur-rot. Vår sur-rot har fått namnet Gösta, fastän den härstammar från Karelen och är drygt hundra år gammal.

      Radera
    2. Aha, surdegsmamma, eller hur? Såhär beskrivs den på någon bakblogg:
      "Basen i surdegsbak är en sk ”mamma”. I baket används delar av mamman i stället för jäst".

      Och jo, "surdegshotell" utnämndes av Språkrådet till månadens nyord någon gång 2011.
      http://www.karinenglund.com/2011/06/ett-svalt-rum-och-inte-for-mycket-mat/

      Radera
    3. Kärt barn har många namn!:) Surdegsmamma låter förträffligt!
      Så nu har jag en mamma som heter Gösta med andra ord. Det blir bara bättre det här.
      Vi går tydligen allt mera mot det androgyna hållet, åtminstone när det handlar om surdegar
      Tack för länken, ska genast ta mig en titt in.

      Radera
  7. Ljushållare hör till gången tid. I går berättade jag för mina elever att vi hade levande ljus i granen då jag var liten. Vilket vaktande det var och inte var det länge som man kunde ha ljusen brinnande. Jag minns hur lyxigt det kändes då vi "fick" elljus.
    Ha så bra i dag!
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst är det så! Det kändes oerhört lyxigt när vi fick elbelysning vi också, men ändå fick jag nästan ett återfall för några år sedan och ville ha levande ljus i granen. Det är väldigt mycket vackrare, men den skönheten är bedräglig och eldfängd så därav blev inget av, i alla fall.
      Det finns så många vackra ljushållare med kristaller hängande i som nästan fick mig på fall. Nu har jag i alla fall de gamla kristallerna att glädjas mig åt.
      Ha så bra du också Lisbet!
      kram

      Radera
  8. Levande ljus i granen har jag aldrig varit med om fatktiskt, men det låter väldigt vackert - och farligt! Här är det heller ingen gnistrande julstämning direkt, men jul blir det ändå, det är jag helt säker på!

    SvaraRadera
  9. När levande ljus finns i granen krävs närvaro och stillhet och vackert och rofyllt är det verkligen.
    Något vi inte behöver ta till oss när vi har elbelysningar:) men förhoppningsvis gör ändå.
    Julstämningen kommer helt säkert när julen är här. Nu tar vi ut den i förväg många gånger om, tyvärr, säger tant Karin som känner sig som en dinosaurie ibland och vill stoppa tiden och människans stressande framfart. Nutidens människa är nästan aldrig där den ska vara när det handlar om julen....hetsa, hetsa...vart är vi på väg som det heter i På spåret?
    Kul att du är i knutarna igen Marina!

    SvaraRadera
  10. Oj vad du fixar och står i!! MYSIGT och gott.
    Levande ljus i granen har jag nog aldrig sett, måste vara så vackert.
    men gamla ljushållare, som de du har, finns hos min mormor. Dock, så länge jag kan minnas tillbaka har hon kört med el. Men att se levande ljus i en gran måste vara så otroligt vackert!!! Lite för spännande kanske det är, hihi! Snacka om att de kräver passning. OCH de är väl de små små julgransljusen man använder som brinner ner på nolltid. Du är snäll som skickar era gamla.
    KRAMAR!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så här roligt är mitt jobb!:) Sämre kan man ha det! Eller hur?
      Det var en del brandutryckningar i min barndom, p.g.a levande ljus i granen och i fönstrena...gardinerna fattade eld och så ryckte Mariehamns Frivilliga brandkår ut, där bl.a. min far och min bror var aktiva. Det hörde nästan till att det skulle lukta brandrök på julen hos oss en stund nu och då....oftast nog på dagtid, sällan på julafton. Brandrökslukten kom av kläderna de hade på sig när de kom hem, våta och sotiga. Lagom roligt för dem som drabbades. Tack och lov så var det inte sådana olyckstillfällen hemma hos oss annat än att brorsan brände upp håret och ögonbrynen en gång...puh! Tur att det finns elektricitet
      Snäll och snäll, praktisk skulle jag kalla det...när någon vill ha och behöver så är det naturligt att sända iväg det överflödiga som ligger här och tar plats.
      Kramkram!

      Radera
  11. Å jag längtar till Åland när du berättar så mysigt om allt rart. Brödet och hela den gedigna stämningen. Men vi gör så gott vi kan här och det räcker långt. synd bara att mitt knä är så dåligt och behandling dröjer......helg......operation efter nyår...... Puh så skönt när jag kan gå igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Eva!:)
      Hoppas att ditt knä inte behöver vänta alltför länge på att bli bra! Tänker på dig och sänder kramar!

      Radera