måndag 11 november 2013

Snuda, släbosnus, glasblåseri, näcken m.m.....


Vi var verkligen i farten från tidig morgon till sen kväll.
Vi for i mörker och kom hem i mörker
Några lampor, lite utströdda här och där
var de enda ljuspunkter i novembermörkret vid Elisefarm


Men ljuset bar vi alla inom oss, vi var glada, fnittriga, pratsjuka och sällskapssjuka


På sätt och vis var vi som gnistrande kristall, allihopa, inspirerade av våra positiva värdar i MittSkåne
Vi ålänningar sade det många gånger om: "Så positiva skåningarna är, så glada, så uppmuntrande, så samarbetsvilliga. Och vi kände hur vi också blev det...vi bjöd på oss själva, vi skrattade regnvädret och
mörkret ljust


På Gästis i Höör fick vi äta någonting som inte ens alla skåningar visste vad var.
Många hade googlat innan för att få veta vad drickablanning, snuda och släbosnus var för någonting
Drickablanningen vi fick, när vi stegade in till lunchen på Gästis, bestod av mjölk, svagdricka, muskot, kardemumma, kanel och säkert en del till som jag inte minns. Mycket speciell välkomstdrink
Jag tyckte att den var god.
Björn på Gästis presenterade lunchrätten Snuda för oss alla som ett riktigt långkok av fransyska, rökt fläsk, rotsaker och potatis. Mycket smakligt. 


Till efterrätt fick vi släbosnus, en äppelefterrätt med vaniljsås, också mycket god
Vi rullade....Så gjorde vi nästan överallt där vi befann oss de här dagarna  i Skåne
och vi skrattade åt varandra, klappade våra putande magar och skakade på huvudet
och rullade vidare till nästa gästabud.
Vi tyckte vi var galna som bara tuggade och tuggade...och fick veta av skåningarna att så hade de också känt det när de var hos oss på Åland i början av oktober.
Nu fick vi bara betalt för gammal ost :), sade de och skrattade åt oss med vänliga menande blickar
Ingen av oss var missnöjd precis...


I vestibulen/hallen på Gästis fick jag plötsligt en känsla av Pettson och Findus...den som har läst sagan om älgen i svampskogen vet vad jag menar

Och så var det förstås Espen.
Plötsligt så stod han där på Gästis och berättade för oss alla om sitt glasblåseri, om sina myr- och fladdermus-safaris, om näcken och mycket mera



Efter den oerhört goda, vällagade lunchen drog vi alla iväg i samlad tropp i bakhasorna på Espen som har sitt glasblåseri ett litet stenkast från Gästis.
Där fick vi se den ena ljuvligheten efter den andra vad gäller glaskonst


Över tusen grader var däri....glasmassan låg samlad i ett kärl i ugnen, bara att ta för sig när skapelselustan
infinner sig


Över alltihopa vakade en alligator? eller en liten krokodil


Espen visade oss hur man gör en smäcker vas...


i gnistrande färgskalor, till synes lätt som en plätt
Så är det säkert för en glasmästare/blåsare som har skapat glaskonst i tretton år


Visst blev den  vacker...vasen som redan var dömd i och med att Espen satte den att kallna på golvet
Den skulle snart spricka. Om han skulle ha gjort det som det skulle göras så hade han lyft vasen in i kylskåpet på plus 500 grader, där den skulle ha fått vara i timmar innan den hade varit helt klar

Underbart är kort tänkte jag innan vi åter for iväg på nästa äventyr 
Ja, det kommer mera...

10 kommentarer:

  1. Åh, härligt! Släbosnus - jag gissar (fast jag har inte kolllat, så det kan vara helt uppåt väggarna) att det betyder slättbosnus och möjligen består det av kavring, äpple och vanilj.

    Och vilken spännande värld med "kylskåpet på plus 500 grader". Först tänkte jag att det är felskrivet, men sedan verkade det logiskt: först hetta upp till över 1000 grader och så "kyla ner" till 500...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är helt inne på rätt väg, vad gäller släbosnusen. Jag vet inte om just den här innehöll kavring, men brrödsmulor fanns det, samt äpple och vanilj.
      Jag använde mig av Espens egna ord, när det handlar om kylskåp. Jag höjde själv på ögonbrynen en aning när han sade så, men allting är relativt, även när det gäller kyla:)

      Radera
  2. Det låter intensivt och roligt!
    Vilket härligt utbyte ni gör.
    Tänk Slätbosnus, nu fick jag minnen, vårt bestod av äppelmos, rostade skorpsmulor och grädde varvat i en glasskål. Det var länge sedan.
    Drickat lät intressant!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi hade verkligen både intensivt och roligt.
      Slätbosnus är ingenting som jag minns att vi har benämnt den här typen av efterrätt med på Åland, men jag kan ha fel...
      Drickat var speciellt, mjukt och smakligt

      Radera
  3. Vilken resa ni haft! Låter intentsivt och spännande med mycket gott att äta och vackert att titta på. Glas är fascinerande - att det kan vara mjukt och även hårt.
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är mycket nöjda med vår resa, trots grått väder och regn.
      Skåne är välkomnande!
      Glas har alltid fascinerat mig, det är så vackert och konstigt nog också formbart bara det har rätt temperatur;)
      Kramar!

      Radera
  4. Vad härligt allt låter.
    En mkt bra resa till Skåne blev det onekligen trots skitväder. OCh den där drycken låter spännande, lite som det man kallar egg nog här. Men ändå inte.
    jag skulle gärna smaka den, jag också.
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi hade det mycket trevligt och jag är inte riktigt klar med Skåne ännu vad gäller bloggen, så det kommer förstås mera. Måste smida medan järnet är varmt och minnet är klart.
      Drycken var speciell och god, men jag vet inte om jag vill dricka sådan varje dag utan mera som ett kuriosa inslag någon gång.
      Kramar!

      Radera
  5. Skåne är fint! Främst östra delen, där har jag varit mycket. Vackert.

    Många fina bilder, har kollat igenom det förra inlägget också. Ni verkar ha haft en bra och rolig resa!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Östra delen har vi fortfarande ogjord, så då vet vi vad som väntar oss när vi nästa gång drar iväg nedåt.
      Tack Lotta! Vi har verkligen haft det och jag återkommer ett par gånger ännu vad gäller Skåne

      kram

      Radera