måndag 4 november 2013

Rödmyllefärg


Blodet i grytan, som jag visade i förra inlägget, var förstås som redan anades av någon, rödfärg för målning. En modern variant av "häxa" rör om den italienröda färgen tillsammans med rågmjöl och annat smått och gott i grytan.  Dock inte grodlår och fladdermusvingar, morrhår och dylikt:)

Det gamla härbret, troligen från 1700-talet får en välbehövlig ansiktslyftning....
Se så fint det blir! Ja, så var det med det blodet!Det blev smetat upp på väggarna så det stod härliga till, sent för årstiden, men vädret bjöd till och det fungerade utmärkt. 



28 kommentarer:

  1. Vad vackert häbbret blev och fint att äga ett sådant! Ovanligt att vi har så gamla byggnader kvar här på Åland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst lyser det upp rejält nu mot tidigare:)
      Det är den yngre generationen i familjen som är stolta ägare, vi har bara bidragit med rågmjöl och målarhjälp, samt barnvaktshjälp. Ibland blir den yngsta alltför ivrig och måste underhållas på annat sätt på behörigt avstånd:)

      Radera
  2. Men åh så fint det blir. Tänk att det går att måla i början av november. Jag skänker en dyster tanke till mina småhus på ön som borde ha målats .. men det får bli i vår!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir verkligen fint!:)
      Och det är ovanligt sent att ta sig för att måla, men i år gick det bra, i alla fall.
      Det som blev ogjort görs i vår också här. Bra att ha någonting fint att se framemot

      Radera
  3. Fint innan och fint i nya röda färgen! Vilken tur att ni hann, för jag har för mig att sådan där rödfärg beter sig lite annorlunda om den fryser. Skiktar sig och har sig. Ett riktigt Dala-härbre ser det ut som!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men ett riktigt Ålands "häbre" är det:).
      Tack och lov så har de lovat värmegrader ett bra tag framöver ännu, men visst är det sent gjort med tanke på årstid och färg. Men det fixade sig den här gången. Allt blev inte målat utan får vänta till vårens och försommarens regniga dagar.

      Radera
    2. Vilket tur att det fanns en bagare som kunde bidra med rågmjöl! Och färgen håller sig nog över vintern om den får stå svalt, men frostfritt.

      Radera
    3. Vad jag har förstått så kokas det ny färg till våren, så bagaren får bidra med mera rågmjöl gissar jag.

      Radera
  4. Det var en stilig lekstuga!!! :-)
    God afton!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, säg inte annat! Den lekstugan går inte av för hackor precis.:)
      God afton på dig med Eive!

      Radera
  5. Ett sådant vackert härbre! Både utan färg och med. Och en sådan liten hjälpare ni har i den lilla målaren med egen pensel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härbret är väldigt vackert, precis så där som riktigt gamla genuina saker brukar vara.
      Den lilla målarhjälpen är väldigt frenetisk, det går undan så det sjunger och det gäller att parera penseldragen så man inte själv blir lika röd som härbret:).

      Radera
  6. Vilken härlig färg! Fick mig att tänka på en älsklingsklänning i just den färgen som jag hade när jag var 17-18 år och var på fest. Jag har bara underbara minnen med den klänningen!
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. En vacker klänningsfärg, italienröd! Jag hade också en ylleklänning i den färgen när jag var 19 år och jag trivdes förträffligt i den. Nu har jag en långkjol i samma färg som åker på till julen, tror jag.
      Kram
      Karin

      Radera
  7. Jodå, lite skillnad blev det... Älskar den översta bilden - så härlig!

    SvaraRadera
  8. Det är mågen som har tagit den första bilden som även jag tycker är suveränt fint.
    Bild nummer två har dottern tagit och jag har tagit bild nummer tre.
    Jag är också väldigt förtjust i första bilden, den är suverän:)

    SvaraRadera
  9. Vilken skillnad det blev med den röda färgen! Den är så vacker tycker jag.
    Man skulle tro att det är en häxbrygd när man ser grytan. ;)
    Trevligt att kunna hjälpas åt att måla.
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst lyser den upp,fastän jag också tycker att härbret var fint när det var grått.
      Och en viss typ av häxbrygd var det nog allt
      Kramar!

      Radera
  10. Det bästa med de åländska höstarna är att de är varma då omgivet av ett havet som lagrar sommarens värme. Därför går det bra att slammåla där så länge vädret håller sig över nollan och luftfuktigheten inte är för hög. Jag önskade oss ett varmt svenskt höstlov för att kunna rödemyllemåla, och det fick vi - på Åland.
    Förr användes inte det svenska Faluröda pigmentet där utan det var det varma italienska röda från Borgå som gällde - Borgårött. En härlig varm färg som kommer att värma oss hela vintern!

    SvaraRadera
    Svar
    1. En viss fördel med att bo mitt i havet:)
      Så det är Borgårött med andra ord?
      När vi får kallt så får vi njuta av anblicken och känna oss uppvärmda!

      Radera
  11. Nu ska jag vara riktigt ärlig och säga att jag gillade det vackra gamla häbre
    mycket bättre utan färg.
    Men du vet ju hur smaken är.....
    Men ni såg ut att ha väldans roligt...och det hade ju varit spännande OM det varit en häxbrygd..

    Tjingelingen en mulen kulen tisdag från Rantamor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även jag var förtjust i det gråa, gamla, vackra, men känner mig uppiggad av det röda nu i novembergråheten. Smaken är delad som baken, visst är det så:)
      Det var förstås en häxbrygd, nu uppsmetad på härbrets väggar

      Tjingeling till dig med Rantamor!

      Radera
  12. Ja, jag trodde väl det, att det var rödmylla.
    Fast jag gilled det där gråa jättemkt också. Det ni hade innan.
    Kram!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Före och efter! Båda vackra, jag håller med.
      Det är dottern med familj som äger härbret, inte vi.:)
      Kram!

      Radera
  13. Fint blev det, och ännu finare när färgen "lagt sig lite" :-)
    Har din text blivit mindre eller så har mina ögon försämrats drastiskt ;-)
    kram
    Ann-Mari

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har inte fel på ögonen. Jag fick problem med texten, fick inte till det hur jag än försökte, så det är bildtext jag använde mig av. Det enda som ville sig just då:)
      kram
      Karin

      Radera
  14. Det är den romantiska bilden som förför er, helt förståeligt. : )
    Härbret har slammålats regelbundet från slutet av 1800-talet och under större delen av 1900-talet tills kanske för 30 år sedan, det fanns fortfarande kvar tydliga spår av den gamla rödfärgen. Tyvärr slutade man ta hand om det och det har fått förfalla ordentligt, tack och lov står det på en bra plats. Förfallet går snabbt nu, härbret har stora fukt- och sättningsskador. För att även framtida ålänningar skall få njuta av det slammålades det igen för att ge det ett offerskick och för att vinna lite förberedelsetid innan det bräslås med kilformade bräder. Dock ej den dekorerade sidan som syns på bilden, den kommer att få vara orörd. I framtiden väntar en större grundlig antikvarisk restaurering om den skall kunna bevaras då man blir tvungen att byta ut större del av stocken.
    Är man närmare 225 år så är man! Ett riktigt kulturarv som bör få vara med så länge det bara går! : )

    SvaraRadera