måndag 25 november 2013

Finurliga lösningar

Det var verkligen dags att "ta hand om" dörrkransen, som i senaste blåsväder tappade alla vackra nypon och kvistar som prydde den....nu såg den riktigt risig ut, men ....
med lite enris på så blev den riktigt fin igen. Närmare jul får kransen också något rött och glatt inslag men allt har sin tid, nu får den se ut så här ett tag framöver

Pysseliten funderar i senaste lördagstemat på det här med finurliga lösningar
Det gör jag också!:)
Just nu skulle jag behöva en riktigt finurlig lösning på hur man klonar sig enkelt och tillfälligt

Men en finurlig lösning har jag i alla fall tillhands eller på dörren rättare sagt
Samma kransstomme används under alla årstider här hos oss.
För några år sedan hittade jag en liten bit hönsnät som passade precis så där lagom till att göra en krans av
och i kransen fyllde jag mossa från skogen.

Nästa gång blir kransen  lite vintrigare för att senare bli påskfin, vårfin, midsommarfin,
sommarfin, sensommarfin, skördetidsfin, höstfin och julfin igen. ........


Mycket av min tid handlar om den här längan just nu....men mera om detta senare någon dag


Njut av de allra sista dagarna i november!

De andra som också deltar i lördagstemat hittar man här:

34 kommentarer:

  1. Fär många år sedan köpte jag en krans virad av ris och den garnerar jag allt efter lust och årstid. Lätt att sticka i vad som helst, allt i från nypon till färgad ull, kottar osv.
    Kram /Kerstin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Praktiskt och bra, lätt som en plätt är min devis:) Din också, tydligen.
      Kram
      Karin

      Radera
  2. Vilken finurlig idé. Din krans är jättefin och de där ståltrådsrosorna eller vad det är för material är så tjusiga. Den idén "lånar" jag. Hoppas jag hinner göra en kransstomme till jul. Du har alltid något på gång. Ska bli spännande att få höra mer om det. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Gunnel,
      ståltrådsrosorna är jättevackra, tycker jag också. Jag köpte den för rätt många år sedan och har ständig glädje av den.
      Ska berätta. Snart!
      Kram

      Radera
  3. Den kransen är ju alldeles underbar. Jag älskar att kunna återvinna och återanvända

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Eva,

      jag är precis likadan. Älskar att ta vara på och att kunna göra någonting av det mesta

      Radera
  4. Finurligt att låta samma krans byta "fyllning" allt efter årstiderna!
    Och den där längan. Hmmm.... Stall, tänkte jag först, eftersom du verkade gilla ridturen i Skåne. Självklart är det en häst som ska bo där! Eller ska det bli restaurang? Eller...? Du lyckas i alla fall göra mig rejält nyfiken!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Årstidskrans!:)
      Ja, den där längan ja...vad månde bliva? Visst fick jag blodad tand efter min lilla ridtur men ....nu bränns det inte ens. Men snart ska jag berätta mera

      Radera
  5. Vilken vacker krans du fick till. Redan nu är den väldigt fint och julig. Gillar den verkligen!!!
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Annika!
      Med små medel kommer man långt ibland:)
      Kramar!

      Radera
  6. Du är finurlig så att det förslår! Vacker blev den din krans och nyfiken blev jag på din länga.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Hanna!:)
      Snart får du veta mera om längan:)
      Kram!

      Radera
  7. Finurliga Karin. :) Så fin kransen blev! Verligen vacker.
    Kommer du på hur man klonar sig får du gärna berätta.
    Kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anne-Marie,
      vardagspragmatik, som inte får kosta någonting, ungefär:)
      Jag lovar att berätta hur man klonar sig bara jag kommer på lösningen. Den är nog nära nu, tror jag;) Får nog ta patent på den senare
      Kramar!

      Radera
  8. Jag behöver också klona mig. Tror jag. Kanske är jag bara inte tillräckligt effektiv helt enkelt.

    Vet du, jag tänkte på dig nu när jag var ute med hundarna och himlen är vackert stjärnklar. Tittade upp och så plötsligt tänkte jag på dig :) Tänkte att jag måste hinna med att kika in hos dig och säga Hej, hoppas du mår bra!

    Nu kryper jag till sängs strax. Behöver det. Sov gott du också Karin!

    Kram Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte lyckats komma på hur man klonar sig ännu, så jag gör som du, går ut och går och tittar på månen och stjärnorna, dem vi har gemensamt:). Jag mår bra, har som sagt bara ett stort behov av att kunna klona mig just nu för att inte bli alltför stressad.
      Hoppas detsamma Ann-Louise, tittar in lite senare när jag känner att jag har koncentrationsro.

      Ha en fin dag!
      Kram
      Karin

      Radera
  9. Du är en finurlig typ du! Så fin kransen blev. Om du kommer på något sätt att klona sig - ring mig!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag lovar ringa Lotta! Nu känns det som om jag nästan har kommit på det, men bara nästan...
      och vet du vad? Jag läser ett kapitel varje kväll i boken...och den är BRA! Lovar recensera sen någon gång närmare jul

      Kram

      Radera
  10. Finurlig är du nog av födseln!
    Den där längan, ja. Nog minns jag hur jag gick där en stund på gården och hörde operarepetitioner från fönstren i stora huset och grämde mig att jag inte skulle på föreställning på kvällen där.
    Nyss nedramlad på fosterjorden igen får jag ta nya tag med lördagstemat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, det ligger antagligen i generna, ja. Smågalna sådana
      Ja, du känner igen längan! Nu blir det förstås inte opera men....ja, jag berättar snart
      Härligt att du har återkommit. Jag ska läsa fast mig på din blogg, ligger efter nämligen

      Radera
  11. Återanvändning är bra! Det där med kloning skulle säkert vara bra, men jag är inte helt säker på att jag skulle stå ut med två av mig ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kloning är ju på sätt och vis återanvändning det också, Marina.
      Jag funderade också på det där med att stå ut med flera av mig själv, men kom på att alla samtidigt är på språng på olika håll och inte hinner se varandra ens och gör de det mot förmodan så där i förbifarten funderar de nog bara på om det var en sån där dubbelgångare som man påstår att alla människor har. Sen rycker de på axlarna, precis så där som jag, huvudklonen brukar göra , och så springer de vidare igen som om ingenting har hänt.

      Radera
  12. Så trevligt det verkade då, vackra bilder och bra text.

    kram Hajan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Hajan!:)
      Det är alltid roligt för min del att kunna återanvända.

      Kram
      Karin

      Radera
  13. Vilken cliffhanger med längan - nu blev jag ju än mer nyfiken. En finurlig lösning av det större slaget kanske?
    Att kunna återanvända saker man redan har och ändå känna att man hela tiden får något nytt, det är verkligen en bra och roligt sätt att slå flera flugor i en smäll.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snart ska jag berätta mera om längan. Imorgon är jag där hela dagen i förberedande syfte:)
      En finurlig lösning är det på sätt och vis, absolut.
      För min del så mår jag bra av återanvända så mycket som möjligt. Att slösa med resurser känns onödigt

      Radera
  14. Vad fin kransen blev! Och tusen tack för alla varma hälsningar! Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Pia!<3
      Stor kram till dig och er med!

      Radera
  15. Väldigt vacker krans! Om man klonar sig - känner man då personers stress? :-) I såf all icke att rekommendera.
    kram Karin!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ann-Mari!
      Antagligen blir stressen klonad också, men det bästa i det här sammanhanget är att den där kloningsnyckeln inte visar sig så det blir nog som det blir och vill bli i alla fall:)

      Kram

      Radera
  16. Jag tror att den enda (och finurligaste )lösning som finns när tiden eller energin inte räcker till är att prioritera. Din dörrkrans är jättefin! Jag har en "flergångskrans", men jag slarvar alltid bort den och hittar den bara med ungefär fem års mellanrum. Jag borde göra som du och vår-, sommar, och höstpynta den istället! Det skulle spara mej an hel del energi på att leta efter den eller gå och köpa en ny om inte annat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är litet som du Pysseliten vad gäller att lägga undan och glömma bort och att senare hitta det glömda, gömda ...därför är det perfekt för min del att ha samma krans på dörren hela tiden och låta den byta skepnad med jämna mellanrum under året

      Radera
  17. Så fint ! Jag gillar också när man kan använda sig av det man redan har.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag själv blir alltid lite extra berikad rent känslomässigt när jag kan återanvända någonting på ett bra sätt:)

      Radera