måndag 7 oktober 2013

Engagemang

Sent omsider engagerar jag mig i det senaste lördagstemat Engagemang som Livsrummet har
varit rubriksättare till

Vårdkas
Jag väljer att berätta om vad ett engagemang kan innebära för den lilla skärgårdskommunen Vårdö.
Vilket nog är väldigt typiskt för Åland överlag.
På sätt och vis kan man kalla det Västanträskandan också
vilket betyder att folket i en liten bygd engagerar sig gemensamt
för att åstadkomma ett bra resultat på något sätt.

Bönehuset i Vårdö
I lördags for vi till Vårdö för att träffa våra vänner Astrid och Olof från Stuttgart.
De hyr en stuga på Vårdö och vad passade då bättre än att vi gick på konsert tillsammans innan vi
åt den sedvanliga middagen tillsammans lite senare.

Den engagerade Kurt Eriksson, jazz och dansbandsmusiker m.m.

Det hela började för 15 år sedan....
Några fisketurister ville bada bastu och på olika vägar hamnade de så
småningom i Kurt Erikssons bastu.
En av gästerna såg att Kurt hade en fiol hängandes på en vägg i hemmet och frågade
om Kurt spelade.


Jodå, det gjorde han nog och Kurt i sin tur frågade gästen om han också gjorde det.
Nå, jo, lite så...svarade mannen försiktigt och Kurt frågade om han ville spela för honom
Nja, nog kunde han ju göra det, men vad skulle han spela för Kurt då?
Och Kurt, med en glimt i ögat, drog till med vad han trodde var en omöjlighet för gästen...
ja, varför inte Sibelius och Rossini....några speciella namngivna sviter
Var på gästen frågade - I vilken ordning?
Då fattade Kurt att han inte hade med vilken fiolspelare som helst att göra

Alf Nybo vid pianot och Erkki Koponen med violin

Och det hade han inte för Erkki Koponen är en världsberömd violinist i hela Finland och litet till...
Och varje år den här tiden ger Erkki Koponen konsert tillsammans med cellisten Sakari Kuusi och pianisten Alf Nybo konsert i Bönehuset på Vårdö. I år fanns även violinisten Ulrike Drosdek med

Erkki Koponen, Alf Nybo med assistans av Lita Gustafsson som bladvändare, Ulrike Drosdek och Sakari Kuusi
Tack vare Kurt Erikssons engagemang så har Vårdö lyfts fram på ett särskilt sätt
Det var speciellt att mitt i ingenstans få lyssna på musik av världsklass...
bl.a. Brahms, Tjajkovskij, Sibelius, Bruch...m.fl.


Det fanns inte ens skyltar som berättade var bönehuset fanns, för det vet ju alla...
Så är det bara och visst hittade vi dit vi också
Det blev en fin dag att minnas,  trots att bänkarna i Bönehuset var i obekvämaste laget
Efter två timmars konsert var jag kroppsligt råbråkad i varje muskel...
men fylld av välljudande musik


Vi far säkert dit igen nästa år, när de numera pensionerade och musicerande fiskarna återkommer med sina instrument. Men en mjuk dyna får nog hänga med att lägga bakom ryggen, kanske jag rentav tar en egen stol med mig:).
De övriga som deltar i lördagstemat är

16 kommentarer:

  1. Det finns pärlor överallt, det gäller bara att ha ögon och öron öppna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där man minst anar finns det en konsertsal:)

      Radera
  2. Det finns massor med pärlor överallt men det blir ju lättare att hitta dom om vi tipsar varandra. Och det där med "andor" är så underbart när det är av det slaget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte känt till den här pärlan fastän den har glimrat till en gång varje år under 15 år, så nog är man hemmablind så det förslår. Andor är av det bästa ting!:)

      Radera
  3. Nu måste jag engagerat fråga vad det där på golvet är för något?!

    Haha, ibland får man passa sig! "I vilken ordning...". Kan tänka mig att han svalde stort där.

    Skönt att ni kommer ut på lite utflykter. Även om ni bor och jobbar i paradiset så behöver själen lite näring av annat slag.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte vad det heter, men cellisten höll cellon stadigt på plats i manicken.
      Vi ska ut på mera utflykter den här veckan...på många ställen, vi börjar utflykta på torsdag! Det känns riktigt bra

      kram

      Radera
    2. Det på golvet är till för att sätta spetsen på cellon i hålet så att instrumentet inte glider.

      Radera
    3. PS. Se bilden ovanför!

      Radera
  4. Vad trevligt med lite musik i det fina bönhuset. I all enkelhet och världsklass.
    God afton på den vackra ön!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hör litet ihop det där, enkelhet och världsklass.
      Goddag i Skövde!

      Radera
  5. Det var en helt fantastisk sannsaga! Vilken underbar tradition, bänkarna förutom då. Och så bra att han frågade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bänkarna får man tåla, förstås:) Får fixa till det så man har det bekvämare nästa år...
      En engagerad person kan få till det på många sätt och vis och det här var verkligen en höjdare

      Radera
  6. Åh, man får ju lust att boka in en Ålandsresa vid rätt tidpunkt för denna begivenhet. Så lyckat!

    Och just i Finland fick jag också en chans att uppskatta elektronmusik, som jag inte trodde att jag förstod mig på. Men genom att välja rätt plats för rätt musik (ångbåtsbrygga, församlingshem, björkdunge på en udde osv...) blev det faktiskt riktigt njutbart!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag får hålla dig uppdaterad när det sker nästa höst igen.
      Ibland överraskar man sig själv vad gäller musik. När sonen var i tonåren var det hårdrock som gällde och faktiskt så fanns det låtar som jag kunde ta till mig, otroligt nog:)

      Radera
  7. Det bönehuset känner jag till, både utan och innan.....och konserten också. Riktigt fin musik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan jag tänka mig Eivor, du som satt bakom i bänkraden bakom. Kulturskribent som du är:) Bra skrivet i tidningen

      Radera