fredag 6 september 2013

Vad du vill uppleva som turist?



Lördagstemats rubrik för dagen "rann till" i min hjärna redan under julimånad i år
Likväl minns jag inte riktigt varför den gjorde det, men frågan är intressant för mig
av flera olika skäl eftersom vi på Pettas har många dagliga besök av turister från när och fjärran,
ja, från hela världen under sommaren.

I synnerhet i år har vi märkt att det är en viss kategori av folk som söker sig till oss, dels för
att vår inriktning är ekologisk men också för att vårt ställe erbjuder lugn och ro.
I gästboken läser vi allt som oftast att det som uppskattas väldigt mycket är att man känner harmoni här
och det glädjer oss väldigt mycket att det är så


Nu när jag själv ska sätta några rader på pränt om vad jag vill uppleva märker jag att det inte är särskilt lätt att beskriva de egna önskemålen  fastän jag innerst inne vet vad jag verkligen trivs bäst med
Det finns ett tillfälle som jag troligen kommer att bära med mig, som ett av de bästa hela livet ut
Det var när vi bodde en vecka på en ekologisk farm som hette Aviceiros,
1300 meter över havet, på Madeira.
Den veckan gav mig stunder som gjorde mig lycklig
Avskildhet, nära naturen....ingen kontakt med yttervärlden via telefon, täckning saknades
ingen el fanns, kastanjeved använde vi till uppvärming av huset, varma filtar,
gas till spis, kylskåp och varmvattenberedaren.
Det var det enkla som gällde


 
Uffe tog några bilder med telefonen när vi hade klättrat så högt vi kunde upp på en bergstopp ovanför farmen, för att försöka få kontakt med vår mejlbox....vi väntade på ett viktigt mejl
I den lilla röda stugan (Pomar) till vänster bodde vi,
där vi eldade den öppna spisen med kastanjeved på kvällar, nätter och
tidiga morgnar. På dagtid behövdes det inte för då var det varmt..
men på nätterna kröp temperaturen
ner till noll... ibland också under

Att duscha var ett rent äventyr och aldrig hade jag trott att jag skulle skratta så mycket som jag gjorde
när plastskynket i den lilla, lilla duschkabinen smetade sig fast mot den bara kroppen som ett isande kallt
plåster... det var inget som helst problem att vakna utifall att man inte hade gjort det redan
Man kippade efter andan

Mitt i allt tog varmvattnet slut...och så fick man vänta på att beredaren
klarade av att ge ifrån sig varmt vatten igen
Men utsikten från det lilla badrumsfönstret motverkade allt detta ..vad gjorde det om det var
en gnutta spartanskt...



   Vi befann oss ovan molnen och fick se hur solen steg upp under dem...som om den fötts
   i havet nedanför
   Samma sak på kvällarna men då med motsatt verkan...
   Då stod vi och tittade upp på en strålande stjärnhimmel istället


    Att få sitta med Duarte, ägaren, på kvällarna i "mathuset" och lyssna på hans berättelser om de resor
    han hade gjort i  olika delar av världen tillika som vi åt en god och värmande gryta var en daglig höjdpunkt
    Många långa intressanta diskussioner fördes i skenet av en petroleumlampa och många värmeljus lyste
    upp så gott de kunde, kaminen rökte in en hel del men vad gjorde det?...
    Att luta sig bakåt mot väggen bakom var en upplevelse liknande duschdraperikänslan. Chockartad.
    Det var kallt och fuktigt, mössan jag borde ha haft på huvudet,
    måste jag sitta på för att inte få kallt om ändan, ryggen hölls rak med högt uppburet huvud, för
    svankade jag en aning kom den kalla väggen genast emot.
    Över fötterna pilade sorkar på jordgolvet..
    De sökte sig in under dörrspringan till "värmen".


Nu tänker någon som läser detta att den kvinnan som skriver det här måste ha en skruv lös på något sätt
    Hur i all världen kan man tycka att det där är fint att få uppleva?

    Det jag försöker säga, med den här berättelsen är, att det inte är det dyra, exklusiva, lyxiga som
    är viktigt för min del, utan den där speciella innerliga känslan man får av människor och djur man trivs med
    Mitt i naturen på naturens egna villkor...då trivs jag väldigt bra
    Då är jag som allra närmast mig själv och allt det som räknas till spartanskt försvinner i de
    innerliga varma människomötena istället

   Jag vill komma nära det ursprungliga,
   äta de rätter som man äter i andra länder, lära mig hur man lever och bor
   Jag vill inte resa utomlands för att få äta mammas köttbullar...
   jag vill uppleva den kultur jag har rest till.

   Nu tog jag Aviceirosveckan som exempel men det finns förstås andra fina minnen, upplevelser
   nära andra kulturer. Den italienska, den cypriotiska, den finska, den polska, den danska...osv...
   Nu när jag tänker tillbaka på det jag har varit med om hittills, märker jag, att jag på de flesta ställen
   jag har besökt har upplevt ytterligheterna...och att det är den enkla delen i alla sammanhang som
   jag minns allra bäst

   Det är dags att avsluta, jag märker att "pennan" börjar glöda

   De övriga som deltar i lördagstemat är: 
   

     Två av dem vandrade förbi vårt hus i kväll tillsammans med den enas make...
     Imorgon träffas vi
     En timme innan lördagen önskar jag alla en godnatt och vackra drömmar

10 kommentarer:

  1. Vilket fint inlägg. Det enkla och nära naturen...

    En del av det du skriver passar in på vår skäre, vår villa, ön, eller vad jag kallar det. Det är dit jag längtar för det mesta. Närmare paradiset kan jag inte känna någon annanstans.

    Timman är sen och jag vill inte släppa ifrån mej fredagskvällen.

    Önskar dej en riktigt fin naturlig lördag.
    Lisbetkram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Lisbet!

      Det är där jag mår bäst. I det enkla, nära naturen
      Jag förstår väl att ert skäre är rena paradiset för dig och er. Jag drömmer ibland om att bo på en ö i havet
      men är rätt nöjd med att kunna fara dit ut nu och då

      Önskar dig detsamma!

      Karinkram

      Radera
  2. Det låter perfekt.
    Fick mig att fundera över ordet turist, ett ord som ofta har en dålig klang.
    Är man turist eller besökare, när man hälsar på vänner i andra länder?
    Det är ju ett tämligen ungt ord - vad var man dessförinnan?
    Resenär?
    Margaretha
    som nu fått
    tankeföda
    för dagen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag funderar nu och då över ordet turist och upplever också att det ofta har en dålig klang, synd nog
      Själv känner jag mig som besökare, men det händer ofta i tätbebyggda orter där man lever på turismen att man ser på besökaren/turisten som en inkomstbringande person och ingenting annat, med rätt kalla beräknande ögon, någon man gärna "lurar" pengarna av . Det är där jag tror att ordet turist har fått fel klang, i sådana sammanhang. Det förekommer överallt...också på vår lilla ö i havet, men jag vill ändå tro att de flesta turistföretagare tänker i andra banor. Vad vore vi utan turisterna?
      När man hälsar på vänner i andra länder är man väl en besökande vän? Så tycker jag i alla fall..
      När man reser till annat land som turist är man resenär...
      Karin som också fick tankeföda för dagen

      Radera
  3. Alldeles härligt skrivet,dessutom såg det fantastiskt ut.
    Att man själv är turist har jag faktiskt alldrig tänkt på men ett vet jag och det är för mig gäller naturen, naturen och åter naturen. Dessutom vill jag uppleva hur folk lever o jobbar, se odlingar och andra växter. Vandra på något fjäll i tystnaden.l Gärna inte städer för min del.
    Mycket bra att du får oss att tänka till. Ha det gott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!:)
      Det var fantastiskt! Jag skriver var, för det finns inte längre i samma skick.
      Jag tänker inte på mig själv som turist jag heller, men är det givetvis när jag far utomlands.
      Naturen är A och O för min del också.

      Ha det gott du med!

      Radera
  4. härlig läsning, och helt i stil med hur jag har uppfattat dig i bloggen.

    Jag är också av den nyfikna sorten. Ändå medveten om att jag är turist. Jag hör många ungdomar som vill resa till turistfria ställen, de verkar glömma att de själva är turister.
    Bloggblad

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Bloggblad!

      Livet blir mera levande om man är lite sunt nyfiken av sig.
      Självklart är man turist och turistfria ställen finns knappast men mindre turistfria kanske.
      Jag kan tänka mig att det finns ungdomar som letar en viss avskildhet mot t.ex. nattklubbslivet på många turistorter.

      Radera
  5. Vilken härlig plats du tar med oss till! Jag gillar också det enkla. Även om det också är skönt att bo på ett lyxigare hotell med urtvättade nystrukna lakan, varm dusch och frukostbuffé så sover jag bättre i sovsäck på ett liggunderlag med tältduken som skydd. Man vaknar pigg även om huvudet inte riktigt har loggat in.

    Jättespännande tema! Det är så kul att resa runt i blogglanden och läsa om andras turistande!
    Roligt med besök. Jag skrev just hos Karin att jag är lite avis. Just på att dem hälsat på hos dig och Uffe på Pettas. Men jag kommer också, så småningom. Det ser jag mycket fram emot.

    Att skala äpplen är rogivande. Jag insåg just att jag saknar att baka och att laga mat. Det har inte blivit mycket av det dem senaste två åren. Bara jobb.... men men allt har sin tid:) som Alfons skulle sagt.
    Många av mina fina Transparant Blanche ligger på marken nu... men fåglarna och rådjuren gillar dem :) och det är jag glad för.

    Ha det fint i den fina hösten!
    Kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul Helena att du ville vara med på farmen i Aviceiros.
      Det enkla tar fram en själv på ett annat sätt.
      Det medges gärna att det var skönt att kunna krypa ner i ett varmt bad veckan efter Aviceiros, att kunna simma i bassäng osv.. men jag trivs oehört bra med det enkla livet.

      Det är framför allt väldigt mångfacetterat detta med att vara turist, det finns ju så mycket att tycka om och uppleva.
      Ser framemot ditt besök också Helena! Mitt i allt så är ni här en vacker dag när det passar er.

      Jag har förstått att du har och har haft mycket med jobb de senaste åren och det är också sådant man får vara glad för att man har.

      Här väntar vi på att det kanske, kanske ska falla några himmelska droppar på oss
      Ha det fint du med!
      Kramar!

      Radera