måndag 3 juni 2013

Återhämtning


Efter en omvälvande och intensiv vecka,
som avslutades med öppet café i två dagar och
och ett par cateringuppdrag
kändes det helt befogat att bara lämna allt vi hade för händer och dra iväg mot havet
när vi hade stängt dörrarna igår.


Vilken högsommar vi har redan! Otroligt!
Skedanden och hans fru tycktes njuta  de också....


   Strandskatan vippade på längs strandstenarna...aningen irriterad över min nyfikenhet
   Den har säkert bo i närheten...
   Givetvis respekteras detta, så jag tittade på helt andra saker istället


Som en enda stor spännande nyombildad världskarta låg pollenansamlingar och flöt på vattenytan
på väg mot andra stränder


På de mest förunderliga ställen bygger spindlarna sina nät...
Det här fanns i ett svart bildäck på en brygga


Under bryggan kan man också väva sina överlevnadsgarn...knappt synliga alls
bara om man råkar få syn på det ur rätt vinkel


En gammal angöring har färgat strandstenarna rostbruna...


    De finns litet överallt, ditsatta av folk som inte finns mera...
    Nu används de inte längre, men påminner om tider som har varit en gång
    för inte alls så länge sedan


   Hemma på gården blommar bergklinten
   Fåglarna har hjälpt till att fröså den överallt och för varje år som går så
   har vi bara mera av den, där vi allra minst anar...glädjande nog


Den vackra bondvallmons tid är nu...


Vi går i väntans tider här....Afrikas lilja som vi fick av Olgakatt
öppnar snart sin omhuldade knoppiga skatt (man blir lyrisk:))

Kottan
Varje kväll mot midnattstid kommer Kottan och Kotte...det står åter saffranspannkaka på menyn
för våra kottar....tillsvidare har vi sett de gamla två, men vi väntar förstås på några till :D

Idag fortsätter återhämtandet av krafter
Jag återkommer till att läsa bloggar, svara på e:post och liknande i ett senare skede
Nu tänker jag vara med mig själv i Uffes sällskap, bara ta in allt som naturen bjuder på
Hämta krafter på det bästa sätt av alla
Ha en fin måndag alla!

20 kommentarer:

  1. Och om mig så vingar bure, jag vet vart jag flöge nog

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har varit med i tankarna denna dag, Margaretha...
      Ska ta dig med bildligt sätt också:)...idag har vi varit vid havsbandet

      Radera
  2. En skön andlig stund:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Eivor,

      det har varit en skön stund i havsbandet...:)

      Radera
  3. Så underbart att höra att ni tar igen er och njuter, som ni jobbar på så behöver ni verkligen all återhämtning.
    Och igelkotten tänk att få se den , har inte sett en sådan på år å dar, ja någon platt på vägen förståss. =(

    Fortsätt njut.

    Tjingelingen från Rantamor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det behövs lite paus ibland:) och vi har ju havet som granne så vad är bättre än att ta sig ut på böljan den blå. Det känner du så väl igen Rantamor.
      Vi har våra taggiga vänner här...åtminstone två...

      Ja tack, här ska njutas varje liten möjlig stund:)

      Gör detsamma ni också!

      Radera
  4. Ja, ta igen dig. Har en känsla av att du inte sjåpar dig i onödan men nu har du ju faktiskt några stygn i magen, så lite vila är inte fel.

    Jag var just inne på er hemsidan (behöver uppdatering! ;)) eftersom vi tänker oss en tur till Åland i sommar. Så en dag kanske jag och familjen står på tröskeln!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D...jag ser ut som ett litet handarbete med trådar litet hur som helst på magen.
      Men de smälter och försvinner...snart är allt som det ska igen.
      Hoppas, hoppas att ni står här på vår tröskel, så vi får rycka in er. Varmt välkomna!

      Kram

      Radera
  5. Hejsan Karin !

    Vilka fina fågelbilder,blommorna med förståss.
    men allra bäst lilla Igelkotten, min favorit en av många
    älsklingar i vår Svenska Fauna.
    Köpte för att ha i täppan, men den får vara sällskap åt'Prinsen på balkongen.Ser så naturtrogen ut.

    Kram Mi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Mi!

      Tack!:)
      Igelkotten rör vid urminnena inom oss tror jag...man kan ju inte låta bli att tycka om de små taggiga rara varelserna.

      Kram
      Karin

      Radera
  6. Tack för bildkavalkaden, lika fint som alltid! Klokt att unna sig de där lediga stunderna, trots att plikterna kallar. Det går så fort just nu, nästan omöjligt att hinna med alla blommorna och förändringarna från dag till dag.

    Min vallmo blommar inte ännu, den står nämligen mycket skuggigt... men så har jag det fina kvar.

    Själv står jag mitt i en flytt... Undrar hur det ska gå?!

    Fortsatt fin måndag!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har föresatt oss att försöka vara mera ute i naturen denna sommar än vad vi har varit under tidigare somrar. Hur det går med det får vi se, men försöka duger i alla fall....ogräset frodas, högarna växer men det finns ju kvar...Sommaren är kort så det gäller att ta vara på det man kan.

      Flytt? du håller ju på att renovera?..
      Det går nog bra, förstås!

      Tack detsamma Aila!
      Kram!

      Radera
  7. Karin!
    Vilka underbart fina bilder.
    Jag vill bara hoppa in dem och vara där.
    Förstår att ni behövde återhämtning efter er helg.
    Kramar på måndagen!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Annika,

      det handlar förstås inte enbart om helgens arbete...utan också om återhämtning efter operationen, tankar och allt som följer med. Det är så skönt att ha omgivningen som är så rätt för det.

      Kramar till dig!

      Radera
  8. Ni har en ljuvlig miljö att sitta ner i och vänta på att själen ska hinna i kapp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är just det det handlar om. Själen ska hinna i kapp och vad är bättre än den miljö vi har..helt rätt:)

      Radera
  9. Vackra, rofyllda bilder av vatten, tänkvärda bilder av de historiska lämningarna av tidigare generationers möda och ljuvligt njutbara bilder av blommor och igelkott.

    Och spindlarna, ja. Är de extra flitiga så här års, eller har jag varit ovanligt slarvig när jag (inte) städat bilen? Att spindelväven frasar om fötterna när man kliver in på passagerarplatsen är liksom inte förenligt med bilden av en någorlunda ordentlig husmor...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Karin!

      Du har med belägg tydligen haft beresta spindlar med dig som sällskap i trafiken...
      Personligen tror jag att spindlar alltid är på alerten..vi håller oss med en privat WC-spindel..som också får sällskap av andra spindlar nu och då. Ibland har det gått mera än hett till för det finns bara "armar" och ben kvar i prydliga små högar här och där...då tar jag fram dammsugaren och Helga, WC-spindeln, springer ut över tröskeln och väntar tills jag är klar och ordningen är återställd. Så börjar proceduren på nytt. (Med andra ord är det nog så att ingen obehörig ska ta sig över vår WC-tröskel.)
      Vad gäller spindelväv så är det oerhört kvicka av sig vad gäller vävandet. Igår kväll var vi till båten och tömde den på regnvatten, idag när vi åter var där hade någon redan byggt ett riktigt stort nät vid ratten. Riktigt stort...så du behöver knappast tro att du har varit ovanligt slarvig. Bara vanligt, skulle jag tro:) . Spindlar är kvicka varelser.

      Radera
  10. Bra ta igen dig!
    Mycket har hänt och mycket vackert finns att leva med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, du har så rätt Eva!
      vi har haft en skön och slapp dag idag bland kobbar och skär.
      Nu är naturen så vacker så man nästan tappar andan:)

      Radera