måndag 20 maj 2013

Dagens id


Det var en id som Uffe rökte och som vi äter på, fortfarande.
Under två dagar har den rökta fisken varit vår  middag och imorgon väntar en lunch till..
En mycket god fisk, men som både gäddan och braxen så är den inte högt prioriterad
av många. Märkligt nog...alla tre fiskar är riktiga delikatesser
Jag tror att det handlar om fördomar och okunskap om hur man hanterar de här fiskarna
Bilden som jag fann på Internet har tagits av pressfotograf Henrik Kettunen.


En stor del av dagen har ägnats åt trädgårdslandet...idag var det lagom vått för att gräva, så och plantera
Uffe har varit mig behjälplig och gjort grovgörat medan jag har gjort det roliga:)
Det är fortfarande inte klappat och klart men kanske det blir så imorgon.
Dagarna tenderar bli vad de blir och inte vad jag planerar alla gånger
men lite nu och då, så blir det nog bra i slutändan. Det också...


Några hål måste till...


 Uffe som städar källaren kom dragandes med en stor gammal bykgryta
 som han fann under de mörka valven.
 Den måste förstås användas på något sätt..
 En trädgårdsinstallation är på gång:)


Fåglarna sår på sitt sätt och i fjol somras hittade vi krusbärsbuskar bakom vedlidret
i de gamla tegelhögarna efter de sedan länge utkastade plåtkaminerna
som en gång värmde salen när det var skola här.
Idag grävde Uffe upp några av dem och grävde nya gropar åt dem i gräset bakom växthuset
Vi har länge tänkt skaffa oss krusbär men slapp köpa dem
De fanns här alldeles gratis, bara att ta för sig av. Tack fåglarna!


Snart slår den allra första bondvallmon ut...det ser trångt ut under blomkapseln


Nu är det mera än full fart vid fågelbordet
Snart är det slut på våra solrosfrön.
Talgkorvar går det inte att få tag på längre
så det har åter blivit dags att baka prippelbröd åt de hungriga vännerna
som flyger härifrån med näbbarna fulla av mat åt sina ungar


Glädjande nog tycks även steglitsarna häcka här i år...vi har minst två par som kommer
hit och förser sig med solrosfrön...vad gör vi när de tar slut då?
Jag måste sätta mig ner och ringa runt till affärerna för att ta reda på
om det mot förmodan finns frön kvar någonstans...vi har så många bevingade vänner
som kommer hit ännu


I morse mötte den här synen oss när vi steg upp...grönfinkarna var här med sina ungar
Nu är det intensivt i naturen, minst sagt

30 kommentarer:

  1. Åhå, en riktig korsordsfisk, liksom asp!
    Har aldrig sett eller smakat id. Många fiskar är ju "nålbrev" men det kan det vara värt när det är gott.
    Jag är numera noga med att fråga fiskhandlaren var fisken är fångad och köper t ex inte östersjöströmming längre. Är den för giftig att exportera och att ge till barn och fertila kvinnor tycker jag knappast att nån annan heller ska äta den. Mindre fet östersjöfisk lär vara OK, dock.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En riktig korsordsfisk, läste på Wikipedia att den också heter ort i Sverige.
      Iden brukar också kallas nålbrev, men om man hanterar den rätt så är det inget som helst problem. Man får ju inte röra ihop det hela...utan ta det lugnt och vara systematisk när man benar. Jag förstår egentligen inte alls att man tycker att det är jobbigt med fiskben.

      Om ett par veckor börjar vi pilka strömming igen. Du får avstå strömming helt och hållet Olgakatt, för strömmingen finns bara i Östersjön, längre söderut så är det sill som gäller.
      Jag äter strömming, kan nog inte låta bli...

      Radera
    2. Gränsen mellan sill och strömming går vid Kalmar men jag vill ändå bara ha den sill som fångats i Västerhavet, stor och rejäl. Det är ju samma fisksort men strömmingen blir så mycket mindre.
      Nu blev jag sugen, får gå och blötlägga ett par saltsillar till i morgon. Det var maträtten jag längtade mest efter när jag varit i USA ett år. Mor erbjöd mig en önskemiddag när jag kom hem och blev nästan paff när jag ville ha salt sill med gräslök och sur grädde.

      Förresten så är mina krusbär finska. Röd Hinnonmäki, synnerligen goda och helt mjöldaggsresistenta. Blommar som bara den nu, det blir kanonskörd.

      Radera
    3. Nu fick jag lust på sill också!:)
      Konstigt nog är det den där salta biten som man oftast längtar allra mest efter.

      Vi vet faktiskt inte vad det är för sorts krusbär vi har tagit under våra vingar.
      Senaste sommar gjorde vi några utflykter till buskarna när de stod bakom lidret, men de hade det torrt och eländigt där de växte bland tegelstenarna, (för den delen finns det både svarta och röda vinbär där också), och någon egentlig frukt att tala om klarade de inte av att frambringa. Så det är med spänning vi ser framemot att få se och smaka bären. Hoppas förstås på kanonskörd här också, men knappast det första året. Vinbären däremot dignar av blommor...nu hoppas jag att järnnätterna håller sig undan i år

      Radera
  2. Ni är verkligen bra på att ta vara på naturen.....krusbär ...bra
    men äter inte steglitserna något annat?
    Har grönfinkarna ungar redan?
    Här nere på västkusten slåss nu fasanhanarna om reviren.
    Några strandskator skriker.
    Och gråsparvarna kommer så snart vi sitter ute och äter.
    Mycket spännande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns det krusbär om knuten så varför inte?:)
      Steglitsen är en typisk fröätare och så mycket frön i naturen finns det inte just nu, men kanske den också kan lära sig äta prippellimpor..de är ju fulla av frön
      Grönfinkarna har ungar redan, har kommit hit under en veckas tid redan med sina kullar
      Förstår att ni är på västkusten så mycket som möjligt och njuter av allt det vackra.
      Ha det bra !

      Radera
  3. Allt tas om hand och återanvänds hos Pettas. Härligt!
    Fler, fantastiskt fina fågelbilder. Är det den nya kameran månne?
    Har nog aldrig ätit rökt id men kan tänka mig att den smakar gott.
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi försöker i alla fall att göra det!:) Ta vara på...
      Tack! Nu har jag den nya kameran, ja, den är lite vassare än den gamla, men jag har lång väg att vandra ännu och ca 200 sidor kvar att läsa i instruktionsboken. Suck.
      Rökt id är gott! Riktigt gott!
      Kramar!

      Radera
  4. Din vallmo är bara för underbar eller rättare sagt fantastiskt fint tagen bild.
    Så roligt att du har så ovanliga fåglar i din närhet. Jag har aldrig sett en steglits så jag visste inte ens att såna fanns. Lycka till med krusbären, de är ju så goda att bara mumsa i sig rätt från busken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!:)
      Hackspettarna har vi haft i många år, flera par och snart blir det full fart när de kommer till brödträdet med alla sina telningar vid midsommartaget. Steglitsen landar här varje vår men först i år har två par stannat här, otroligt nog. Mycket vackra fåglar.
      Tack, vad gäller krusbären. Hoppas att buskarna tar sig efter omplanteringen, vilket vi tror. De hade det inte särskilt fett om rötterna bland alla gamla tegelstenar, så man skulle tycka att de kommer att må bättre nu.

      Radera
  5. Alla dom fåglarna måste ju bara älska er som matar dom året runt.
    Alla sitter nog å pratar om att vi åker som vanligt ut till Pettas för där är det allrasombäst att bo...
    Och så vackra fåglar du har.

    Vi var på havet idag och fick några som såg ut som den du har på bloggen, vi kallar dom sarv och dom är hårda som en sten och inte tror jag att dom går att äta, uj uj vi slängde dom tillbaka fort som attan...
    där ser du vi kanske inte vet alls vad som är gott...
    jo nygrillad öring i foliepaket...
    mums, mums...

    Tjingelingen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, bortskämda är de i alla fall och kommer till fönsterrutan och knackar på¨om maten tar slut. Ut med er nu, maten är slut, ungefär.

      Sarven är en karpfisk den också så den smakar säkert lika bra som iden. Testa någon gång när ni är på det humöret,...
      Nygrillad öring, himmelriket är nära:)mums, mums, säger jag också

      Tjingeling

      Radera
  6. Så många fina fåglar ni har fortfarande! Skulle också vilka se(fota) steglitsar :) Så fina! Id har jag inte smakat inte heller brax, men jag såg en för första gången förra sommaren, ser lite rolig ut :))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi matar våra fåglar hela året runt så därför har vi dem här också. Jag tror att de skvallrar och berättar om oss för de andra bevingade, för de tycks bli bara flera för varje år som går:)
      Steglitsarna är vackra och speciella.
      Braxen och iden är goda fiskar. Hoppas du får smaka någon gång

      Radera
  7. Märkligt vad känslor spelar in när man ska äta djur. Själv stod jag och spanade in svarthakedoppingen och tänkte att den skulle jag kunna äta. Helt ologiskt. Steglitsen däremot blev jag inte sugen på. Vilken vacker fågel. Mycket fina bilder. Jag lånade en bofink som bakgrund till min dataskärm. Lovar lämna tillbaka. :-)
    Go'natt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är troligen stenåldersmänniskan i oss som vaknar...vi har ju både den ena och den andra personligenheten inom oss, som poppar upp på det mest oväntade sätt. Spännande att vara sin egen människa eller hur? Man vet ju aldrig vad man hittar på:D
      Låna på du Eive! Du behöver inte lämna tillbaka, bara slit med hälsan!
      Go´natt!

      Radera
  8. Det är skönt att kunna hjälpas åt ibland, det underlättar!
    Den sista fågelbilden är så läcker, de ser ut att trivas hos er.

    kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går onekligen mycket fortare också. Själv skulle jag ha fått jobba med grävande i många timmar, för Uffe tog det mindre än en timme
      Vi är väldigt glada över de fyra steglitsar som finns här hos oss. Tjusiga

      kramen

      Radera
    2. ..och förstås grönfinkarna också:)

      Radera
  9. Åh, vilken härlig gammal fin och lagom rostig gryta! Ska bli spännande att få se vad som hamnar i den.

    Id? den hade jag nog inte känt igen om jag mött den i sjön. Finns nog inte i insjöar, eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. PS. Vilken rolig dubbeltydig rubrik!

      Radera
    2. Ja, ibland hittar man skatter där man minst anar:). Stor är den också, grytan.
      Jag har en idé hur den ska användas och var...får se hur det avlöper det hela

      Jag tror nog att iden finns i insjöar också, för den är en karpfisk som klarar både sött och bräckt vatten. I Sverige lär den också kallas ort.

      Ibland passar det som hand i handske:)

      Radera
  10. Jag älskar alla fågelbilderna. Grönfinkarna kommer bara till oss på vintern, sen ser jag inte röken av dem mer. Vad är prippelbröd? Id har jag aldrig smakat, och undrar om jag över huvud taget sett det i någon fiskaffär här. Tydligen inte så populärt. Jag har också plockat fram min bykgryta som jag tänkt ändra om i. Kul att se vad du gör med din. Ha det gott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, tack Gunnel! Antagligen kommer grönfinkarna hit för vi har mera av dem än någonsin tidigare. Prippelbröd är det bröd jag bakar åt dem, fullt av frön, kärnor, russin och nötter.
      Jag tror inte att man kan hitta id i våra affärer heller. Fisken har ett oförskyllt dåligt rykte och kallas nålbrev. Men den är god och köttig, och vet man hur man äter den så är det inget som helst problem att bena den.
      Aha, kul, då får vi jämföra så småningom.
      Ha det gott du med!

      Radera
  11. Så mysigt ni har det med allt pysslande bland blommor och fåglar!
    Id var något helt nytt för mig, blev säkert god när ni fixade till den och rökt fisk är ju alltid en delikatess.
    Ha det riktigt skönt i vårvärmen!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ganska hårt arbete är det nog allt, men vi trivs med det och då kommer mysfaktorn automatiskt.
      Vi tycker om id och i synnerhet som rökt.
      Ha det likaledes!
      Kram

      Radera
  12. OCH vilka jättefina foton!
    Id har jag nog inte smakat. Men gädda tycker jag mkt om.
    Lagar man den rätt så är den verkligen god.
    I somras rökte vi gäddor också. Funkade toppen!
    OJ vad grönfinkar ni har!
    OCH trevligt att en gammal bykgryta kommer till pass igen!
    Kram!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Annika!:)

      Om du har möjlighet så smaka på id, gärna rökt.
      Gädda äter vi i alla dess former, kokt, stekt, ugnstekt, grillad, rökt..allt fungerar.
      På kontinenten är den klassad som delikatess
      Vi har enormt med grönfinkar här, mera än vi någonsin har haft
      och grytan ska koka igen så den kokar över.
      Kram!

      Radera
  13. Ni lever nära naturen, tillsammans med den... och det är härligt att se. Det blir fisk här också idag, men inte id precis. Jag fiskar ju inte. :)

    Har slutat att mata fåglarna, men egentligen borde man kanske göra det även nu. De verkar ju komma i skaror till er och ta för sig. Bara ni inte skämmer bort dem alldeles. :)

    Ha en fortsatt bra dag, i landet... grävande och planterande och ta gärna fler bilder.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi bor i skogen, så...:)
      Fisk är gott, alla slag av den.

      vi slutar aldrig mata fåglarna och det vet de om. Vi bara lugnar oss ett tag när de har fått ut sina ungar, men alltid finns det bröd och skrap från bageri och café åt dem. Självklart så skämmer vi bort dem, men de gör detsamma med oss. Vi njuter av dem och de håller insektlivet i balans här..passar oss som hand i handske som lever ekologiskt.

      Tack detsamma, i landet eller var du tänker vara
      Kram

      Radera