lördag 6 april 2013

Det var hans/hennes fel

      -"Pst....det var hans fel att jag trillade av pinn i morse"

      Byfånens rubrik för lördagstemat idag är "Det var hans/hennes fel."

      En temarubrik som man kunde skriva hur mycket som helst om.
      Ämnet är snudd på outtömligt


    För att klara oss i kampen för tillvaron har vi människor instinktivt tränat upp
    förmågan att finna andras svaga punkter för att veta hur vi ska
    kunna klara oss i en eventuell maktkamp.
    Det har gjort oss skickliga på att se andras fel.

    Med djupa rötter i evolutionen har vi kvar föreställningen
    att orsaken till våra problem ligger hos någon eller något i vår närmaste omvärld.
    Det gör att vi reflexmässigt tycker att det är de andra som ska ändra på sig,
    för att vi ska få det bra
   

       Så länge vi utgår från att det är genom att ändra på andra som vi blir lyckliga,
       kommer vi att befinna oss i en evig kamp med omvärlden, på något sätt.
       När man inser att man behöver se sig själv i spegeln och förändra det som
       de andra speglar i en själv så händer saker....

       Förvånat upptäcker man att de andra är hur trevliga som helst...
       om än en aning motvilligt,
       Att ha en sund självdistans/insikt kan
       faktiskt vara riktigt bra  :D
       Om inte annat så kan man förlänga livet en gnutta med
       att skratta gott åt sig själv
     

      De andra som skriver lördagstemat är.

32 kommentarer:

  1. Hej! Här var det dramatik, med bilder och allt. Men våren sätter i gång en massa aktiviteter. Den har till och med fått mig att återkomma till bloggen. Haha, undrens tid är inte förbi.

    Hoppas att du har det bra!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välkommen tillbaka till bloggvärlden Aila!
      Dramatiken på bild är av det mera lekfulla, men lärorika slaget för kommande kamper i djurvärlden. Storebror fajtas med lillebror
      Skönt att det sker under ännu i våra dagar:D

      Hoppas detsamma!

      Kram

      Radera
  2. Tänker på det dagligen när jag kör i Stockholmstafiken, jag kan inte förändra mina medtrafikanters ibland huvudlösa beteende. Enda sättet att ta sig fram säkert är att anpassa sig, ta det lugnt och hålla ögonen öppna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, i trafiken är det markant!
      Antingen blir man galen eller också så gör man som du gör. Anpassar sig till den egna situationen.

      Radera
  3. Så kloka ord och återigen fina bilder. Det stämmer på pricken det du skriver. Jag läste ett bra talesätt en gång: "Om du förutsätter att människor du träffar är trevliga, så är det förvånansvärt många som är det". Tyvärr är det många som aldrig får en chans att visa vad de går för. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Gunnel!

      Vilket bra talesätt! Man borde sy och brodera sådana för att lägga på väggen

      Kram

      Radera
  4. Klokt och sant!
    Och så blir det så mycket roligare att leva om man inte lägger energi på att störa sig på sina medmänniskor hela tiden.
    Ha en riktigt härlig lördag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju det! Mycket roligare och så går det mindre energi åt...
      Dessutom får man större förståelse samtidigt.
      Ha detsamma Hanna!

      Radera
  5. Tänk, jag tycker att jag oftare kan se att nåt trevligt hänt mig tack vare någon annan än att något otrevligt jag råkat ut för kan skyllas på en annan viss person.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det för min del också och så är det ju också.
      Det beror väldigt mycket på en själv hur man tar åt sig och till sig

      Radera
  6. Du är så klok Karin! Och ämnet är verkligen outtömligt och mycket intressant. Jag tänker ofta på det här. Tankens kraft är enorm! Viktigt att vi tar ansvar för det vi gör och säger.


    KRAM finaste Karin!

    Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Lotta!
      Jag vet inte det, men livets skola har lärt mig en del om mig själv och samtidigt också om andra...eller viceversa, beroende på hur man ser det
      Det är mycket intressant.
      Du sätter fingret på en väsentlig sak, tanken....

      Kram till dig också fina Lotta!:)

      Radera
  7. Fin reflektion! Ibland känner man att man måste verkligen börja med sig själv!

    Kram Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anna!

      Jag tror att det mesta börjar där...hos en själv:)

      Kram

      Radera
  8. Vilket fint inlägg! Håller med dig om allt. Får tänka till lite innan jag kan skriva om ämnet. Men nu har du gett mig lite inspiration.
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ingrid!

      Kul om jag kan inspirera! Ser fram emot att få läsa ditt inlägg

      Kramar!

      Radera
  9. Jag är arg på mig själv varför jag hela tiden ser fel på andra.
    Nu fick jag en bra förklaring. Hahaha...nu kan jag skylla på evolutionen. Egentligen gillar jag alla.
    Tack för lektionen och ha en fin kväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men visst Eive! Vi skyller på evolutionen....det är dens fel:)
      Ha en fin kväll du med!

      Radera
  10. Gode ord! :))) en god latter med seg selv og av seg selv :))og helst sammen med alle andre:))

    Fin helg:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Jill!:)

      Önskar dig detsamma!<3

      Radera
  11. Så sant Karin. Tänk om människor kunde ta ansvar för sig själva och sina liv och sluta skylla på andra och omvärlden. Det där har jag successivt lärt mig under årens lopp, dvs att allt har med mig att göra. När man inser det, blir man faktiskt otroligt kraftfull inombords. Helgkramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är samma sak med mig. Successivt med åren har jag också insett att det mesta handlar om en själv och att ta eget ansvar.
      Helgkramar till dig med Anne-Marie!

      Radera
  12. Mycket klokt! Och tänk vad roligt det kan bli när man överraskar även dem som verkligen och bevisligen gjort nåt dumt. Som killen som just hade snott vår ärligen förhyrda och dyrt betalda parkeringsplats häromdagen. Innan huggtänderna hann växa ut på mig kom jag på att jag skulle iväg på några ärenden med bilen, så jag sa att han kunde stå där i max två timmar, sedan skulle jag vara tillbaka och då ville jag gärna ha platsen tillbaka. Han sken upp, tackade tusen miljoner och berättade att han är fastighetsskötare i det hus där vi bor. Kan ju aldrig vara fel att stå på god fot med fastighetsskötaren, faktiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D. Det är mycket roligare när det löser sig på ett bra sätt utan att adrenalinet sprutar. Nu kommer fastighetsskötaren i huset ni bebor att bli glad varje gång han tänker på dig:)

      Radera
  13. Kära Pettas en simpa är full av slem...
    en spindel är torr å smäcker...
    När Colin var här lekte vi med snäckor jag köpt i grekland,
    och då lekte vi att dom var simpor och då sprutade i simslem på varann....
    som fiameknuff utanslem.

    Tjingelingen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaa....ni är för härliga!

      Tjingeling på dig !

      Radera
  14. Svar
    1. Jag läste det så:)
      men våra simpor känns inte alls slemmiga.
      De är bara gulliga:::

      Radera
  15. Hmmm...så du menar på fullaste allvar att det inte alltid är någon annans fel...det innebär ju att det måste vara mig det är fel på ibland, och så kan det väl inte vara, eller...;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, allvarlig är jag nog, men jag vet att man kan känna att man blir väldigt orättvist behandlad stundtals, att felet ligger hos någon annan, för som du säger, mig kan det ju inte vara något fel på, haha...

      Radera