måndag 15 april 2013

Besök i "ostfabriken"


                Vi har under ett par månaders tid bakat bröd med åländsk ekologisk getost
                I lördags for vi till Wätteros gård för att bekanta oss med producenterna


              Jag undrar om inte de är de allra näpnaste små man kan tänka sig?
             

                                  Ett antal, jag tror att de är 12 st, men jag kan minnas fel,
                                  har tillsammans 35 små killingar att sköta om


        I  mitt nästa liv ska jag nog ha getter....


                          Smått bångstyriga är de förstås
                          och nyfikna, vakna.....


   En liten en försökte äta upp mig....
   Det kan inte vara helt lätt att vara en digivande mamma åt
   de små, för de har hårda käkar.
   Jag fick fingret med mig hem, jodå...


   Det var ju den allra första vårregnsdagen, så allt kändes blött och konstigt för de små
   som nu är en månad gamla....


             Allt ska undersökas....den sköna "kliarborsten" kanske går att tugga i sig....


   Mitt i allt så spatserade en tupp förbi oss en liten bit ifrån....


   och efter en stund kom några till spatserandes
   I mitt nästa liv ska jag nog ha höns också:)...den första lilla ser så
   festligt bestyrsam ut


   De är på väg till den lilla skogstappen nedanför hönshuset...


    Undrar vad de diskuterar? Kanske hon undrar om han gillar hennes frisyr?

 
        De är kul de här små! De hoppar rakt upp på alla fyra



   Jättebra på att öppna dörrar är de också.

  Här regnar det ordentligt,
  fåglarna kvittrar och snön smälter

  Önskar alla en fin måndag!

26 kommentarer:

  1. Så söta! Tycker absolut du skall ha getter i ditt nästa liv, eller i detta...och vackra hönor! Vet att du skulle ha dem om du hade tid och möjlighet, vet ingen som är sådan djurvän som du, Karin!
    kram
    Ann-Mari

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man vet ju aldrig vad som händer, men om jag bespetsar mig på att ha getter och höns nästa liv så har jag liksom kommit igång lite redan....sedan är det liksom bara att fortsätta:)
      Tack Ann-Mari.
      Stor kram!

      Radera
  2. Det här var det gulligaste inlägg jag nånsin sett! Man faller ju pladask för deras charm. Är helt övertygad om att både getter och höns hade stortrivts hos dig. Hälsningar från ett soligt och ganska varmt Skåne. Äntligen!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, gissa vem som ser ut som ett solvarmt paket smör...halvrinnigt?;)
      Härligt att veta att värmen, solen är på gång. Just nu känns det som november hos oss, men så ska det vara. Vill man få fint så får man lida pin!

      Radera
  3. Underbart (g)ulliga bilder!
    Tur du fick behålla fingrarna, de är bra att ha!

    kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan ju inte annat än smälta när man ser så här ulliga, gulliga små
      Fingrar är bra att ha, onekligen.

      kramen till dig med Tina!

      Radera
  4. Men herre-min-je så SÖTA och gulliga och underbara.
    Måste vara bland det sötaste man kan se...
    ÅÅÅÅ!!!
    Getter och hönor skulle passa hos er.
    Nu måste jag titta på gullisarna igen...
    KRAM!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt smått är gulligt, men extragulligt är när det är ulligt också:)
      Jag har ju varit fårägare själv för rätt många år sedan och då trivdes jag som
      bara den. Getter är annorlunda, de äter upp allt så jag gissar att våra gäster
      inte skulle få ha bullar och bakelser ifred om vi hade getter här:)
      KRAM!

      Radera
  5. När kommer barnboken med bilder av levande djur - inte antropmorfiska som jag har lärt mig att det heter?
    Helt underbara bilder!
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Musikanta!

      Tror du inte att det finns tillräckligt många djurbildsbarnböcker redan?

      Kramar

      Radera
  6. Härligt med de små getterna, det tycker jag absolut att du ska satsa på, tänk va mycket goa ostar du skulle göra.
    Pettas-getfarm...låter väl bra...
    och hönor som värper alla dom ägg som behövs i dina goa bakverk, det vore väl också som en underbar idè...
    Pettas-hönseri....

    Allt är möjligt det tror jag det...
    men allt tar ju sin tid också, och dagarna bara går...
    "alla dagar som kommer och går...inte visste jag förut att just detta var livet..."
    När man blir äldre så blir dagarna så mera värdefulla,
    ungdomens dagar blev så oändliga, som att man bara hade hur många dagar som helst och man kunde slarva bort några utan att få samvetskval.

    Oj hur kom jag in på sådana djupa tankar, en måndag i april när regnet öser ned och snödrivorna krymper alltmer.

    Ha det gott !!!
    Tjingelingen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är sannerligen en riktig go´bit du Rantamor.
      Pettas-hönseri, hahaha...det har jag redan så den biten är fixad:) Jag står för hönseriet med jämna mellanrum så det förslår
      Tror nog att jag satsar på nästa liv i alla fall...men man vet ju aldrig vad som faller en in. Plötsligt så står jag här med höns, men getterna får vänta.
      Det är just det, dagarna räcker inte till för allt som finns för händer redan nu....
      Såå djupsinning och melodramisk du blev:). Gissar nog att det är regnet och snödrivorna som påverkar. Såna är vi!:

      Ha det så bra du med som du bara kan i ösregnet!

      Radera
  7. Oh, kära nån så söta!!!
    Detta inlägg måste jag gömma så att gossarna inte får syn på det. Annars kommer tjatfrekvensen att öka på ett inhermurlerligt vis här hemma kan jag lova.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, jättesöta!

      Men självklart så måste väl pojkarna få varsin get;)...

      Ha en fin kväll!

      Radera
  8. Söta och charmiga till tusen! :) Tänk så fina getter. Och så kan man ju också verkligen få nytta av dem. :)
    Hönsen är också fina men inte riktigt lika gulliga.
    Tror inte att jag smakat på getost men det lär vara gott.
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riktiga charmtroll:!)
      Getost hör till en av mina favoriter. Det finns oerhört många varianter på sådan mycket beroende på lagringstid.
      Kramar!

      Radera
  9. Mmmm, getost är en favorit! Särskilt på gott bröd, som det från ett visst bageri i Geta. Och " getingar" är vansinnigt söta och roliga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, tack Olgakatt!
      "Getingar" är mycket roliga. Otroligt skickliga små klättrare, hoppare.
      Ofattbart att de kunde göra som de gjorde egentligen, hoppade fyrfota upp på halkiga upp- och nedvända plastsåar och stod stadigt med en gång. Man förstår att getter passar bra i alplandskap på de omöjligaste ställen

      Radera
  10. Fint besök verkligen roligt att se hur lyckliga getter o hönor har det.Så vackra allihop. Näe det skulle inte gå hos Pettas nu men kanske senare?
    Har du getost i brödet???? Vilket bröd?

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, Nästa liv!
      En ny sort som du inte har smakat på.
      Getostciabatta med kalamataoliver..

      Radera
  11. Jag tycker så himla mycket om getter! Och getost!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Me too!:) Är en riktig getostoman...

      Radera
  12. Ja, jo visst är de söta. När de är små. När jag bodde på landet hade grannen en get, Oskar hette han. Han smet väldigt ofta, var han inte ute på vägen så var han på min tomt. Och åt upp mina blommor. Eller på min altan och röjde. Eller stångades med min tvätt på torkvindan. Jag kommer aldrig att glömma den gången en jeansskjorta fastnade på hans horn, ett i varje ärm. Först kom en galen, blind get springande och efter kom en smågalen jag... Efter det är jag inte lika förtjust i getter. ;)

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det måste ha varit en syn för gudar...först geten och så du!
      Jag vet att de inte är sååå gulliga när de blir äldre. Antagligen är de likadana som små, men då är de ju så erbarmligt söta så man förlåter dem allt....de här små rackarna tuggade på väggen. Också.

      Kram

      Radera
  13. Jösses så söta getterna är och så tuppen till råga på allt.
    Väldig energi ni har men det måste ju kännas väldigt bra att kunna berätta för kunderna varifrån osten kommer. Själv tycker jag det är riktigt trevligt när man får berättat varifrån råvarorna kommer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog är de bedårande alltid:)
      Det är mycket roligare att sälja någonting som man kan visa ursprunget på, på ett annat sätt. Jag vill ju gärna veta så mycket som möjligt själv också om det jag köper:)

      Radera