måndag 22 april 2013

Återbruk


Jag tar gärna vara på det som ändå inte skall vara.....
Låter det kryptiskt?
Oavsett hur mycket jag än tycker om hästhoven, så vill jag inte ha den överallt
trots att den lyser som en sol.
Den är nämligen en hejare på att sprida ut sig och någon måtta får det vara med allt.
Så varje vår tar jag spade och hink med mig ut i blomlandet och gräver
upp de små solarna med rot och allt.
Vips så har vi krukor fyllda med solsken på våra cafébord i Gula salen....
när de har vissnat bär jag ut dem till ett dike längre härifrån.
De blir bokstavligt talat landsförvisade...men tro inte att det blir tomt i blomlanden för det
Nästa vår tar vi om det igen, hästhovarna och jag


När jag nu är inne på hästhov, så passar jag på att visa en bild, ett tips på hur man
kan använda överlopps sådana (bilden har jag fått via min vän Ligia...)


Ibland har man tur och får armeringsjärn som har blivit överlopps åt någon...


 Och passligt nog så kapade trafikavdelningen i landskapet sly
 längs dikeskanterna den senaste veckan
 Nu har jag hjälpt dem litet med borttagningen av det kapade som låg i diket
 nedanför oss. Det passade mig som hand i handske.
 Så praktiskt att ta vara på istället för att bränna upp allt



Armeringsjärn + björkris blev två utmärkta väggar/skärmar för någon klätterväxt...
Vilken har jag inte bestämt ännu.
Har någon förslag på lämpligt frö?
Östervägg och södervägg.


 Ett litet tips till!
(Ligias)

Här är det grått, vått, kallt, blåsigt och mulet....riktigt skönt inneväder ikväll.

16 kommentarer:

  1. He, he, så där gör jag med mössen (som du med tussilagosarna) fast jag fångar dem i bur och släpper ut dem lååångt hemifrån.

    Och vilka fiffiga uppfinningar, klätterväxtskydd och pianobänk, mm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här har vi naturlig marktjänst som tar hand om mössen:). Sparvhök, heremelin och räv och säkert någon annan till.
      Pianobänken är kul eller hur?

      Radera
  2. Jag har en bekant som grävde upp tussilago i en dikeskant och planterade i trädgården. Gissa om hon ångrar sig? Rötterna lär finnas VÄLDIGT djupt ner i jorden och vara omöjliga att gräva upp helt och hållet. Litet som knölklocka som jag har på ett par ställen fast jag aldrig planterat nån. Där kan man hitta vita "morötter" 50 cm ner.

    "Fattigpianot" är helt underbart, hälsa Ligia det!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, jag förstår att hon ångrar sig. Man blir inte av med dem...hur mycket man än sliter och drar bort rötter så nog finns de där igen och igen och igen...De har ett enormt rotsystem, både ytligt och djupt. Så därför plockar jag bort dem innan de ens hinner tänka frösättning också.
      Jag hälsar givetvis:)

      Radera
  3. Du är allt bra fiffig du! På så många sätt!
    Även jag för en ojämn kamp med hästhovarna. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Undrar om vi inte är det alla var till mans och kvinns.
      För min del är det en utmaning att använda det redan befintliga, att göra någonting av det,
      så att det inte har "levt" förgäves. Dessutom hör jag hur min plånbok skrattar glatt åt varje gratis uppfinning:)
      Hästhovarna kommer alltid att vara på vinnarsidan, tror jag.

      Radera
  4. Fram för mer återvinning! :)
    Vilka fiffiga och bra lösningar.
    Pianobänken är ju bara för härlig.
    Här har vi haft sol, blåst och runt +20 idag.
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, Anne-Marie!
      Du har ju full (nordisk) sommar!
      Vi har fortfarande väldigt kallt men som vanligt är så exploderar säkert naturen på några dagar sedan.
      För min del är det väldigt naturligt att ta vara på, på det här sättet.
      Jadu, den pianobänken skulle man väldigt gärna ha, men bra är att ha idén i alla fall.
      Vi har ju några bänkar som ska målas om någon gång längre fram:)
      Kramar!

      Radera
  5. Kul att få ta del av lite trädgårdsarbete.
    Vad snyggt det är med en vägg mitt ute på täppan.
    Och en soffa att ta det piano på... : -)
    Ha en riktigt skön tisdag.
    Fridens!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Roligt att du tycker så!:)
      En soffa att ta det piano på, haha...så tänkte jag inte själv, men visst så är det ju!
      Ha detsamma Eive!
      Fridens!

      Radera
  6. Ja du kan ju ta vara på allt. Väldigt fin soffa. Tänk när man sätter sig...så tror man att det låter! Men svårmålad????
    Hästhovarna på borden är underbara små solar. Har era vitsippor kommit?
    De sprider sig också effektivt med sina jordstammar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag försöker i alla fall, så gott det går:)
      Soffan finns i Portugal någonstans, bara som ett förtydligande. Den finns bara på bild hos oss
      men säkert låter den när man sätter sig ner. Bara att välja hur dagen ska bli, moll eller dur:)
      Vi har några vitsippor på södra sidan om huset, men allt är sent i år, minst två veckor senare än ifjol. Vitsipporna får sprida sig men i blomlandet försöker jag ta bort dem.

      Radera
  7. Så påhittig du är! Gratis blomdekoration ett tag. Jag har aldrig hört ordet överlopps förr, men jag tror jag vet vad det betyder. Kul idé med hästskorna och armeringsjärnen. Milda makter så mycket tips du bjuder på idag. Det är roligare när man kan få till nåt av gamla avlagda saker än som att alltid behöva köpa nytt. Pianobänken är lite synd att sätta sig på. Man skulle nästan ha med en liten pall och sen bara sitta och beundra den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske att överlopps är åländska, måste ta reda på. Man rör sig med ord som man tror att hela världen förstår:). Det har blivit över är betydelsen....
      Pianobänken är ett konstverk i sig...En fin idé.

      Radera
  8. Jag förstår ju att tussilagon kan ta över lite väl mkt.
    SMART pch SNYGGT att ta in dem i krukor.
    Pianobänken är verkligen så jättefin. Gillar den!!
    Kramar från ett mulet Reston också (tror jag, det har knappt hunnit dagas än)

    SvaraRadera
    Svar
    1. I blomlanden vill jag inte ha dem, men på dikeskanterna gärna:)
      Pianobänken är jättefin, skulle gärna ha en sådan
      Kramar till det troligen mulna Reston
      Karin

      Radera