onsdag 19 december 2012

Julkrubba


När jag beskrev den sista levadavandringen för i år här på bloggen
lovade jag att ta er med till någonting alldeles särskilt som passar bra
att visa nu i juletider

På Madeira är det mycket vanligt att man har julkrubbor litet varstans,
man ser dem längs vägarna, man ser dem i offentliga hus och kyrkor
i hemmaträdgårdar,
men också på de ställen man allra minst tänker att man ska finna dem


    Efter vår långa spännande vandring tillsammans med Mârio
    bestämde vi att vi skulle gå på café
    Uffe och Mârio drack maderianskt öl och jag åt glass
    som smakade synnerligen gott efter en dag
    där vi mera eller mindre hade varit som flugor på en bergsvägg
    Vi hade en fin utsikt från stället vi satte oss ner på men inne i caféet, restaurangen
    fanns en krubba som fyllde ett helt rum från golv till tak och den måste bara ses
   

    Krubban var så stor att det var stört omöjligt att få en bra helhetsbild på allting, så
    jag visar skilda delar av den. Den/de som hade satt upp den måste ha haft väldigt roligt
    under tiden som den byggdes.
    Ett Madeira i miniatyr omgärdade


   krubban med Jesusbarnet som var större än sina föräldrar och de vise männen.
   Mera man tittade på de olika "avsnitten" i krubb-landskapet, mera hittade man.
   Ett fullkomligt gytter av små dockor, djur, blommor, byggnader,
   ja, precis allting i olika storlek och fason låg där framför våra ögon


Till och med snögubbar fanns med i krubban ...
När snön faller på de högsta bergstopparna brukar de unga maderianska familjerna 
bli småprilliga, lasta sina bilar fulla av familjemedlemmar
Barn, fruar, mor och farföräldrar, 
gammelmormor, kusiner och vänner...alla ska med!
 
Sedan kör de längs serpentinvägarna, många gånger utan räcken,
för att göra sig en egen snögubbe som de lägger på motorhuven
innan de tar sig neråt mot Funchal igen. 
Polisen brukar få stora bekymmer med avåkningar och fastkörningar,
alla har ju sommardäck, ingen är van med snö, men vad hjälper det.
Snögubbar ska man bygga tillsammans med barnen.

Vi har själva sett, hur euforiska människor blir över snön som faller, när och om den faller. 
Senaste år var det stopp och belägg på att ta sig upp...polisen motade bort dem 
som ändå försökte:)
(Nu skulle de vara här, då skulle de få se på s)  


   Storleksmässigt fungerar ingenting egentligen...men det är just det som är charmen


    Isbjörnar är jag säker på att de inte har på den ön...


   Hela rummet såg ut som Madeira ser ut, ungefär som ett ihopknycklat papper
   med höga berg och djupa dalar...på varje avsats fanns en by eller liten stad, en kyrka
  eller ett hus


    Högst upp hängde förstås julgubben


    Ett bageri måste ju bara vara med...någon ska ju baka brödet i detta samhälle


    Nunnor och munkar hör till bilden...
    Konstigt nog så spelar de kort för det mesta där de är avbildade
    även i krubban


    Till och med Eiffeltornet fanns med, en mexicanare, grytor, vattenbärande kvinnor, romerska soldater...


    Espetada grillas också i en krubba


    Vardagsbekymmer som att tvätta och hänga kläder måste ju bara vara med
    Och mycket, mycket mera....
    Jag måste slita mig, mörkret sänkte sig utanför och vi måste tillbaka till hotellet
    för att packa innan hemresan


   Mera än så här vet jag inte om stället.
   Glassen var god, ölet var gott, folk som kom dit och åt sin söndagsmiddag såg jättenöjda ut
   och krubban är absolut många gånger om, sevärd.
   Inte stilren, kanske, men upplevelserik:)

   Julen stannar länge kvar på Madeira. När vi kommer dit i slutet av januari finns
   ofta mängder av julbelysningar och dekorationer kvar,
   man ser att de har börjat ta ner den, men det får ta sin tid, vilket jag förstår.
   Bara krubban här i inlägget tar säkert veckor att bygga upp.
   Inte tar man bort en sådan i rappet.
   Och det var jag väldigt glad för den femte februari i år.

30 kommentarer:

  1. Helt underbara julkrubbor, äntligen några som visar vardagen! Förstår att det blev tittköer!

    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Säg inte annat:). Den var väldigt intressant och mycket missade jag. Den krubban krävde lång tid till betraktelse.

      Kram

      Radera
  2. Så fantastiskt! Tvättkläder i krubban var helt nytt. Idén med flaggor var bra, men vojne vojne om de glömt nåt land som därmed blir "kränkt". Eller tar med ett starkt muslimskt lands flagga... då blir det väl liv i luckan. Inget som jag skulle vilja föreslå att vi tar efter i krubban i vår kyrka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är den fantastisk.
      Vardagsnära mitt i allt det sakrala, precis så som livet är.
      Jag såg inte någon pepparkaksgubbe däremot;)
      Måste försöka ta mig dit nästa gång för att titta litet mera, men då kanske den har ett helt annat stuk

      Radera
  3. Så kul. Mina barn som är på teneriffa säger att i trettonhelgen kommer tre konungar med julklappar där.Men då är de hemma hos oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, det är roligt och intressant att få se hur man gör på andra ställen. Roligt att ni alla träffas på julen hos er!
      Samma sak här eller egentligen hos dottern!

      Radera
  4. Så helt underbart fantastiskt! Och som du skriver, vad roligt de måste ha haft när de byggde allt detta. Och den där Jesuskillen som ligger där i storformat ser ju bara helnöjd ut. Kul att få se!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst! Ett helt rum från golv till tak...
      Jag vet att jag skulle ha haft roligt om jag hade fått vara med på det bygget:)
      Han ser helnöjd ut och skulle han inte vara det med all uppståndelse runt sig.

      Radera
  5. Så uppfriskande galet och kreativt! På La Gomera såg vi något liknande om än lite mer diciplinerat i en trädgård. Ett helt landskapsbygge med broar och kanaler. Och förstås elektrifierat och upplyst om kvällen. Men jag fick bara en ynka bild. http://krumelurerochstreck.blogspot.se/2011/01/idag-motte-vi-djur.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt ordval, uppfriskande galet och kreativt.
      Man har skapat av vad man har haft och lyckats ta fram.
      Måste titta in på landskapsbyggekrubban på La Gomera.

      Radera
  6. Tror aldrig jag sett dess like tidigare.
    Vilket jobb de lagt ner, hela byn har väl hjälpt till.

    Fick folk plats därinne, blad alla figurerna.

    Tack för att jag fick vara med och se denna mangnefika Julkrubba

    Kram Mi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har aldrig gjort det i alla fall. Första gången!
      Tror inte någon by har hjälpt till men vet inte. Vi var uppe på en bergstopp och byarna låg ganska långt därnere
      Folk satt i rummet bredvid, krubban hade ett eget rum, där fanns inte rum annat än att gå in och titta på allting.
      Kram
      Karin

      Radera
  7. Huvudsak att man har kul.
    Jag har inte ens tre vise män.
    Men nu fick jag ideer till nästa jul.
    Men den där bilfärden...hu!
    Go´kväll! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det så!:)
      Jag försöker vara vis själv så gott det nu går.
      Slintar nog en del
      Ser framemot nästa jul och din blogg:).
      Go´kväll!

      Radera
  8. Instämmer med alla andra bloggvänner - helt underbart fantastiskt! De borde väl ha krubban kvar för alla turister - det är ju en sevärdhet! Du fick ju många fina bilder också! men vad är figurerna gjorda av? Tyckte först munkarna var gjorda av choklad...
    Hade varit roligt att samlas några stycken och skapa någonting liknande! Väldigt roligt att du visade bilderna - passar ju bra just nu.
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket kreativ och härlig!
      De bygger upp dem till julen och har dem kvar senast till mitten av februari ungefär. Vi hade tur att få se den här. Figurerna är av porslin,keramik,terracotta och några av plast.
      Visst skulle det vara roligt att vara med om ett gemensamt skapande på det här sättet
      Kram
      Karin

      Radera
  9. Haha, så underbart! Jag kommer att tänka på ett skånskt radiokomikerpar som byggde julkrubba i ett program för många år sen. Den ene killen blev arg för att den andre hade satt dit en kamuflageklädd soldat och en stridsvagn. Han som satt dit dem menade att det var PLO och de kunde ge Maria skjuts hem eftersom hon måste vara trött. Är du säker på att de sakerna inte fanns med här? Eller man kanske inre riktigt har så bred ekumenik på Madeira.... Fast frågan är nog snarare om PLO har det även om tanken vore lockande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, nej jag är inte alls säker på om PLO var med. Vad som helst kan ha funnits gömt i den stora krubban. Få se om de har någonting liknande där när vi återkommer, då ska jag ta mig längre tid att studera varje liten detalj.
      Men jag tror att du har rätt om ekumeniken, både från det ena och det andra hållet:)
      Väldigt få änglar fanns det med i den stora krubban. Man är ju annars van vid att de brukar fladdra runt både här och där. De som fanns låg på magen och tittade på Jesusbarnet, lite lojt så där

      Radera
  10. Fantastiskt! Så fint. Julkrubbor är så speciella och jag älskar att titta på dem.

    Fint att det jul kvar när ni kommer, inte skynda iväg...få njuta ordentligt.

    Varm kram
    Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. En väldigt speciell krubba, men jag har märkt att de blandar in både det ena och det andra i sina krubbor på Madeira. Vi såg en krubba som gjorts i en trädgårdshäck, där barnens mjukisdjur var "huvudpersoner", men en krubba var det. Våra goda vänner, som är maderianer/portugiser, brukar sätta sig i bilen nu och då under julen, för att bara fara omkring och titta på alla utekrubbor, som också kan vara väldigt stora.
      För mig känns det inte särskilt juligt där, tjugo grader varmt och blommor överallt:) Men njuter gör jag...
      Varm kram
      Karin

      Radera
  11. Så härligt! Något liknande finns ju inte här. Försök till krubbor har gjorts, i år i norra grannstaden, men klåfingriga personer har förstört det vackra.

    Ha en fin dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är för galet med fingrar som vill förstöra. Jag förstår inte sådant. Det är ju inte vettigt alls.
      Det kunde ju bli någonting som fick folk att samlas, gå samman och hade trevligt tillsammans en stund nu och då. Stunder till eftertanke. Folk som förstör, förstör så mycket mera än bara sakerna

      Ha en fin dag du också Lisbet!

      Radera
  12. Krubbor finns här också. Oftast utanför kyrkor, men ibland även utanför privathem.
    Den krubban som du såg på Madeira var ju jättefin, och maffig.
    Gulligt det där med snögubbarna. Kan tro att det är trafik upp i bergen då det snöar på höjderna. Bodde jag där skulle jag nog bli lika prillig som lokalbefolkningen :-)
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Maffig och mycket varierande.
      Antagligen blev jag precis likadan, for upp i bergen på hala vägar med risk för livet, bara för att få göra min egen lilla tjugocentimeterhöga snögubbe för att sätta på biltaket. Det ser väldigt lustigt ut när de är på väg neråt igen, glada som barn allihopa och med smältande snögubbar på tak och front.

      Kramar!

      Radera
  13. Så befriande härligt! Där kunde jag passa in med eller utan krubba:) Man tager vad man haver och är nöjd och glad utan att önska det perfekta (vad nu det är).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu ångrar jag förstås att jag inte tog den i ett ivrigare beskådande, men den blev nästan övermäktig till att börja med. Kanske de har en liknande nästa gång vi far dit. Hoppas kan man alltid.
      Man tager vad man haver har absolut varit det gällande.
      Jag har läst någonstans att det som är perfekt är dött. Gillar det...

      Radera
  14. He he he, munkar som spelar kort. Vilken härlig julkrubba du fick se. Tack för att visar den för oss och sprider lite humor lagom till jul.

    Kram
    Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, ja du Anna. Livet i ett nötskal eller i en krubba.
      Humor behövs det mycket av

      kram
      Karin

      Radera