tisdag 6 november 2012

Sparvhöken

Det är inte bara småfåglar och hackspettar som besöker oss varje dag. Så gör även sparvhöken. Han kommer som skjuten ur en kanon med en halsbrytande hastighet från olika håll, flere gånger per dag. För det mesta så har någon liten fjäderlätt vaktpost redan larmat om överhängande fara och de flesta fåglarna runt brödträdet har försvunnit åt olika håll och kanter för att söka skydd, när herr Sparvhök landar. Men det händer förstås att han lyckas ta sig ett skrovmål. Den enes död är den andres bröd      
Herr Sparvhök är irriterad över några småfåglar som sitter ovanför honom i trädkronan. Häromdagen blev han änkling
  
Sorgeliga saker händer. Fru Sparvhök flög med full fart rakt in i vårt köksfönster med en rejäl smäll och dog ögonblickligen.
Vi ringde Jörgen på Landskapsregeringen och frågade om de ville ta hand om henne, vilket de ville.

Hon är nu sänd till Helsingfors, troligen till zoologiska museét för vidare forskning.
Sparvhöken är fridlyst men olyckor som dessa kan man nästan inte göra någonting åt......
Kanske fru Sparvhök blir uppstoppad och får stå i någon skola där barnen får lära sig hur en sparvhökshona ser ut.


Vi vill förstås inte vara med om det här igen, så nu har jag gjort silhuetter som vi har klistrat upp i köksfönstret. Jag skall göra några till och lägga i de fönster som brukar vara en direkt fara för alla fåglar. Det händer nu och då att de flyger med full fart rakt in i fönsterrutorna mot väster.

Himlen speglar sig i rutorna och fåglarna ser inte att det är en annan himmel de flyger in i med våldsam fart. Alla dör inte, men hjärnskakning och ont i huvudet får de med all säkerhet.
Har vi tur nu så ser de silhuetterna och håller sig undan för det farliga fönsterglaset.
Vi hoppas så 

34 kommentarer:

  1. Oh, så många fågelbegravningar jag och mina kamrater höll i barndomen. Det är därför många pussel saknar sina kartonger nu.
    Margaretha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också hållit många begravningar för svalungar som föll ner från boet under Färjsundsbron. Mina morföräldrar bodde just vid den och deras lilla gårdsplan fylldes av små kors. Jag svepte dem i något vackert tyg som fanns i mormors mattraslådor.
      Karin

      Radera
  2. Sådana silhuetter av rovfåglar hade Mirrfamiljen i sommarhuset när de hade köpt det och inte förrän efter ett tag begrep jag varför! Trodde bara det var en sorts utsmyckning - hur dum får man vara? Vi har haft tur, bara en enda liten fågel har flugit in i ett fönster hos oss, men den klarade sig.
    Fantastiska bilder av sparvhöken!
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har lagt varningsskyltar i växthusen också. Det flög både en och annan raka vägen in i dem tidigare. Men inte längre...så silhuetter är nog en bra livsförsäkring för de bevingade.
      Tack-kramar!

      Radera
  3. Man blir så ledsen när sådant här händer. Vilken bra idé med silhuetter. Så fina bilder du tagit av sparvhöken!
    Hann inte kommentera igår - visst är det trist att man alltid måste vara på sin vakt och kolla allt både en och två gånger. Det verkar vara ett globalt "fenomen" med dessa företag. Bra att ni/du ryter ifrån. :) Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man blir ledsen, mycket. Det känns så onödigt. Sparvhöken är en daglig gäst, kommer med jämna mellanrum och den börjar bli riktigt hemtam. De andra fåglarna är nogsamt medvetna om att det kan komma ett jaktplan när som helst. Plötsligt är det tomt på fåglar vid fågelträdet och då vet vi att höken är på inflygning:)

      Det är trist. Önskar att man inte behövde vara misstänksam men det är tvunget, dessvärre
      Kramar!

      Radera
  4. För tillfället är det lugnt på "hjärnskakningsfronten!"här hos mig. Jag rev sönder ett lakan i remsor och hängde runt hela altanen när det var som mest flygolyckor här. Trots det så var det en och annan liten fågel som vågade sig in, men de hade då saktat ner farten så de krockade aldrig. Nästa år får jag försöka göra så tjusiga silhuetter som du har gjort, för remsorna var långt ifrån vackra. Ha en bra vecka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag minns att du skrev någonting om lakan och altanen.
      Jag tänker göra många silhuetter och klistra upp dem. Det får bli vår julpyntning i de "farliga " fönsterna plus en adventsstjärna.
      Ha det bra du med Gunnel!

      Radera
  5. Så vacker och så farlig för de små fåglarna. Silluetterna var vackra hoppas de även fyller sin funktion.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sparvhöken är mycket vacker.
      Vi tror att det åtminstone blir bättre med silhuetterna. Tillsvidare ser det lovande ut

      Radera
  6. Trist...
    Hoppas att det kommer att funka bra med siluetterna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Urtrist! Vi kände oss som skurkar, vi som har fönster.
      Tillsvidare verkar det gå vägen med silhuetterna. Vi har två uppsatta nu, men jag tänker lägga dit flere. Vill inte vara med om samma sak igen om det bara går att undvika.

      Radera
  7. Så vacker fågel..sorgligt när de dör..Tur du fixat siluetter..Kan ju vara bra ändå att fru Sparvhök kommer till påseende...Jag har här på femte våningen fåglar som hälsar på på min balkong..små fina talgoxar som knaprar på mina blommor..och knackar på fönsterblecket..mysigt..Har försökt att fotografera dem, men de blir livrädda då jag närmar mig..Men du har fångat fina bilder..både på död och levande..
    Kram Karin..god onsdag..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sånt är livet, även i fågelvärlden.
      Det är aldrig roligt när det händer, men det händer..fru Sparvhök var ovanligt mager och liten, konstaterades av expertisen. Vilket i och för sig inte säger mig särskilt mycket annat än att det var ovanligt.
      Talgoxar är svåra att fånga på bild, de är mycket snabba och ryckiga i sina rörelser.
      God onsdag för din del med !
      Kramar
      Karin

      Radera
  8. Det har hänt ett par tre gånger med småfåglar här också, tack och lov inte många på 35 år. Aldrig nån skata, trots att vi har så många här. Kanske de är för smarta? Vi hade några siluetter liggande men de kom aldrig upp på fönstren...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är under hösten som det händer mest med fönsterruteolyckor här. Tror att det har någonting med att solen "ligger lågt" eller om det också handlar om avlövade träd som inte skuggar fönsterhimlen längre.
      Skatorna flyger så annorlunda, i etapper på något sätt, de kommer sällan som små jaktplan i full fart..
      De är i och för sig väldigt knipsluga de där i björnligan, de kanske inser att det bara finns en himmel och att de är ovanför:)

      Radera
  9. Här måste också tillverkas pappersfåglar o fästas på fönstren. Inte kul när det smäller till i fönsterrutan... Dessvärre får vi på nåt konstigt sätt in småfåglar via skorstenen... Helt plötsligt har man sällskap vid köksbordet av nåt flaxande litet väsen... Nåja jag börjar bli van. Fram med stor handduk o kasta över fågeln o sen till ytterdörren o låta flyga mot friheten. Härligt att läsa om era äventyr i Geta:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte alls kul när det smäller. Det small ordenligt när den stackars lilla sparvhökshonan omkom. De kommer med enorm fart. Trösten är att hon inte behövde lida alls
      Men det känns inte bra alls.

      Kanske det är småfåglarnas jultomtar som kommer via skorstenen?
      Det är allt annat än trist att bo i skogen med alla andra djur:)

      Radera
  10. Vilka fina bilder! Sorgligt med honan. Här flyger småfåglarna in i fönstret nästan varje dag... Men de brukar klara sig. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!:)
      Det beror väldigt mycket på i vilken fart de kommer.
      Det är andra fågeln som avlider i år på det sättet här hos oss. Två för mycket. Nu hoppas vi på bättre tider, att silhuetterna hjälper. Kram!

      Radera
  11. Så smart Karin! Hoppas, hoppas att det fungerar med silhuetter på fönsterrutorna! Undrar om Herr sparvhök letar efter en ny fru? Ni får hålla lite "koll" om det dyker upp någon ny fru.
    Hoppas att ni har det bra på er ö. Var rädd om er!
    Kram och vink från mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog inte jag som är smart, jag bara apar efter...det är ett beprövat knep att göra silhuetter för att rädda fåglarna från fönsterdöden.

      Säkerligen hittar han en ny liten fru, vill tro det. Håller omvärlden underrättad i såfall.
      Önskar detsamma!
      Kramar!

      Radera
  12. Vad bra Karin, med sihuetterna! Har hört de där dunsarna mot fönsterrutan...inte roligt.

    Varm kram från Lotta som håller tummarna att det inte blir fler krockar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Silhuettklistrandet på fönsterrutor är ett beprövat knep för att rädda fåglar, så jag räknar med att det ska hjälpa.
      Enkelt också, inte helt fel rent skönhetsmässigt heller:)

      Tack för tumhållningen!
      Varm kram
      Karin

      Radera
  13. Vilken ståtlig fågel! Bilderna är så fina.
    Det är inget vidare när fåglarna flyger in i fönstren, en uggla gjorde det förra året. Den klarade sig men såg väldigt rolig ut innan han hittade kursen igen..hrmpf.
    Det var preciis som jag tänkte häromdagen, att nu har vi kommit en bra bit in i mörkret och snart vänder det.

    kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Tina!

      De blir rätt omskakade av krocken. Ibland har vi tagit in hjärnskakepatienter, i all synnerhet när det är svinkallt ute, sen när de har piggnat i får de åter friheten.

      Här skiner solen från en klarblå himmel, det blåser nordan så det bara sjunger om det

      kramen

      Radera
  14. VAckra bilder på livet tycker jag när jag ser fågelbilderna. För mig är en fågel förknippad med livet, friheten och naturen.

    Synd om frun där och krocken. Hoppas han hittar en ny kompis såsmåningom <3

    Kram Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har samma känsla som du Anna!
      Vi räknar med att han nog hittar en ny fru, om inte förr så när våren kommer:)

      Kram
      Karin

      Radera
  15. Det är så hemskt när fåglar flyger in i rutor. De dör ju ofelbart.
    Hoppas det hjälper med klistermärkena. Det brukar ju göra det.
    Kram från en glad Annika efter ett lyckat presidentval!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi tror så, det verkar så redan:)
      Förstår att du är en mycket glad Annika idag:)
      Kram

      Radera
  16. Vi har inte haft fönsterkrockar på en tid nu...peppar peppar. Men jag skall komma ihåg siluett-tricket - åtminstone din fågelsiluett är jättefin. Kanske fåglarna ser alla kattor som sitter och stirrar ut hos oss ;-)
    Tack Karin!
    kram
    Ann-Mari

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror nog att dina kattraringar hjälper till en aning:)..
      Naturliga söta fågelskrämmor

      Kram
      Karin

      Radera
  17. Vilken fågel! Så vacker han är. Men så sorgligt med hans fru. Var det "min" Jörgen du ringde? : )

    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sparvhöken är mycket vacker och ståtlig, trots att han är en liten fågel i jämförelse med duvhöken och Örnie.

      Nej, det var inte "din" Jörgen, utan en tjänsteman:)

      Kramar!

      Radera