måndag 19 november 2012

Måndag...


Ibland vet jag inte vad jag ska sätta för rubrik på inläggen, så ock idag så det blir
rätt och slätt måndag, för det är ju måndag.

Däremot vet vi att vi har ett sparvhökepar här, så troligen var sparvhökehonan som
dog fönsterglasdöden, en flyttfågel på genomfart.
Nu idag har vi sett både hona och hane här...nästan samtidigt.
Honan, Pluttan, tog en talgoxe och flög sin kos...nu klarar hon sig till morgondagen

Herr sparvhök, Plutten (han skulle knappast gilla namnet själv men så här är det i alla fall) tycker 
att det här stället är  hans. Skatorna får ge med sig.....(fast det tror jag inte att de gör)
Plutten tar brödträdet i besiktning flere gånger per dag.

Han har fått smak på stubbemus.
Ni minns kanske att vi har en musfamilj som bor i stubben nedanför brödträdet...
Familjemedlemmarna har reducerats rejält...vi ser hur Plutten flyger iväg med dem,
en nu och en då...
och fastän jag tycker att de är världens sötaste, gosigaste möss, så sjunger jag ändå
alltid en liten trudelutt om att "lilla musen till himlen for". Musik Evert Taube -Havsörnsvalsen

På det här sättet håller Plutten mösskollektivet stången, vilket är bra för oss
som inte vill ha in dem i hus, för då måste ju VI ta dem av daga.
Bättre att Plutten  gör det, det känns naturligare så


Plutten ska ju också ha mat, så är det bara.
Uffe som är i träbranschen just nu, fick ett il på sig igår och gav brödträdet, asken, en ny frisyr
Snagg, skulle jag kalla den. 


   Så enormt mycket ved man ändå får av tre stora gamla björkar......
  
   Här doftar gott! Morotschokladmuffins, laxpajer och lammfärspajer har just tagits ut ur ugnarna.
   Ikväll ska de ätas upp av inbjudna i Blå teatern med anledning av att ABF firar sin trettioårsdag.
   Nu till salladshackandet!
  
   Ha en fin måndagskväll!

24 kommentarer:

  1. Ja, nog är det storsint av herrskapet sparvhök att återkomma - och till på köpet hjälpa till med att decimera musbeståndet - trots namngivningen!
    Margaretha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst är det så! Hemma här tycks de vara:)
      Vågar nog inte säga Plutten högt, för säkerhets skull!

      Karin

      Radera
  2. Hejsan Karin !

    Du skrev så fint till mig.
    Lugnt än så länge.
    Duvhökar kan vi ju inte ha då
    kan jag inte mata småfåglarna.
    Det gör jag förståss.Till och
    med gråsparvarna är tokiga i talg
    bollarna.

    Måste vara skönt att vara så kreativ som Du är.
    Jag städar som mest varje dag sedan Prinsen kom, väldigt så han hårar ner.Min astma gör ju att det blir värre.

    Kram Mi



    SvaraRadera
    Svar
    1. Mi, hoppas det blir bara bättre! Håller mina tummar för er skull!
      Till och med gråsparvarna! de överraskar de bevingade:)

      Jag minns tiden när jag också hade både katt och hund. Det fanns hår överallt, t.om. i filmrullen hittade jag ett styvt labradorhår

      Kram
      Karin

      Radera
  3. Tack tack snälla Pettas Karin, nu fick du mig på bättre humör!
    Du med dina Plutten, Pluttan, stubbemus...Men det är väl så att kärt barn har många namn?
    B kommer i kväll, så då känns det bättre! Kan du fatta att man blir "halv" när ena halvan är borta? Jag vet att du fattar!
    Önskar er nu en bra måndag kväll!
    Var rädd om er och tack för att du "finns".....
    Kram varm och ärlig från mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst fattar jag Monica! Känner nog igen...:)
      Önskar er detsamma!
      Tack detsamma!:)
      Likadan kram...är nu på väg igen, skriver lite i förbifarten så vink, vink

      Radera
  4. Fint med utökad familj :) och vilken härlig mat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inte så säker på att småfåglarna är lika glada som vi är, inte mössen heller, men så är naturen en gång för alla funtad. Maten hade strykande åtgång:)

      Radera
  5. Vilka härliga köksfönsterberättelser! Det är spännande att ha naturen in på knutarna, alltid händer det något.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här är aldrig riktigt tråkigt. Bor man mitt i naturen så händer det saker hela tiden.

      Radera
  6. Att några vedklabbar kan bli en sån vacker tavla.
    Det är bra att du har ögonen öppna för det finns
    fina motiv lite varstans. Lycka till med matlagningen.
    Go'kväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att vedträn är vackra. Och doftar gott!:)
      Tack Eive!
      Go´morgon!

      Radera
  7. OJ, ja björkar ger mkt god och gosig ved som kommer att värma ordentligt i vinter.
    Love it!
    Dessutom är den ju så vacker att titta på, veden.
    Vi har många rovfåglar här som flyger över oss, men jag kan ju inte sorterna. Antar att de är hökar av ngt slag.
    Men, vet du, idag trampade jag på en DÖD råtta på min PW. JAPP, så äckligt. Stor och fet och död. Han såg ut som SÖT, du vet min Halloweenråtta.
    Gissa om jag blev äcklad, hahaha!!
    Önskar att en stor fet hök hade tagit hand om den råttan istället. Nej, det var ingen mus, det var en äkta stor gammal sopråtta...
    URRK!!
    Kramar till dig och dina djur!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ved är vacker att inreda med också. Man ser ju rätt ofta hur folk gör vackra nischer för ved i sina väggar, inte enbart för att elda med dem utan för att också försköna. Så har inte vi det, men i vedlidret börjar det blir vackert däremot.

      Halloween återuppstod ett ögonblick. Usch, jag ryser....brrr...
      Det finns inte feta hökar, tror jag och de tar bara levande föda...
      Vem vill ha en sopråtta, blääh och urk! Hoppas du inte trampar på den idag igen! Man får önska att någon vill ha SÖT;)
      Kramar!

      Radera
  8. Full far ute och inne ;)

    Ljuvliga berättat! Dofta gott är härligt. Teater med.

    Njutning att läsa Karin <3

    Kram
    Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Full fart alla dagar just nu, både ute och inne.
      Vi sover som stenar när vi väl har lagt oss:)

      Tack Lotta!

      Kram
      Karin

      Radera
  9. Ni har verkligen ett rikt djur- och fågelliv. Fina fåglar och fina foton. :) Det låter litet ledsamt med andra fåglar som blir mat för sparvhöken men det är ju så naturen är.
    ABF fick verkligen god mat. Så gott det låter. Ni har verkligen fullt upp nu.
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har! Absolut och det är ju så att det ena drar det andra till sig. Naturens gång...
      Vi människor är inte särskilt mycket annorlunda vi heller om man tänker efter.
      Maten gick åt som smör på heta stenar:)
      Just nu är det mera än fullt upp och det är toppenbra!
      Kramar!

      Radera
  10. Åh, skicka över en bit lammfärspaj till min lunch. Det skulle sitta fint! Själv sitter jag just och letar i min gigantiska hög med urklippta recept.Jag hade ett bra recept på kuvertbröd med riven ost i. Någonstans!! Gubbens 70-årskalas på lördag. Måste sätta i gång NU!!!
    Kram, kram /Kerstin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kerstin, nästa gång jag gör lammfärspaj. Den gick åt som smör på heta stenar, finns inte en smula kvar ens:) Hungriga gäster igår kväll.
      Lycka till med 70-årskalaset på lördag!
      Kram,kram

      Radera
  11. Kommer alltid att tänka på Elsie Johanssons Glasfåglar när jag hör eller ser ordet "björkved". Den spelar en central roll i hennes bok. Fint inlägg och fina bilder (som vanligt).
    Kramar från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Ingrid.
      Jag har läst, tror jag, minns inte med säkerhet, men känner igen titeln Glasfåglar...måste nog anteckna titeln och låna hem till julhelgen.
      Kramar!

      Radera
  12. Ja den enes död den andres bröd... Glädje o sorg i ständig berg o dalbana. Här går fågelmaten åt så jag knappt hinner handla. Och mössen hålls också vid liv (vad jag vet). Fin tisdag:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så är det i naturen.
      En ständig berg och dalbana.
      Här har vi sett två stubbmöss kuta runt och ha det bra idag...så länge det varar:)
      Det äts väldigt mycket här också, vi hänger upp korvar och bollar, fyller på med frön. Men så ska det vara
      Ha det fint du med Gunilla!

      Radera