tisdag 27 november 2012

Ibland är det som förgjort...

att kunna sova.
Det händer sällan för min del.
Oftast somnar jag innan jag hinner lägga huvudet på kudden, men
just nu är jag undantaget som bekräftar regeln.


Jag stod just i köksfönstret och tittade på upphovet till min vakenhet
Det kvittar tydligen den att jag blir sömnlös och mångalen
Där går den sin bana trogen


        Nu har den, sedan klockan fyra igår på eftermiddagen, gått runt huset till andra sidan
        När jag gick till skogsrestaurangen just innan skymningen föll tog jag bild av upphovet
        Färgerna var så vackra.
        De svarta träden mot den blålila himlen ser man bara nu när advent är
        i antågande. En kort sekund och så har allting ändrat färg igen


   När jag några minuter senare kom tillbaka från skogsrestaurangen, där jag hade lämnat
   skal av morötter, rödbetor och potatis åt skogens vegetarianer, gick solen ner i väster
   Innan jag nådde trappan så var den eldfärgade himlen åter mörk...ploff, så där bara


   Bland höstlöven glimrade våren till....blåsippsbladen har stuckit upp sina blad på ställen
   som jag vet att de inte har vuxit på tidigare.
   Våra rådjur strör blomster efter sig där de går fram
   Vid fågelbordet har solrosfröna börjat gro


I sluttningen återstår bara en massa björkris efter de tre gamla björkarna som togs ner för två
veckor sedan.

Den första traven

Vedlidret är fyllt till bristningsgränsen...ett par travar finns utanför...
vi kan kalla oss vedrika just nu, inte enbart stenrika

Nu tassar jag tillbaka till sängen och drar täcket över huvudet..
Gäääsp!

32 kommentarer:

  1. Vilka fantastiskt vackra bilder du har tagit!
    Ha en fin tisdag!
    Kram Bodil.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Bodil!
      Det finns så mycket vackert i mörkret och när det skymmer!
      Ha en fin tisdag du med!
      Kram
      Karin

      Radera
  2. Å, jag önskar jag kunde fånga månen på bild som du.

    Den lyser så starkt här med ;)

    Sov gott!

    Kram
    Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är inte helt lättfångad, blir gärna lite diffus den lysande fullmånen. Jag är för lat att ta fram stativet:)
      Den lyser starkt fastän det är molnigt, det blir nästan lite spökligt och man förväntar sig nästan att få se varelser som lösgör sig och svävar fram....jag har nog sett för mycket Hitchock, tror jag.

      Godmorgon Lotta!
      Sov sedan som en gris tills nu ungefär
      Kram
      Karin

      Radera
  3. Vackra månbilder! Det hann jag inte veta, att det var fullmåne igen. Som lite tvärtom denna gång, så har jag sovit som en gris... Men såklart, det är ju därför det blir kallare nu, fullmåne alltså.
    Du sover troligen nu, men jag väcker dig sen i tankarna.
    God morgon kram till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!:) För det mesta så sover jag också men
      av någon underlig mångalen anledning så blev den här natten så här.
      Tack, äntligen är jag vaken igen, sovit som en sten
      Godförmiddagskram till dig!

      Radera
  4. Så synd att vi inte bor närmare varandra - då hade vi kunnat fika tillsammans och lösa alla världens problem i natt.
    Visste inte ens att det är fullmåne, men då förstår jag varför jag haft en vaken natt.
    Margaretha
    som ska tappa
    upp vatten så
    att vi klarar
    dagen medan
    rörmokaren
    pular

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är verkligen synd. Skulle annars bara ha hoppat i stövlarna och traskat över till dig.
      Världen skulle ha blivit förvånad över att alla världsproblem hade löst sig. Inga krig mera, alla får äta sig mätta och ha tak över huvudet....inget djurplågeri
      Ha en bra dag Margaretha bland rörmokare och vattenhinkar

      Radera
  5. Ja dina blåsippsblad är så hoppfulla. Vädret är gräsligt och dagen mörk men dina blåsippsblad lyser upp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Faktum är att vi har ett rätt så skönt,ljust väder idag. Men visst är november mörk och tar lite på
      Man får söka ljuspunkterna i tillvaron:)

      Radera
  6. Månen är mytisk i vår kultur. Den påverkar oss människor på ett speciellt sätt. Kanske mest för att den visar sig då mörkret inträder.
    Fina bilder av en natur som inte är helt död än.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att den påverkar rent energimässigt, på samma sätt som den påverkar ebb och flod. Vi består ju av en del vätska vi också. Den känns nästan magisk, den gula runda gubben på himlavalvet
      Tack Eivor!

      Radera
  7. Bilderna är så vackra, så vackra!!! Björkriset tänker jag kan bli hem till små igelkottar.... fast de kanske redan gått i ide?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!:)
      Björkriset blir påbyggnad på redan stort befintligt igelkottshem, en del går upp i rök, en del används till annat
      Vi har mängder. Så mycket ris som hundraåriga björkar har, fattar man nog inte förrän de lägger sig ner på marken.
      Igelkottarna har lagt sig till ro i sitt ide...

      Radera
  8. Mmmmm...underbara bilder.
    Jag är också mångalen. Älskar den.
    De nätter den lyser in i mitt nylle framåt småtimmarna njuter jag.
    Jag älskar promenader i månsken.
    OCH den där blåa himlen du visar, dem djupblå...ÅÅÅ vad vackert.
    OCH nu finns det ved i lidret. Skön underbar björkved av bästa sort.
    Älskar den!!
    Jag tycker det är svårt att fotografera månen, även med stativ. Tycker kameran har så svårt att fokusera, vet inte hur jag ska gå tillväga med nattbilder. DET trots att jag kör på manuellt. Men det är fokuseringen som ÄR problemet.
    Du har lyckats jättebra.
    KRAMAR!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Annika!

      Jag kände mig uppgiven, åtminstone igår vid fyratiden, då jag ville att månen skulle fastna utan att bli suddig. Det gick bra trots frihandsfotograferingen, men jag var erbarmligt koncentrerad och nästan arg...det hjälpte tydligen, haha...
      Rena lyckträffen!
      Nu just bränner Uffe staket...snart är vi staketlösa!
      Kramar!

      Radera
  9. Styrkekram!! Det är ett elände när man inte kan sova fast man borde. Jag brukar greppa nån riktigt tråkig bok... eller så får man bara ge sej o gå upp o månvandra:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag funderade på bok, på hantverk men det blev blogg och månvandring. Sen sov jag som en gris tills klockan blev förmiddag:)Tack Gunilla!

      Radera
  10. Käre Karin, är du ute och traskar i mörkret? Men det är troligen så att med stigande åldern kan dessa problem med sömnen komma? Om det bara är ibland så....klarar vi säkert av det.....eller hur? Din dåliga nattsömn bjöd oss andra på helt otroliga bilder!
    Hoppas att du var ordentligt klädd när du traskade ut! Du vet Karin, jag är rädd om dig!
    Nu till kvällen får du TVÅ varma kramar från mig!
    Önskar er båda en skön kväll!
    Vink vink vink.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, vadå stigande ålder? Nu skojar du väl? hahaa..
      Jag var bara i köket och traskade runt i månskenet, klädd i morgonrock och fårskinnstossor. Ingen fara alls på taket Monica. Jag tog bilderna genom fönstret
      Härligt att du är frisk igen!
      Du får givetvis lika många kramar tillbaka.
      Önskar detsamma!

      Radera
  11. Jag brukar också sova som en kratta (sover sådana) när månen är full...man jag sover ju inte annars så bra heller.
    Så bra att du har en skogsrestaurang...du tänker då på alla magar...
    själv har jag pimpat äppelträdet idag...
    alltid något inför advent.

    Tjingelingen vännen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har förstått att krattor sover ja. Dessutom lär krattor höra dåligt också:)...vår kratta tappade en skruv idag, så de verkar riktigt mänskliga.
      Jag måste titta in och se vad du har haft för dig....låter spännande

      kram:)

      Radera
  12. Månen har större inverkan på oss än vad många tror. Det är bra om du nöjer dig med svårigheter att sova och inte går och blir mångalen! Men du fick några väldigt fina bilder i alla fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Jag försökte kommentera på din blogg tre olika gånger igår...mitt upp i allt så fick du tre liknande kommentarer men jag såg dem inte:)
      Mångalen, ja, hur är man då egentligen? Ylar man som en varg..

      Radera
  13. Alvarligt, jag vet att jag sagt det förut, men hur vore det med en fotokurs på Pettas? Vi är många som följer den här bloggen och som beundrar dina fotografier och som går och småfunderar på en tripp till Åland nästa vår/sommar/höst. Och funnes det en fotokurs att pricka in kanske man rentav kommer iväg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ojdå, kära nån! Jag känner mig ödmjukt tacksam över dina ord nu Karin. Givetvis kunde en liten kurs arrangeras, men då med Uffe som lärare och mig som assistanshjälp. Jag kan de facto väldigt lite om kameror och fotograferande, det bara sitter där ändå på något märkunderligt sätt, jag "ser" bilden redan innan jag tar den, rutar in den färdigt innan jag knäpper den. Uffe är däremot proffsig och kan teknik, detaljer, namn och så vidare...och han har givetvis lärt mig en del bra knep och finter men mest "stövlar" jag på alldeles på egen hand. Men jag tar din fråga seriöst. Vi får sätta oss ner här och fundera på hur vi kan få till det på ett bra sätt...
      Vilken årstid passar bäst?...sommaren är svår här, våren och hösten bättre.

      Radera
  14. Svårt att sova ibland också.. Fina bilder. Den där månen :)

    Kram Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D. Tack Anna!
      Hoppas den har förstånd att sova inatt. Den där månen:)

      kram
      Karin

      Radera
  15. Ibland tar jag fram kikaren och tittar på månen.
    Hahaha...men man ser inte så mycket mer ändå.
    Härligt med alla fina tavlor du hittar i naturen.
    En vedstapel är konst det med.
    Go'natt får vi hoppas!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, man ser inte särskilt mycket ändå.
      Ibland tycker jag att jag kan se hur gubben lär där uppe men det kanske är en spegling av mig själv:)
      Tack detsamma! Godnatt, nu tänker jag tamejattan sova!

      Radera
  16. Härlga bilder och ord. Inte illa att vara både stenrik och vedrik :)
    Kram Ann-Mari

    SvaraRadera
  17. Tack Ann-Mari!

    Hoppas du får ordning på bilderna!
    Här är vi rika på det mesta, nåja, pengarna är ett undantag, men vi klarar oss. Det är huvudsaken eller hur?:)
    Kram till dig!
    Nu snöar det på ön i havet

    SvaraRadera