måndag 12 november 2012

En anings aning....

 börjar känslan infinna sig.
 Den där speciella känslan som bådar om advent, om juletid
 Ungefär som när man kan känna att luften doftar av snö
 En anings aning bara....


 Genom köksfönstret har jag sett när vinden har tagit tag  i kaprifolen och klematisen
 som klättrar på den gamla repstegen. Ruskat om ordentligt
 Och det var som om den viskade advent....
 Varje år upplever jag det likadant


   Fastän jag inte tycker om att ta ut julen i förtid, så kan jag bara konstatera att jag är där
   just nu i alla fall, på ett eller annat sätt.

   Här sitter jag och syr änglar alla dagar, änglar som ska bli klappar åt någon någonstans
   Här gör jag mängder av dekorationshjärtan av ull och många andra skapelser tar sakta form


   På lördag och söndag håller jag kursen "Julbord på Karins vis"
   för ett antal andra intresserade  matlagare
   Vi ska tillsammans laga alternativa maträtter som går bra att använda på ett s.k. klassiskt julbord
   Med mera...


   Julmarknader förbereds.
   Vi har anmält oss till tre olika. Nu väntar vi bara på direktiv och besked
   Sedan återkommer jag när den biten är klappad och klar. Berättar mera...
  

   Förutom detta så väntar några cateringuppdrag
   en demonstration med smakprov i november
   och förstås beställningsbröd och fredagsleveranser


   Men dekorationerna, dörrkransar, julstjärnor och en del till får vänta

 
   Det är  ju trots allt bara november
   Fastän vinden viskar....

26 kommentarer:

  1. Vilka fina bilder du har lyckats få av höstfladdret! Helt otroligt! Sånt där som jag bara går förbi, men du lyckas SE det.

    Massor på gång hör jag, det är bra när man är egen.

    När ska du ha den där bakkursen som jag vill gå? : )

    KRAMAR!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Marianne!:)
      Inför nyår har vi mycket att göra, sedan brukar det bli lugna puckar, alltför lugna men vi är vana. Brukar ta semester då...för att orka igen när hjulen börjar rulla på nytt.

      Vi måste ju få till det någon gång när det inte är fullt upp med annat, andra måsten. Få se när och hur....

      KRAMAR!

      Radera
  2. Här finns ingen julkänsla alls just nu. Känns alldeles för tidigt. Vi skall "klara av" Thanksgiving först här i USA. Brukar ta fram min adventsljusstake till första advent. Då lyser den upp så fint i fönstret.
    Julbord på Karins vis låter väldigt trevligt. Jag skulle verkligen behöva den där transpondern som de har i Star Trek så att jag kunde komma snabbt till dig. :) Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det alldeles för tidigt, jag håller med dig.
      Vi tar också fram adventsstaken först till första advent.
      Ja, tänk Anne-Marie om vi kunde transporteras som de gör i Star Trek. Snabbt och ljudlöst...och så står vi här och där bara:)
      Kramar!

      Radera
  3. Du är så duktig, Karin, som hinner hålla i kurser och allt!
    Här har definitivt ingen julkänsla infunnit sig ännu, men som sagt det är ju ett tag kvar. Förra veckan var det så varmt, man gick ut i kortärmat fortfarande. Nu har dock temperaturen sjunkit en hel del de sista dagarna och just nu(miss i natten i och för sig) är det bara 13 grader ute.
    Fantastiskt fina fotografier!
    Kramis♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eva, det handlar om att ta det i tur och ordning och det som inte hinns med brukar ligga kvar. Ibland önskar jag att dagarna skulle vara längre:)
      Så skönt det låter med kortärmat och varmt. Sommaren gick så fort här så jag känner mig aningen snuvad på den...
      Tack snälla!
      Kramis till dig med!

      Radera
  4. Mmmm....njutning! Första bilden fick mig att stanna till, kände pirr, värme, längtan.
    Så läser jag dina ord "Genom köksfönstret har jag sett när vinden har tagit tag i kaprifolen och klematisen
    som klättrar på den gamla repstegen. Ruskat om ordentligt
    Och det var som om den viskade advent....
    Varje år upplever jag det likadant"

    ....så fint Karin! Jag delar just nu känslan med dig.


    Kramar!
    L

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den där speciella känslan är fin, fastän den bara är en aning av något fint...
      Kan tänka mig att du känner så du med:)

      Kramar!

      Radera
  5. Jo, en anings aning... Så är det. Något smått ska jag börja med i klassen i dag... dagarna går ju så fort och inte är det roligt att stressa i sista minuten.
    Och det är ju en härlig tid. Hela tiden! :)
    Ha en BRA dag!
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att få jobba med barn i de här tiderna är nog det allra bästa. De är så bra på att ta till sig stämningarna, de goda av dem
      Det är en härlig tid, absolut!
      Ha en BRA dag du med!
      Kram

      Radera
  6. Jag känner det också, det ska bli så skönt med lite ljus och annat som lyser upp. Men inte ännu...det får vänta lite till!
    Inte kan jag sitta på rumpan och bara stirra ut i regn o mörker inte, då är det bättre att hålla igång. Lika bra det och få något gjort, för under december hinner man inte så mycket sånt, tycker jag.

    kram o ha en bra dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, varför skulle man sitta på sin rumpa när det finns så mycket kul att göra?;)
      Då blir de mörka dagarna mycket kortare och tiden går
      November är en bra jobbmånad, i december vill man njuta så mycket man kan av alla ljushögtider och all fin musik.

      Detsamma till dig Tina!
      Kram

      Radera
  7. Förstadiet i förberedelserna är liksom mysiga på sitt vis, fastän de inte märks så mycket i huset. Mer som en hemlighet att bära runt på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förberedelserna är en del av julen, de också...ett sätt att komma in i det som väntar. Advent betyder väl så ungefär:)

      Radera
  8. Idag lyser solen hos oss och himlen är blå, så här finns inga julkänslor än. Är på väg till barnbarnen i Stockholm och ser fram emot besök på polismuséet tillsammans med Mirren och dem och på Waldemarsudde med bara Mirren. Sen lite shopping på stan också kanske :-).
    Kramar från Ingrid, som alltid njuter av dina vackra bilder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som om du skulle få en fin tid ett tag framöver. Ha det så bra du kan i Stockholm med barn och barnbarn!
      Tack Ingrid!

      Kramar!

      Radera
  9. Jomen det förstår jag, Karin.
    Det är ju så nära nu, och det är mysigt med PIRRET även om man absolut inte pyntar upp ännu.
    Sedan sitter ju du mitt i pyssel också. Kursen du ska hålla låter intressant!!
    Mkt intressant!! Antar att den är fullbokad.
    Vi har ju underbara Thanksgiving att njuta av innan julen kommer. Gillar det SÅ mycket!!
    Men, som sagt, det där pirret av förväntan och löften av det som komma skall. DET älskar jag också!!
    KRAMAR!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. För min del handlar det mycket om att kunna ta det med ro, att inte bli stressad, trots att det egentligen är stressande med tanke på att det finns så mycket att göra. Så här prioriteras hela tiden och omprioriteras stup i kvarten...
      Innerliga diskussioner förs och ibland skuffar jag ner Luther och ibland sitter den j-n kvar.Hmfr...:)
      Berättar mera om kursen när den är över och vad vi lagar.
      Pirriga hälsningar och kramar!

      Radera
  10. Ser fram emot att få se dina änglar :)
    Det är en lite underlig tid...väntan på jultiden. När man skulle vilja börja med allt möjligt, men på samma gång hålla sig för att ha den rätta stämningen :-)...och kanske få lite för brått ;-)
    kram
    Ann-Mari

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nästa vecka tror jag att jag får dem flygfärdiga...ikväll får de vingar men de väntar på ett antal stjärnor som de ska ha med sig. Under tiden står de i fönstret och tittar på fåglarna:)
      Det är lite morot och piska-tid det här
      Kram
      Karin

      Radera
  11. Lite kluvet här i stan när man snubblar över juldekorationer som ska upp över gatorna redan i början av november. Men till första advent brukar den ändå slå till med full kraft: pyssellusten. Tur att jag har tillgång till barnbarn som kan hålla mig sällskap när man vill leka. Hoppas vi får se porträtt med dina fina änglar framöver.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tur att det finns barn och barnbarn som vill pyssla. Det blir så legalt för en vuxen människa då. En mormor och farmor är ju absolut vuxen eller hur?
      Porträtt blir det. Om det är mörkt inne får de flyga ute en stund...

      Radera
  12. Så fint. Min kaprifol viskar också advent :) Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, kanske det är kaprifolens budskap? Den bådar om vår, om sommar och advent...
      Kram!

      Radera
  13. WOW vilken mysig blogg du har:) men vart kan man fälja dig här på bloggen??bloglovin FB???

    Gillar du inredning kan du kolla in min blogg:)

    Ha en underbar dag

    LOVE Maria från inredningsvis.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Maria!

      http://www.pettasblogg.blogspot.com/
      Enklast så.
      Tittar givetvis in, inredning är alltid roligt!

      Detsamma önskar jag dig!

      Karin:)

      Radera