lördag 20 oktober 2012

Dialekt/folkmål- lördagstema


"Holi också! "
På Åland säger vi holi när vi behöver svänga oss lite kraftigare med orden någon gång.
"-Varför holi gör du så där för då?"
Vi talar om holisungar, ungholi, grisholi, om holistyg...
De flesta gånger i litet nedsättande tonfall, men även
i positiv mening  när någonting oväntat och överraskande inträffar.
Då får ordet holi en helt annan betydelse. Man är smått imponerad
 " Kom int den holi i mål i alla fall?"
Holi, detta åländska hin håle, är användbart i många olika sammanhang och sammansättningar.



Pallervant, paldervant, pjoldervant, palderkäring, velvant hör man fortfarande nu och då
när någon anses vara aningen försiktig i sina beslutstaganden.
Mera försiktig än vad som anses vara hälsosamt.



Ibland kan man själv vara som ett burkhuvvä, både surmulen och tvär
Kanske rentav en krackelbyxa, eller en ovöling eller en tokdurak

 

Jag vet att många anser kärring vara ett fult ord, men själv upplever jag det inte så farligt eller nesligt
Det är rätt vanligt i det åländska språket och då används det inte alls som nedsättande utan som en
självklarhet i förhållandet till gubbar och kan sägas väldigt kärleksfullt där kvinnan blir en käring.
Allt handlar om tonfall och betoning.
Säger man däremot holiskärring kan man räkna med att kärleken har flyktat, åtminstone tillfälligt



Gobbar och kärngar är inte alls bara karlar och kvinnor. Man kallar också sjöfåglar detsamma
Sjöfågelhannarna, gobbarna, får skjutas, medan honorna, kärngarna är fridlysta



Förr hade vi nattlappar här, men när vi renoverade huset så försvann de och fann förhoppningsvis ett nytt sommarviste att vara på med sina små. Fladdermöss är ju som bekant nattdjur.



Jag undrar hur många som vet vad ett värsnät är?
Ursprunget hette troligen från början dvärgsnät.
Man trodde  att spindelnäten var ett verk av konstfärdiga dvärgar.
Jag har hört att man också kallar spindlarna för värsgobbar här i Geta.



Pinkunka sålde jag som tonåring i mjölkbutiken på andra sidan gatan där jag bodde.
Den vägdes upp i ett halvlitersmått med långt handtag direkt från en mjölkkanna som var så stor att den stod på golvet. Jag orkade inte lyfta upp den och vi var alltid två som bar den mellan oss när den skulle in i affären.
 Pinkunka är detsamma som skummjölk och det finns många idéer om hur ordet pinkunka har uppkommit. Jag väljer gärna att tro på att det härstammar från ryskans pienka, som betyder grädde eller hinna på mjölk.
Men ordet uttalas ping-kunka och skall nog uppfattas som pink-kunka,
där förleden är ordet pink, som är en nedlåtande benämning på vätskor av olika slag.
Kunka är en åländsk form av ordet kånka.
Pink-kunka kanske rentav betyder en usel dryck som är tung att bära.



Fortfarande har vi varmt och skönt ute, men snart får vi slå varmhandsk.
Får man kallt så kan man stå och slå varmhandsk om det kniper...en rejäl åkarbrasa,
att upprepade gånger slå armarna kring kroppen för att hålla värmen.



Det finns så många härliga uttryck och dialektala ord som jag gärna skrev mera om, men jag hindar inga med just nu, för i Gula salen sitter det människor som dricker kaffe och äter morotsbakelser. Det har droppat in folk idag, flera stycken som har önskat både fika och lunch. Och i den mån vi kan så har vi öppet fastän vi har stängt. Som vanligt...

De som också skriver lördagstema är följande:





22 kommentarer:

  1. Fantastiskt många nya ord som jag har fått lära mig! Det är säkert många av dem som är väldigt gamla, men som har fått stanna kvar på Åland eftersom många har väl flyttat FRÅN Åland och inte TILL. Då blir språket inte så uppblandat. På Gotland finns ju många fina, gamla ord kvar också.

    Nu är du allt en krackelbyxa, ska jag säga till MM när han gnäller på mig nästa gång för att jag sitter för mycket vid datorn :-)! Och nattlapp ska jag lära min lilla femåring att det heter på Åland. Nattlappar är hans absoluta favoritdjur.
    Kramar från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en ständig genomströmning av folk som flyttar bort och hit. Vi har över sjuttio olika nationaliteter här, haft i många år redan.Så folk flyttar nog TILL Åland, både från väster och öster. De som flyttar bort är de som studerar i universitet, eftersom vi inte har ett eget sådant.
      Det är på landet som man kan höra de gamla orden numera, inte så ofta som när jag var barn. Jag bodde i stan och hörde inte dialekt i den meningen som man gjorde på landsbygden. Man fick höra sådan när besök från landet gjordes.
      Krackelbyxa är ett bra ord! Nattlappen hör också till en av mina favoriter.
      kramar

      Radera
  2. Hej, jag brukar bara störa på två bloggar. Men nu kan jag inte låta bli att kommentera dina bilder på höstlöv - risk att det blir tre bloggar nu då - du har verkligen blick för grafiska effekter. Och dina ord. Jag träffade nyligen en åländska som bad om ursäkt för att hon talade med åländsk brytning. Jag förstod inte riktigt, åländska känns så ursprunglig och äkta. Ungefär som uppe i Närpes med omnejd. Hon kommer förhoppningsvis aldrig mera att be om ursäkt för sitt språk. Erik Tudeer, som vi hade äran att känna, talade samma friska och uttrycksfulla språk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket! :)
      Titta gärna in igen, du är välkommen.
      Det märkliga för min del är att ju äldre jag blir desto mera "åländsk" blir jag rent dialektalt. Min lektor i svenska var dialektspecialist i Finland och kunde på ett kick säga varifrån eleverna härstammade, men på mig gick han bet, bara för att jag inte hade någon utpräglad dialekt, som han sade.
      Det närmaste han fick mig till var Östermalm. Han hade väldigt rätt egentligen för som ung jobbade min mor i en prästfamilj på Östermalm och hon präglades säkert en hel del rent språkligt och förde tydligen över detta till sin dotter.
      Nu "bräker" jag på som de flesta andra här på ön. Erik Tudeer talade en utpräglad åländska, helt rätt.

      Radera
  3. Ja åländska har jag hört en hel men det är nog flera ord som du har här som jag inget visste om. Jag hade nämligen en väninna i Gottby men hon dog för ca 5 el 6 år sen. Vi brevväxlade sen vi var fjorton och de sista 15åren blev det mest att vi ringde och även besökte varann familjevis. Verkligen givande men livet har sin gång. Ha du en fin helg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De orden jag har valt att skriva om är rätt gamla och används inte så mycket i allmänhet. Man kan få höra dem av äldre människor någon enstaka gång.
      Jag tror jag vet vem din väninna var. Jag har bott i Gottby några år. Livet har sin gång och det gäller att ta vara på de goda dagarna. Ha en fin helg du med!

      Radera
  4. Tack snälla Karin för ett mycket intressant Inlägg! Är själv också mycket intresserad av olika dialekter. Jag själv är född i Överkalix där vi har ett speciellt "mål" Så nu ska du få något att "bita" i....*fniss*
    Nä skå ji gä lig kl jer ti å all de er en soa ållrair.
    Må gott och var rädd om er båda två.
    Vink och varma kramar från mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D, nu Monica går jag bet. Översätt gärna!
      Detsamma, detsamma!
      Varm kram

      Radera
  5. Som liten älskade jag skummjölk.
    Den fanns på bruna glasflaskor och
    med aluminiumlock. Numera är det
    mellanmjölken som regerar. Ska kolla
    om det finns skummjölk nu för tiden.
    För övrigt är mitt gamla x en riktig
    krackelbyxa. Fridens!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu har jag inte köpt skummjölk på länge, men jag tror att den finns i våra affärer. Måste nog ta mig en titt, litet närmare.

      Kärnmjölk var också någonting som såldes över disk i lösvikt.
      Krackelbyxa är ett bra och beskrivande ord på någon som tycker om att krångla till livet med onödigheter.

      Fridens och godnatt!

      Radera
  6. Ja dina bilder är verkligen fantastiska, nästan så jag glömmer ämnet för dagen. Men viss anar jag likheter mellan dialekterna men Monicas går jag bet med, Nu ska ni (vi?) gå... Nej jag ger upp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!:)
      Uppgiven är jag också när det gäller Monicas ord. Hoppas vi får svar.

      Radera
  7. Så många mustiga ord det finns i våra dialekter!
    På det överkalixka(?) går även jag bet, förstås.
    Vad sägs om detta skånska citat:
    Faur, faur, hör sau de piver i skorrsténen!
    Hör sail din laude druel!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är kanske lättare att förstå när man hör dialekten, än att läsa den. Fast det kan förstås vara precis tvärtom också.
      Roligt är det. Det finns en dialekt i den åländska skärgården, i Brändö, som är totalt obegripligt för utomstående. Ett helt eget språk. På öar har man kunnat bevara språket länge.
      Far, far hör så de piper i skorstenen? Hör själv din....nej, jag går bet igen....:) Hjälp!:)

      Radera
  8. Nattlappar! Det ska jag kalla våra fladdermöss i fortsättningen, låter mycket gulligare. Och så undrar jag över ovöling. Vi har uttrycket ovôlig på dalmål, som betyder klumpig, oförsiktig. Är det något liknande hos er?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är man ovölig så är man klumpig och oförsiktig, helt rätt.
      "Va int´så ovölig nu"...:)Ibland är man rent av ovöloger, helt beroende på var man är på Åland

      Radera
  9. Många nya ordbekantskaper här! Plats att upprepa devisen jag länge hade i ram på min vägg: Tal gärne fôlkmål!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den devisen borde vi alla lägga på väggen!:)

      Radera
  10. Hör själv din lata drulle!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu när jag ser det så ser jag det!:)
      Klart som korvspad!

      Radera
  11. Här hade man kunnat braska på med Närpesspråket.
    Ja vilket inlägg det hade blivit. SYND att jag är så dålig på att prata det själv, men förstår det DET gör jag!!
    En verkligt unik, gammalsvensk dialekt. Juvelen i dialektkronan som Fredrik Lindström sa en gång.
    JAJA, jag får väl skriva om det ngn ggn, kanske...
    Åländska tycker jag ibland är så finlandssvenskt i klangen, och samtidigt så eget. Coolt. Gillar dialekter mkt.
    Kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Närpesdialekten är väldigt speciell. Jag förstår en stor del av den jag också, har nog aldrig skrattat så gott som när Lasse Eriksson stod på scenen i Ekenäs en vårkväll och pratade närpesiska. Fick också en liten kurs i dialekten av en närpesbo för flere år sedan, men har dessvärre glömt det mesta. Skriv Annika!:)
      Klangen i åländskan är svårbeskriven. Många tar det för dalmål, för gotländska och för norrländska också. Det handlar om musiken i språket tror jag.
      Det är roligt att dialekterna åter har fått en revansch. Ett tag när jag växte upp var det inte fint att tala dialekt, alla skulle låta likadant. Skönt att det inte är så längre.
      Kramar!

      Radera