fredag 27 juli 2012

"Har du en kall öl?".....

frågade dagens första kund när han kom in genom dörren till mitt sommarjobb här på Pettas.
Caféet är öppet enbart under sommartid så helt säkert är det mitt sommarjobb.

Jag missade att förra fredagens tema var Sommarjobb. Jag tog resolut och skrev om Besök då istället,
som är dagens tema, men det går även så här
Nu gissar jag att fredagstemats "dirigent" som innehar bloggen Livsrummet
kanske har förväntat sig att Sommarjobb skulle handla om de jobb man hade under sin tidiga ungdom, då man studerade och var på väg ut i livet på mera eller mindre vingliga ben
Jag har grävt i minnets arkiv och kommit fram till  att mitt allra första sommarjobb var i mjölk-och brödbutiken på Köpmansgatan. ÅCA, Ålands Centralandelslag
Mittemot bodde jag från det jag var ett till arton år. Det var så enkelt att "pinna iväg" över gatan varje
morgon för att jobba ihop till den allra första sommarlönen. Jag minns att den blev 400 mark. Massor
av pengar för en ung jänta i skolåldern.
Vad jag gjorde i butiken? Allt i stort sett. Där fanns två heltidsanställda och så Annea och jag.
Vi var två fnittriga tonårsflickor som
förgyllde om inte annat våra egna dagar på många olika sätt.
Vi fick pumpa upp mjölk, packa in bröd, ta betalt, tvätta, städa, ja allt som hörde till för att kunderna
skulle vara nöjda. Jag minns att jag lärde mig knycka av papperssnöret runt tårtaskarna för handkraft.
Jag minns att Annea och jag låg bakom godisdisken på golvet och höll tillbaka skrattet som bubblade upp
gång efter annan efter en dråplig situation...vi var verkligen tonåringar i ordets rätta bemärkelse och
betedde oss kanske inte riktigt rumsrent just den gången. Men försök stoppa fnittriga tonårsflickor...
det gick ju inte:). Själva har vi fått ett minne för livet
Det blev någon sommar till i mjölkbutiken, som den kallades i folkmun och jag som alltid har
tyckt om att jobba, fick förfrågan om jag ville jobba också under hösten och våren
efter skolans slut (ja, man gick i skola på lördagen på den tiden för hundra år sedan si så där)
Direkt efter skolan gick jag på jobb vilket bestod i att ringa till alla affärer på fasta Åland för att
höra hur mycket mjölkprodukter  och bröd de behövde måndagen efter...
Nu med facit i hand så inser jag att det här med bröd är någonting jag har sysslat med länge
Man vill ju avancera så en av de följande somrarna var jag glad att jag fick sommarjobb på anrika Mathias Erikssons livsmedelsaffär på Torggatan. Faktum är att jag inte fick göra lika mycket där som jag hade fått göra på ÅCA.
Jag blev mera eller mindre förpassad till bakbutiken för att packa ostar och liknande...
Mitt bästa minne från den tiden är när jag och en rödhårig jänta från fastlandet förskansade oss
i kylen och åt hjortronsylt så det stod härliga till...litet som en hämnd. Gott var det!
Det där med hjortronsylt i stora kylar har jag testat efteråt också:)...

Det andra jag aldrig glömmer är när jag måste skära stora tunga runda ostar i små bitar
och förpacka dem i plastfolie.
För att skära osten fick jag fick ligga på osten med hela min kroppstyngd
som inte var så särskilt stor på den tiden. 11 kg tror jag osten vägde, svårhanterlig
I dagsläget skulle det vara en barnlek, men i dag har man inte ens så stora ostar som på den tiden
Egentligen hade jag en dröm om att få vara ute på arkeologiska utgrävningar. Arkeolog Dreijer
hade alltid, varje sommar, ett antal ungdomar med sig i utgrävningarna och jag fick faktiskt
plats att vara med, men min hulda moder tyckte inte om att jag skulle jobba i jord och damm,
så hon avstyrde det hela i bästa välmening.
Min besvikelse var stor....eftersom jag hade sökt endast
det jobbet och inte något annat så blev den sommaren arbetslös för min del...
alla sommarjobb var besatta i det lilla Mariehamn.
Någon förfrågan fick jag om att vara barnflicka, men även det avstyrde modern.
För stort ansvar, tyckte hon.
Så jag slog dank, låg i hammocken och läste böcker...
Sedan blev det inte flere sommarjobb för min del vad jag minns..
Ja, förutom det jag håller på med nu, hela somrarna. Det allra bästa sommarjobb som jag
någonsin har haft....

Övriga i fredagstemat är:

Nej, vår första kund idag fick inte någon kall öl. I vanliga fall brukar vi be de ölsugna
att fara till Stallhagen, men den här mannen hade cyklat hit ända från Jomalöjen för att köpa
bröd...Han var väldigt  nöjd med vårt goda, kalla vatten innan han trampade tillbaka...

Dagen har för övrigt varit lugnare än tidigare dagar.
Uffe har skött om en catering för 27 personer och jag har skött om Pettas café.
Kunder har kommit och gått i lugn takt.
Vi märker gott av att det är Vikingamarknad på gång i grannkommunen.
Grattis till dem som har så fint väder.

14 kommentarer:

  1. Så roliga minnen du har från dina sommarjobb. Jag skrattade gott åt syltätandet i kylen och ostdelningen. Du har varit konsekvent.....alltid sommarjobb. Från det du berättar gissar jag att du trivs väldigt bra med det. Ha en trevlig kväll.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gunnel,

      :). Jag kan fortfarande känna hur gott det var med den kylslagna hjortronsylten.
      En sommar var jag i finländska Lappland och cyklade, backe upp och backe upp...någon gång ner
      Jag trivs med att arbeta.
      Ha en trevlig kväll du med!

      Radera
  2. Hoppas du uppskattar (åtminstone i efterhand) att din mamma gav dig en ledig sommar, med böcker i hammocken! Fast arkeologiutgrävningarna kunde ju ha varit kul, det förstår jag om du grämde dig lite över att missa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,

      det blev ingen dålig sommar alls för min del att vara ledig. Jag hade det verkligen skönt. Det var just det intressanta grävjobbet jag så länge hade eftertraktat som grämde mig allra mest. Då. Inte nu längre. Jag bara återgav känslan som fanns då.

      Radera
  3. Så synd att du missade drömjobbet, men mor din hade ju goda hänsikter. På tal om ostar försökte sonen förresten så sent som igår lyfta en på 15 kg, utan den stora framgången (han väger själv bara 25 kg), varpå jag såklart också berättade om hir man handlade ost i ostdiskar förr och skar trekanter av de stora monstren. Minnen som för min del kommer från helgjobb i en liten, den gång gammaldags, lanthandel under 1980-talet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gnuttan,

      det är egentligen intressant det där med drömjobbet. Mitt i allt så skulle det inte ha varit så särskilt drömlikt när det kom till kritan och det är det jag tror att min mor insåg. Dammigt pillgöra, men jag är lite lagd åt det arkeologiska hållet, tycker om historia..men kanske jag hinner ännu. Om inte annat än när jag pensionerar mig:)
      I Danmark tror jag nog att man kan få tag på rejäla ostar ännu. Trekanter skulle det vara. Oj, så det rykte om plastfolien när den skars av med en brännhet trådmanick. Ibland blev jag lite svedd själv på kuppen
      Du har säkert varit med om liknande .

      Radera
    2. Jodå, ostaffärerna finns här ju fortfarande, men dansken idag är trots det generellt inte direkt vana med stora ostar. Alla danskar vi har haft besök av får dåndimpen när vi ställer en svensk hushållsost eller stureost på bordet.

      Radera
    3. Gnuttan,

      själv äter jag mera än gärna danska ostar framom både finska, åländska och svenska. Nu får jag mig säkert på nöten:). De smakar så mycket mera. Tänk bara Gamle Ole, Svarta Sara och Gamle Oles farfar...jag går i spinn bara av att tänka på dem
      Det fanns en stor ostaffär på Ströget när jag var till Köpenhamn för ett antal år sedan, där det fanns godheter som fick mig att baxna, inte bara danska då förstås

      Radera
  4. Vad duktig och flitig du varit, från tidig ålder! Och kärlek för bröd har alltid funnits där...härligt!

    Det är fint att tänka tillbaka på hur det var med sommarjobben. Det är starka minnen och nog lärde man sig en hel del. Och missat drömjobbet har jag också varit med om...ville bli statist i Ivar Lo Johanssons Godnatt Jord som skulle filmas. Jag var så ivrig. 11 år och läste hela boken så jag skulle vara förberedd. Men det gick inte vägen!

    Härlig läsning Karin!

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lotta,

      :), det ligger nog i blodet, tror jag. Men jag kan vara rejält lat också när det behövs.

      Nu när jag läser mitt inlägg så ser jag att det nog borde ha fått en viss redigering men det får duga, trots allt. Allt kräver tid. mitt sommarjobb kräver mig nu;)

      Man har sina besvikelser. Godnatt Jord, oj! Förstår din besvikelse. Det finns vägskäl i ens liv där man inte kan välja väg att vandra själv, utan man måste finna sig i att gå en annan.Också lärorikt...men visst undrar jag hur min livsväg hade sett ut om jag hade fått blodad tand med att gräva i arkeologisk jord..tror inte att det hade handlat om bröd i alla fall:)

      Kram!

      Radera
  5. Förr räckte sommarjobben till åt de flesta. Så är det inte nu. Jobbigt för dem som studerar och har hyror osv att betala, utan pengar.
    Varmt o soligt har vi idag!
    Nu får jag fara och söka vovven som skäller i skogen. Den har fått vittring på ngt igen:)
    Sedan fortsätter jag att ha en lat dag.
    Ha så bra idag du också!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lisbet,

      visst var det så att man kunde gå och plocka, ta för sig, jobb på ett helt annat sätt än nu.
      När tiden för min berättelse var, så var jag i yngre tonåren så det var inte alls så viktigt med jobb egentligen eftersom föräldrarna ändå stod för försörjningen.
      De har det jobbigare än tidigare de som studerar och bor i eget. Ändå tror jag att de flesta här har det rätt så bra ännu, men jag vet att verkligheten är tuff för många
      Varmt och riktigt somrigt idag. Vindar på gör det och det är skönt.
      Ge kram åt Ranya, sötnosen.
      Ha det så bra!

      Radera
  6. Jag hade också stränga föräldrar som ansåg att jag skulle vara ledig och vila när det var sommarlov. Så några sommarjobb blev det inte för min del när jag var ung. Det tar jag igen nu med råge som pensionär :-)! Däremot fick jag jobba några vinterlov, konstigt nog. Hjälpte då till i en hemslöjdsaffär och lärde mig en hel del.
    Fina bilder från trädgården.
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Musikanta,

      :), det var säkert bra att bara få vara en hel sommar, men jag hade förstås andra önskemål då.
      Tack Ingrid, trädgården börjar bli rätt så lurvig nu, mycket att göra i den nu när vi inte har haft tid för den. Men tistlarna har jag lyckats hålla stångna
      Kram
      Karin

      Radera