söndag 4 mars 2012

Vi gick till O´Regional


Vi har ett ställe i Funchal som vi återkommer till minst två gånger varje år, när vi är där. O`Regional heter stället. Lägg namnet på minnet om ni skulle ta er till Madeira. Vi rekommenderar varmt!
Dit måste vi bara! Personalen är supertrevlig, Antonio står som vanligt på gatan utanför och pratar med alla som går förbi, på många olika språk. Han talar obehindrat sju språk flytande. Han har jobbat i Schweiz, i Frankrike, i Tyskland ......
Även fast vi inte borde äta Bolo de caca, det ljusa vitlöksbrödet gjort på sötpotatis, tonfiskröran, getosten och smöret så låter vi dem ställa fram det på bordet åt oss....det får bli förrätten, som vi blir väldigt mätta av:). men som smakar som en liten bit av himlen
Ibland överträffar sagan verkligheten. Från trädet ovanför oss singlade ett löv ner vid mitt glas och en sekund senare landade en blomma någonstans ifrån på samma ställe. Antonio var snabbt på plats för att ta bort skönheten men jag motade honom i grind. Jag ville ha det sköna kvar
Mitt val den här gången blev marinerad tonfisk med polenta . Tonfisken är fiskad i havet utanför Funchal och inte ihjälpinad i stora trålar. Jag vill bara poängtera detta utifall att någon funderar
Jag brukar i normala fall bojkotta tonfisk, med tanke på  fångstmetoden och att delfinerna ofta fastnar i samma trål. Men inte på Madeira, där äter jag tonfisk.
Jag har haft fördomar om tonfisk, har alltid tyckt att det är en torr fisk, men på rätt ställe där man kan tillreda den som den tydligen skall tillredas är den suveränt god och saftig.

Uffe äter alltid samma rätt på O´Regional! Storfavoriten grillad lulas/bläckfisk med tomatris. Grönsakerna läggs alltid på sidan om vid tallriken.
Efter en sådan måltid rullar man fram. Det finns inte något annat alternativ...det är bara att rulla på

I närheten av alla restauranger som finns längs strandpromenaden finns det gatuhundar i parti och minut, alltid lika vänligt bemötta av människorna som jobbar där. Det finns alltid någonting ätbart som ges åt de vänliga hundarna. Folk pratar med dem, klappar dem och glädjande nog så är vädret nästan alltid hundvänligt. Det kan inte vara alltför hemskt att vara husvill hund i Funchal...
Men visst önskar man att de skulle ha riktiga hem, med egen husse och  matte...
Den här rörde litet extra vid mitt hjärta....bodde jag på ön så vete gudarna hur det skulle gå. Plötsligt så var jag hundmatte igen.....Jag måste tvinga mig att titta bort. Tvinga mig att inte känna det jag kände....
En staty igen! En fotbollsspelare tar ansats för att sparka iväg bollen...
men där står han fortfarande....i samma ställning
Han är där han är, säkert som en symbol för Ronaldo som är född på Madeira.


Dagens dörr, som jag inte ens förstod att var en dörr...
Ha en fin vårvintrig marssöndag!

19 kommentarer:

  1. Kiva! :)

    God natt till dig också!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lisbet,

      :D; godmorgon, här har sovits skönhetssömn!
      Solen skiner och det är en vidunderligt fin söndagsmorgon.
      -4,5 grader kall.

      Radera
  2. Rulla på, så skönt det låter. Älskar sådan här ställen, där man vet att maten är bra lagat och med känsla. Förstår att ni kommer tillbaka! Tonfisk kan vara såå torr, men är den saftig och fisken fångad som den på Madeira - en delikatess!

    Bra att hundarna får mat och lite kärlek i gemenskapen. Har svårt att se hundar som inte har något hem...

    Önskar en skön söndag!

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lotta,

      förrätten är bara för mycket men den måste få vara med. En boll blir man för stunden:)

      Vi är alltid nöjda med maten på O´regional och fastän vi säger att vi skall testa att äta hos deras grannar också, så blir det ändå alltid hos dem vi fastnar.
      Det är ett litet riskspel att välja tonfisk på restaurang, men tillsvidare har jag aldrig blivit besviken på Madeira. De tycks veta hur man skall tillreda den.

      Hundarna hör verkligen till på ett märkligt sätt. Man ser hovmästare, gatusopare, madeirianer stå och prata, dalta och klappa dem. Turisterna är förstås försiktigare

      En fin söndag önskar jag dig med!

      Kram!

      Radera
  3. Sötpotatis är något jag äter lite oftare nuförtiden, man kan hitta på mycket gott av den!
    När man reser är maten alltid en höjdpunkt, så kul att testa nytt.

    Ha en fin dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tina,

      sötpotatis är gott. Vi blev hembjudna till våra vänner en kväll för att äta traditionell mat och där fanns sötpotatisen med som "högsta hönset". Mycket gott!
      Maten är halva resan!:)

      Ha en fin dag du med!

      Radera
  4. Jag menade alltså att det var trevlig läsning, kiva! Sen timma var det. Ha en skön söndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lisbet,

      förstod nog!:) Tack!
      En finfin söndag önskar jag dig!

      Radera
  5. Låter som en perfekt semestermåltid, ibland måste man äta så man rullar fram :)
    Skönt att hundarna ändå blir välbehandlade, hoppas det finns resurser att sterilisera dem, så det inte förökar sig allt för mycket. Ja den blicken var nog säkert sår att motstå!
    Ha en skön söndag
    Kram
    Ann-Mari

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ann-Mari,

      det är liksom oundvikligt ibland:)
      Det finns knappast resurser för att låta sterilisera hundarna, men däremot finns det en organisation som försöker förmedla dem till hundvänliga familjer.
      Ibland är det svårt att motstå blickar....
      Ha en skön söndag du/ni med!
      Kram från ett minus 4 grader kallt Åland
      Karin

      Radera
  6. Kan ingen dra' igång en kastreringskampanj?
    undrar
    M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Margaretha,

      Inte vad vi känner till men kanske att organisationen som tar hand om och förmedlar hundar till folk som gärna vill ha en sådan, kunde dra igång en kampanj. Är av stor nödvändighet. Vi såg många valpar den här gången i de rätt så stora flockarna.
      Karin

      Radera
  7. Det är en liten lättnad att läsa att människorna i alla fall är vänliga mot hundarna men jag har så svårt att se sånt här. HOPPAS verkligen att den där organisationen som söker hem till dem fortsätter sitt arbete! Kanske kan man stödja dem med bidrag? Vet du vad organisationen heter?

    Kram från Lisbeth

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tankevågor,

      jag har också svårt att se detta. Jag har för mig att jag har organisationens uppgifter någonstans i gömmorna. Kommer i ett senare inlägg om Madeira, bara jag hittar..

      Kram
      Karin

      Radera
    2. Lisbeth,

      Här är adressen till den madeirianska organisationen som tar hand om alla husvilla djur: www.spadfnc.org
      Sidan är på portugisiska, men det finns personal som talar engelska, utifall att du vill mejla dem:)
      De har en blogg också! som du hittar på hemsidan.

      Kram

      Radera
  8. Vad gott det ser ut!! Förrätten verkar vara som en dröm!
    JAG blir så hungrig!!
    OCH vad fint och vackert med blomman och bladet som kom nedsinglande.
    Hundarna, det är bra att de får mat och allt det där, men så otroligt sorgligt är det ju iallafall...
    Kramar

    SvaraRadera
  9. Annika,

    det var gott!:) Förrätten är egentligen ingen förrätt utan någonting som kallas "extras". Ett tillbehör som man kan välja bort om man vill, men vi ville inte, så därför blev det så som det blev.
    Just nu har jag en panforte i ugnen, Uffe fixar pizza som vi brukar äta ungefär en gång i året:).
    Livet är skönt just nu.
    Kramar!

    SvaraRadera
  10. Åh vad gott. Det är nästan så man funderar på att åka till Madeira bara för att gå på denna restaurangen ;)

    Hälsningar
    Yohanna som ser fram emot ditt parfyminlägg ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Yohanna,

      du har inte såååå långt dit. I alla fall kortare än vad vi har:)

      Hälsar
      Karin

      Radera