onsdag 7 mars 2012

Ljus och värme




En gång har skeppet hängt i mitt vardagsrumstak.  Senaste måndagskväll låg jag på golvet hos sonen och tittade upp på drakskeppet och alla tolv brinnande ljus som speglade sig i fönsterglaset. Det har seglat vidare till ett annat tak, till en annan bygd i ett annat land

Värmen från kakelugnen spred sig i rummet där vi satt och pratade om allt mellan himmel och jord; där vi var tysta tillsammans och bara lät tankarna vandra medan vi såg på lågorna....där vi bara var och hade det himla skönt, njöt av att vara tillsammans....ingen el någonstans, bara eld och ljus och vi tre
 Flammorna gav återsken på ugnens alla kakel....de gnistrade som av guld
 Följande dag var allt det glittrande försvunnet, men grönt och skönt....


och praktiskt var det att ha huggstubben vid kakelugnen, med lilla törvesstubben på....ett par späntstickor och brasan satte fart utan tidningspapper eller annat tände. Värmen spred sig skönt i huset när det var minus 11 grader kallt utanför

Dagens dörr ger också värme. På sitt sätt

20 kommentarer:

  1. Å, vilken guldstund, guldkväll.

    Du får mig att längta.


    Tack för fint inlägg Karin!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lotta,

      en riktigt minnesvärd guldkväll:)
      Det är de små stunderna man skall leva på

      Ha det gott!
      Kram
      Karin

      Radera
  2. Ljuvliga bilder och skönt.

    En sådan dörr kunde jag ha. På riktigt!

    Ha så bra i dag!
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lisbet,

      en sådan dörr skulle du kunna skapa hur lätt som helst. Med fina ord om värme och gemenskap:).

      Ha så bra du med!
      kram

      Radera
  3. Låter underbart skönt med brasan och samvaron. :) Att vara utan el tror jag verkligen är bra då och då. Blir en helt annan känsla. Ytterligare en fin dörr. Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anne-Marie,

      många ljus tända överallt när skymningen faller, kakelugnsbrasan och inte några andra ljud än våra samtal, vår tystnad är perfekt ibland. Tyst utanför också, där vi befann oss. Ingen trafik annat än flygplanen som flög högt över taket.
      Kramar!

      Radera
  4. Hela ditt inlägg ger värme!
    Vackert skrivet, Karin. Och vilket underbart drakskepp!
    kram
    Ann-Mari

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ann-Mari,

      :D, tack!
      Drakskeppet flyger igen efter att ha legat i en skrubb i många år. Härligt.
      kram
      Karin

      Radera
  5. Så härligt det lät, att bara ligga och vara..

    KRAAM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tina,

      så var det också, härligt!:)

      KRAAAM

      Radera
  6. Stor mysfaktor på alla bilderna, var och en på sitt sätt !
    Själv tycker jag en stund framför brasan är det bästa men skeppet är så vackert och dörren så häftig !! Ha en fin "kvinnodag", kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. eWa,


      själv trivs jag också ypperligt med att bara sitta framför brasan och bara vara:)
      En fin kvinnodag för din del också!
      Kram

      Radera
  7. Åh så härligt du skriver Karin! Underbart att läsa. Du är toppen bara så att du vet :) När vi kommer hem idag från fjället kommer vi att ha en helikopter hängande från taket i vardagsrummet...Ja vad ska man säga..det är bara där det är en krok redan :))

    Kram till dig!!

    Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. LyckligaPraliner,

      Tack!:)
      Du är på väg från toppen nu alltså:) med en helikopter med dig. Ser framför mig hur du har stått på fjälltoppen och ryckt ner helikoptern för att ta med dig hem till kroken i taket;). Typiskt Ann-Louise, ungefär...vill lilleman ha en helikopter så måste han förstås få en. Praktisk mamma....

      Kram till dig med!

      Karin

      Radera
  8. Just det där ÄLSKAR jag.
    Det är ögonblick att spara. Just då man sitter och pratar ur hjärtat och allt är rätt.
    Mysfaktor därtill gör inte saken sämre.
    Maffigt ljusskepp i taket. Gillar det verkligen.
    Kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Annika,

      ögonblick att lägga in i hjärtats innerliga minnesförråd. Jisses hur jag fick till det nu:)!
      Ljusskeppet har en vän svetsat ihop åt familjen, men nu är det sonens eget skepp som seglar under hans tak.

      Kramar!

      Radera
  9. Det är säkert längre till taket än det ser ut på bilden - annars hade ljusen varit farligt nära.
    Å, en kakelugn har jag alltid önskar mig! I min farfars hus fanns det kakelugnar och det sades att en var nerplockad och låg på vinden när det drogs in annan värme. Det visade sig att hyresgästerna som ville ha bort sin kakelugn eftersom deras lägenhet var så liten hade lurat farfar och bara lagt upp några enstaka bitar kakel på vinden. Vi hade annars bespetsat oss på att mura upp den när vi byggde vårt hus. En ny hade vi inte råd med så det blev en enkel braskamin men det är ändå något att trivas framför när det stormar ute.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,

      bilden förvränger det hela en aning, ja och ljusen är till hälften nerkapade. Men försiktig skall man alltid vara med trätak och levande ljus.
      En ny kakelugn kostar massor. Vi köpte vår på en annorlunda auktion, för varje dag gick priset ner...det gällde bara att våga vänta tills det var tillräckligt lågt för att ropa in den men installationen kostade dubbelt mera än vad vi gav för kakelugnen. En jättedyr historia när det kom till kritan, så vi njuter extra mycket av den nu istället. Suger ut musten ungefär för varje cent den kostade
      En braskamin sitter nog väldigt bra den med. Vi har en som står och väntar på att bli installerad i Gula salen...

      Radera
  10. Levande ljus och en brasa är verkligen ro för kropp och själ och när man delar dom stunderna med nära och kära är verkligen guld värt. Jag förstår att du har tankat mammahjärtat ditt :-).

    kram
    Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingrid,

      mammahjärtat är tankat och skall tankas ännu mera idag när vi skall träffa dottern. Nödvändig tankning, för att man skall kunna köra vidare ett tag igen på skilda vägar:)

      kram
      Karin

      Radera