tisdag 28 februari 2012

Santa Maria de Colombo

Santa Maria de Colombo låg vid kaj med  en storslagen utsikt av Funchal i bakgrunden. Vi gjorde förstås en liten visit på utsidan av relingen, en kväll när vi var på väg hemåt från andra äventyr. Ett segelfartyg lämnar knappast någon oberörd. En relik med anor från 1400-talet går inte obemärkt förbi. Man bara måste stanna upp...
Hon är en  magnifik kopia av Christopher Columbus flaggskepp och byggdes mellan år 1997 och 1998 i fiskebyn Câmara de Lobos av holländaren Robert Wijntje och lokala hantverkare.
Många fina trädetaljer finns ombord
Visst är de vackra...


Sjömansgenerna gör sig påminda och det börjar gunga under fötterna

och jag kan inte hjälpa det, men nu ser jag utkiken på ett romerskt fartyg stå i korgen, ser hans uttryck i ansiktet när han inser att ett gäng galna galler är på kontrakurs med dem...Obelix och Asterix. Förlåt Columbus, jag hädar! Jag har tydligen livlig fantasi:)
Nå, ner på jorden igen, eller rättare sagt däcket. Ljuvligt trähantverk
Jag vet inte varför det finns en hel del manshuvuden här och där ombord. Säkert har de en vidskeplig förklarelse, kanske någon vet? Vakar de över havet, håller utkik?
En liten kanon, ärgande grön
Mässen, byssan, allt i ett! Praktiskt och bra

Flaggor trasas lätt i vinden
På andra sidan relingen av Santa Maria låg en fiskebåt som förbereddes för nattligt fiskefänge. Männen ombord lagade mat och visade att vi kunde komma ombord....Undrar varför vi inte gjorde det? Kanske vi hade fått följa med på fiskafänge, fånga espada. Fisken som ingen har sett i levande tillstånd....
Plötsligt så var de där...tysta...inget störande motorljud, ingen fladdrande segelduk
Några tag till och så var de borta
och över allt vakade Santa Claus...han står säkert där ännu. Alla tror att han är i Korvatunturi, men tji, han är på Madeira och tittar på Atlanten...
Dagens dörr är ingen dörr utan en port
Snart har solen gått ner för den sista tisdagen i februari. Imorgon är det skottdagen. Då skall jag knipsa en massa pelargonskott, för det är väl det som är meningen med en skottdag?

22 kommentarer:

  1. Neeeeeeej inte kan jultomten vara på Madeira han ska ju bo i Korvatunturi....han är ju på tok för varmt klädd för att befinna sig vid atlanten i solskenet...

    Vilket härligt skepp du fick fotografera.
    Snyggt.

    Tjingelingen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rantamor,
      haha, jag har skrivit fel, Torvatunturi...skall ändra.
      Roligt att du är på hugget igen. Förstår att korparna har flugit vidare.

      Tjingelingen!

      Radera
  2. Vilket skepp!
    Så stiligt!
    Maderia och tomten...
    Nej, de passar inte ihop.
    Honom förpassar vi till Korvatunturi :-)
    Som vanligt bara baxnar jag av alla portar och dörrar därnere på ön.
    SÅ FINA!!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Annika,

      nämen, så kan vi väl inte göra!? De behöver ju också tomten och tomten behöver semester och om vi vill det eller inte så är han där, eller var:).
      Tillsvidare finns det ännu ett antal dörrar att visa, men de börjar tryta.
      De ÄR fina!
      Kramar!

      Radera
  3. Jag ser att Olgakatt också har tagit fram kameran. Hade också gjort det om jag hade varit med. Så härliga färger. Men det var inget stort skepp - måste ha varit strapatser att ta sig över Atlanten i ett sådant.
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Musikanta,

      De var tuffa på den tiden men de visste ju inte heller hur långa avstånd som de hade att ta sig över....vi får vara glada över att det alltid har funnits människor som har vågat ta reda på vad som finns bakom "knuten".
      Kramar!

      Radera
  4. Du gör då allt med stor noggrannhet, får jag lov att säga, alltid med lika fina bilder som illustration. Imponerande! Finns det något som inte du kan om Madeira?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ailas,

      Tack! Det finns massor som jag inte kan, jag har bara börjat skrapa på ytan...:D

      Radera
  5. Det hade jag inte tänkt att det var sådana skott, jag trodde att någon skulle komma till skott... med frieri t.ex.

    Segelfartyg är det något speciellt med! De har mycket att berätta och även dölja.

    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lisbet,

      kanske jag har missat någonting vad gäller skottdagen? Å andra sidan så tänker jag inte fria så det blir nog pelargonerna i alla fall som knipsas:)

      kram

      Radera
  6. Att ha kvinnor ombord betydde otur, vad jag hört iaf. Hur nu det kan komma sig??!! Det var nog så att männen började bete sig "oturligt" så fort en kvinna kom i närheten. Lite kvinnlig fägring blev för mycket för stackars utsvultna sjömän :))

    Vad spännade med en fisk ingen sett i levande tillstånd. Det finns många berättelser om sjövarelser, väsen och annat i farvattnen. Tur vi bara har små sjöar här...ryms ingen varelse...fast skog har vi och där ryms desto mer....Och nu ska jag ut med hundarna :))

    Hoppas du haft en bra dag! ♥

    Kram Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. LyckligaPraliner,

      kunde väl förstå det! Karlslokar!!:)
      De var då rädda av sig på den tiden. Nå, alla såg annorlunda på både kvinnor och män på den tiden, vi har blivit litet klokare sedan dess...
      Fisken som heter Espada finns på väldigt djupa vatten, minst 200 meters och oftast 1000 meter och mera. När den nappar så dör den på vägen upp av trycket som uppstår.

      Tappa inte bort dig och hundarna i snödrivorna.
      Hoppas att du får en fin dag imorgon! Tänker du fria?:)

      Kram
      Karin

      Radera
    2. Hahahaha nej jag tänker inte fria! :))

      Stackars fisk. Vilken plågsam död.

      Radera
    3. LyckligaPraliner,

      :). Hoppeligen så dör den väldigt snabbt.

      Radera
  7. Vilken ljuvlig lektion Karin!

    Mycket intressant och fina bilder.

    Kram Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Coolaannna,

      Tack för att du tycker det! Själv tycker jag att jag slarvade mig igenom inlägget. Kunde ha skrivit mycket mera, men ...ibland finns det inte tid.

      Kram
      Karin

      Radera
  8. Lite skumt att en som jobbar bara en dag i året skall vara på solsemester, och andra får bara skotta snö o skotta snö...men vi får väl unna honom det ;-)
    Härliga bilder, fast jag hade nog inte velat vara sjöman på den tiden, det var nog ett slitgöra!
    Kram på dig, guiden

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ann-Mari,

      han må väl stå där i solen och spana ut över havet. Karln börjar ju bli rätt gammal:)
      Sjömansromantiken finns bara i böcker, annars är det ett knegande och på 1400-talet slet de hund med all säkerhet.
      Kram på dig du extremsportare:)

      Karin

      Radera
  9. Det var ju en tjusig skorv, gillar gamla segelskepp!
    Måste vara mina åländska gener..
    Men tomten får allt gå i idé och bida sin tid, ett tag till!

    kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tina,

      givetvis är det dina åländska gener som kommer i gungning varje gång du ser ett segelfartyg. Inte tal om annat:)
      Tycker att tomten gärna får ha idéer! Han måste väl få ha litet kul han också, och så länge han håller sig nära ekvatorn så...

      kramar!

      Radera
  10. ..ide..menar jag förstås.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tina,

      :D, nej men....tomten måste väl ha lite roligt han också...
      Han är ju snäll med oss så måste väl vi vara snälla med honom?
      Alla tycker att han skall hålla sig i idet i Korvatunturi. Det tycker inte jag, han är en modern tomte och håller solsemester. Han orkar knappast skida längre

      Radera