lördag 25 februari 2012

Musik, blandat med en del annat

En av kvällarna i Funchal gick Olgakatt och jag på konsert. Dagens dörr får stå för de fotografier som vi inte tog. Märkligt nog, men sådant händer. Vi bara lyssnade och njöt utan att föreviga någonting på bild, där vi hade bänkat oss i Elektricitetsmuseéts lokaler, bland olika elförsörjningsmojänger (teknik är inte min starka sida:)) Publiken var inte särskilt stor, men fyllde ändå upp utrymmet som hade arrangerats för musikälskare. Vad jag kunde se så var de flesta turister, och många från Skandinavien...Vi lyssnade på Allegro / Mozart, Aria Re major /Bach, Andante Cantabile/Tchaikovsky, Duas Valsas /Dvorak och åtta olika verk till av olika kompositörer. Allt var väldigt njutbart och kvartetten,Quartet de Cordas"Madeira Clássico" som underhöll oss med den ljuva romantiska musiken bestod av Svitlana Taraban, Adéla Hysková, Rotyslav Kuts och Jaime Dias, förövrigt den som spelade cello, med tanke på dagens dörrbild:)  I letandet av dörrbild till det här inlägget, så började också ett annat letande ta form i min hjärna...vad gjorde vi egentligen den dagen då vi var på konsert? Så fort man glömmer...men...


åtminstone så besökte Olgakatt den sakrala utställningen med flamländska, spanska och portugisiska målningar och andra kyrkliga rikedomar som man kan njuta av i Museu de Arte Sacre. Vi såg den ifjol när vi var där så istället för att följa henne på den upplevelseresan tog vi oss ut i Funchal...
under en dryg timmes tid...det finns alltid någonting nytt att fästa blickarna på och vi ville ta reda på var Engelska kyrkan låg eftersom det också gavs konserter i den om vi skulle känna för mera musik än den som vi tänkte njuta under kvällen
Man kunde ha blivit spökrädd mitt på ljusa dagen om man är lagd åt det hållet:)
In i en trappuppgång måste jag bara ta mig för att fotografera den här dam(m)iga lampan.

Likaså smög jag mig in på en innergård...

med fin sten-och kakelläggning både i marknivå och uppåt väggarna

Handmålat kakel när det är som allra bäst

Efter en stund så sökte vi oss till caféet/restaurangen utanför Museu de Arte Sacre för att invänta Olgakatt och ....

när hon hittade oss, efter att ha sett en fin utställning med många kyrkohistoriska inslag åt vi en gemensam lunch bestående av en supergod pumpasoppa. Vi har varit på samma ställe och ätit dagens soppa under tidigare år och dit går vi igen och igen och igen när vi är på Madeira. Prisvärt är det också, fastän man kan hitta billigare varianter på andra ställen i närheten. Vi betalade 2 € för en stor tallrik soppa....  det måste vara antalet besök per dag som får ekonomin att gå ihop, undrar var man kan få en lunch för 2 € annars?

Kul hade vi också:)! Vad annat kan man ha när man tar bilder av varandra i ätandets ögonblick...

En bestämd dam befann sig också i caféet. Vi drog vidare och tog bussen upp på höjderna i stan, men det berättar jag om en annan gång
Däremot vill jag visa hur man kan förgylla vardagen i sitt kök. Så här gjorde en av städerskorna på hotellet.
Det ni!:) Vi fick förstås extra roligt åt den här synen när vi kom tillbaka till våra hotelldomäner. Undrar om städerskan visste att det var torkad fläsksvålsgodis i skålen. Olgakatt tog med sig en liten speciell gåva från Danmark när hon kom... 

12 kommentarer:

  1. Vad härligt ni hade det på Madeira. ALLA TRE!!
    SÅ roligt att ni trivs så bra ihop! GULD!
    Fint med konserten.
    Soppan ser superduper god ut. Blir ju jättehungrig av att se den.
    DU och jag har ju lite spökrespekt, så jag hade hoppar högt av spökkvinnan på gatan :-)
    Ganska cool dock!
    Dörren är lika cool som alla andra dörrar du visat. JAG är så impad av dörrarna!!
    HA nu en toppenlördag!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Annika,

      det hade vi!:) Det är guld värt absolut!
      Soppan är alltid lika god varje gång vi är där. De gör förstås andra sorter, dagens soppa också och alltid är den vegetarisk. Spökkvinnan stod väldigt stilla, var antagligen av papper och gips:). Men tänk om....

      Det lär ha varit en hel del tidningsskriverier om dörrarna när de målades, men allting finns på portugisiska. Många av dem är verkligen fina konstverk.
      Ha det precis lika toppenbra du också!
      Kram!

      Radera
  2. Ibland är det skönt att lämna kameran eller att inte ta upp den...bara vara och njuta, ta en egen bild med ögonen och känslorna.

    Jag är så förtjust i er resa och jag tycker det verkar precis som Annika skriver, så trevligt att ni rest med Olgakatt. Underbart helt enkelt!

    Pumpasoppa är jag mycket förtjust i. Ja, överhuvudtaget soppor. Min kära farmor började alltid lunchen med en hemmagjord soppa, gärna med lite färsk vitlök "för att det är bra för hälsan".

    Varm kram
    Lotta

    SvaraRadera
  3. Lotta,

    precis så är det! Skönt, man måste inte uppdatera omgivningen hela tiden.
    Roligt att du orkar hänga med på ett hörn. Vi hann göra en hel del tillsammans med Olgakatt trots att hon var med oss bara fem dagar. Men underbart är kort som det heter...vi har många fina minnen.
    Jag har fortfarande en hel del att visa från den första veckan innan jag kastar mig över den andra veckan i små bitar....

    Jag är mycket förtjust i pumpasoppa, gör gärna sådan själv också när hösten kommer med pumpor i mängder. Här skall odlas kan du tänka dig. Färsk vitlök i brukar även jag ha:)

    Varm kram
    Karin

    SvaraRadera
  4. Vad roligt att få se ännu mer från er resa! Det där handmålade kaklet var ju helt underbart....jag skulle bli stående där ska du veta. ;-)
    Jag gillar också soppor.....gärna med en bit gott bröd till.

    Ha en skön fortsättning på helgen!

    Kram från Lisbeth

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lisbeth,

      risken är stor att det kan bli för mycket av vår resa, jag är bara i början ännu, men tar det pö om pö när jag hinner sortera bilder:). Kaklet hade sällskap rätt länge av min person också. Underbart!
      Man får soppa till brödet om man vill även på Museicaféet, men vi avstod. Det är oftast vitt och inte det mörka bröd vi är vana med.

      Ha en skön fortsättning på helgen du också.
      Kram från Karin i yrsnö och oväder

      Radera
  5. dina dörrar är ju för underbara, de bilder du visar på dörrar..man vill ha dem..damen på caféet,den allvarliga tavlan, läcker tycket jag..fint alltihopa..och soppan, momsig..Klart man vill fota på resor, man vill ha med allt man ser..och minnas...men som nån sa, det blir aldrig som vad ögat ser..Ha det bra en lörrdagskväll som denna..jaså, yrsnö..har ni..hu va trist...Kram tii digfinalillakusselina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oljekritan,

      Du får kanske inspiration av dörrarna? Har du inte varit ut i trappuppgången och målat grannarnas dörrar? Tänk vad glada de skulle bli av litet färg.
      Ha det riktigt bra du också kusselina Karina!
      Kramar!
      Karin

      Radera
  6. Jag som är så mörkrädd hade definitivt blivit skraj där!
    Vilka glada bilder, även om jag inte riktigt hängde med i de musikaliska svängarna..

    KRAAM på dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tina,

      tur att spöket var ute och gick mitt på ljusa dagen:).
      Det svängde om musiken, den var lätt och romantisk, du skulle ha hängt med hur mycket som helst. Är säker.

      KRAAAM tillbaka!

      Radera
  7. Nog är det tur att vi har öron, annars hade giporna mötts i nacken mest hela tiden på Madeira! Jag njuter av dina bilder - och dem på vandringsgruppens sida! Har du sett videon med snövandringen? Fast jag är rätt glad att jag inte halkade omkring just där och då....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,

      en viss fördel med öron, som jag inte har tänkt på tidigare! De är som bumpers ungefär:)
      Ja, jag är in och gluttar på bilderna med Uffe för jämnan, det finns mycket underbart där.
      Vi kanske behöver träna litet mera, men vi hinner nog dit ännu. Om vi vill...

      Radera