torsdag 16 februari 2012

Ko-ntraster

Ibland blir man bara så innerligt glad över någonting man läser så man tycker att livet blir som en dans:) Musikanta som anger tonen den här månaden för fredagstemat vill att vi skall skriva om kontraster och jag hade redan bestämt mig för vad mitt inlägg skulle handla om i ett tidigt skede, men ibland gör jag totala kovändningar. Jag må vara förlåten för detta!:) Jag återkommer med mitt först påtänkta tema om kontrast i ett senare skede.

































 I torsdagens Ålandstidnings Gluggen kunde man läsa följande historia. Den är så härlig så jag kopierar  ner den på bloggen så att ännu flere har möjlighet att njuta av den

i gluggen Jonas
Historien om en ko
Här är en rolig historia som jag hört och gärna delar
med mig av. Det var en mellanstadieelev i Sverige
som skrivit den. Eleven skrev följande:
Kon är ett husdjur. Men den finns också utanför
huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer
också in till staden, men bara när den skall dö.
Men det bestämmer den inte själv.
Kon har sju sidor. Den översta sidan, den nedersta
sidan, den främre sidan, den bakre sidan,
den ena sidan, den andra sidan, och den invändiga
sidan.

På den främsta sidan sitter
huvudet. Och det är för att
hornen skall ha något att sitta
fast på. Hornen är av horn och
dom är bara till prydnad. Dom
kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter
på sidan av hornen. Kon har två hål framme i
huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles
mule. Det är nog för att den säger mu.
På den bakersta sidan sitter svansen. Den använder
den för att jaga bort flugor med, så att dom
inte ramlar ned i mjölken och drunknar.
På den översta sidan - och den ena sidan - och
den andra sidan, är det bara hår. Det heter ko-hår
och har alltid samma färg som kon. Färgen på kon
heter kulör.
Den nedersta sidan är den viktigaste för där
hänger mjölken. När det åskar så blir mjölken sur.
Men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu.
Kon har fyra ben. De heter ko-ben. Dom kan också
användas till att dra ut spikar med. Kon äter inte så
mycket, men när den gör det äter den alltid två
gånger.






Kon har gott luktsinne. Vi kan känna lukten av den
på långt håll. Kons valpar heter kalvar. Kalvens
pappa heter tjur, och det gör kons man också. Tjuren
ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.
Den som kommer och hämtar kon när den blir
gammal heter ko-fångare. Den sitter ofta framme
på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i
tetror som vi kan köpa i affären.
Lärarens kommentar till uppsatsen: Jag har aldrig
läst något liknande! 


Dagens dörr, blir dagens dörrar!



 








Kanske man kan kalla dem kontrastdörrar?
 De övriga som deltar i fredagstemat finns i bloggens högra kolumn. Klicka er gärna in till dem och läs vad de skriver om Kontraster. Alla bilder i inlägget har jag tagit på Madeira i år. Mârio, som pratar med allt levande på våra vandringar, stod länge vid varje "ko" och berättade hur fin hon var ända tills vi berättade att det var en boy-cow. Han skrattade gott åt förbiseendet. Undrar om han förstod att han inte talade med ett däggdjur, som den unge uppsatsskrivaren påstår att tjuren inte är. 




















































                                 Vad vore livet utan alla härliga barn?

 

32 kommentarer:

  1. Hahaha ja den är så fantastiskt bra, hur i himelens dagar kan man komma på något så enormt....sant :))

    Du, de där dörrarna skulle min pappa aldrig sluta stirra på. Vi skulle ha blivit tvingade att flyga hem själv eller ta med dörrarna :))

    Tack igen Karin! Tack för det du skriver. Det värmer mitt hjärta flera varv runt av det du säger! Jag tar tacksamt emot de goda orden och sparar dem som de finaste pärlor. Men...jag kan inte känna själv att det är så...så bra att det är möjligt att genomföra, att någon skulle tycka det. Det är ju bara några enkla rader som världen är full av. Det finns så många som verkligen skulle kunna göra det men mitt lilla tillhör inte den speciella kategorin som är värd det. Jag kan verkligen inte se det. Men jag blir så glad av att du tycker om det jag skriver Karin!!

    Kram fina du! Godnatt :)

    Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast tack vare dig tog jag faktiskt tag i något jag funderat på. Jag kollade upp det och såg vad jag kan göra ;) Bok ja, men för min egen del ;)

      Ann-Louise

      Radera
    2. LyckligaPraliner,

      stundom falla fjällen från dina ögon och så skriver du så att pennan glöder:). Allt har sin tid!

      Barn kan!:)

      Ha det gott!
      Kram!
      Karin

      Radera
    3. Ann-Louise,

      redan mycket bättre än att inte skriva alls. Du har ju talang kvinna! Skriv!
      Heja, heja!

      Karin:)

      Radera
  2. HAHAHA!!
    Men du, det där var ju KO-llosalt BRA tolkat.
    Hatten av!
    Historian är ju toppen också.
    Meget bra tolkning på morgondagens tema (fast hos dig har det passerat midnatt så det är dagen RÄTT)
    Stora kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Annika,

      Tack för det!:)
      Visst är barn för härliga!
      Stora kramar!

      Karin på ett nysnöinbäddat Åland

      Radera
  3. Annika var fiffig där, ko-llosalt bra tycker jag med ;)

    Fin historia!

    Och vilka dörrar!


    Kram från Lotta som äter Tiramisu och firar att det är torsdag ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lotta,

      Både historia och dörrar är anmärkningsvärt speciella!:)

      Njut av din Tiramisu, som jag antar att du har fixat själv.

      Kram!

      Radera
  4. Vilken rolig historia, den var klart läsvärd!
    Erotikdörrarna var ju speciella, den första har lite formen av mina hi-hat cupcakes..

    Kram på dig o trevlig helg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tina,

      Klart läsvärd, ungar kan!
      Hi-hat cupcakes-dörr, haha.

      Kram tillbaka, fin helg!

      Karin

      Radera
  5. Helt underbar historia! Önskar att jag hade fått en sådan uppsats när jag var lärare! Det här är ett praktexempel på att barn uppfattar det mesta konkret i den åldern. Koben som man kan dra ut spikar med, haha! Jag vet att jag grubblade mycket över hur pojken kunde "lägga benen på ryggen" när jag läste folksagor i 7-årsåldern.
    Kram från Ingrid som också ska skriva ett helt annat inlägg om konstraster så småningom än det som hon tänkt sig från början.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Musikanta,

      ja, inte sant!?:)
      Den läraren måste ha fått sig många skrattanfall när han läste uppsatsen. Vi skrattade också åt koben att dra ut spikar med....
      Ser framemot att läsa alls kontraster senare idag. Just nu mitt i smeten:)
      Kramar
      Karin

      Radera
  6. Haha, härligt att få börja dagen med ett skratt, tack för det...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grekland nu,

      vi borde lyssna mera på barnen, så kanske världen skulle se annorlunda ut:)

      Radera
  7. Haha:) bra historia som kan förlängas med något humoristiskt om kons alla sju magar:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eivor,

      javisst är den för härlig!

      Radera
  8. Kul historia och vilka snärtiga dörrar! Passar ypperligt under ett tema med namnet kontraster :-)
    trevlig fredag
    Ann-Mari

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ann-Mari,

      javisst!
      du är hemma igen, skall titta in!
      Trevlig fredag önskas för din del oxå!

      Karin

      Radera
  9. HAhaaaa!!! Helt fantastiskt UNDERBAR berättelse!!!
    :-)
    Ojoj!
    Kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Saltistjejen,

      Visst är den sprittande härlig,uppsatsen!
      Man kan inte bli annat än glad!
      Kramar!

      Radera
  10. Tack för dagens skratt! När mina kolleger undrade vad jag höll på med, skrev jag ut den härliga uppsatsen och läste för dem. Så gott det gick med fniss och tårar i ögonen.

    Underbar skulptur också!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin på FOX,

      jag kan tänka mig att du fick idéer till illustrationer också:). Vi behöver mera uppsatser i vardagen av den här sorten. Allt går som en dans

      Skulpturen fanns där mitt i ingenstans. På en åker med skog runtomkring..

      Radera
  11. "Boy-cow" är bra! Införlivas omedelbart i förrådet för finurliga ord. Och vilken underbar skulptur, där det framgår tydligt att det är en girl-cow.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,

      det är Uffe som hittar på de finurliga orden i vår familj. Jag får skratta många gånger tack vare hans påhittighet:). Skulpturen är verkligen härlig...skulle gärna ha någonting liknande i vårt utecafé.

      Radera
  12. Vilken härlig historia du bjöd på här! Skrattade gott åt den och inte minst sen åt lärarens kommentar! Kan tänka mig att den läraren hade en rolig stund. :-)

    Nu har jag läst ikapp här....du har bloggat flitigt sen sist...jag har vandrat bland vackra blomster på Madeira och ut på era isar för att lägga nät....vilka vackra bilder DET var också! :-)

    Vi har aldrig lagt nät under våra isar ute vid ön....men det skulle jag också vilja prova. Pilka har vi gjort förstås men att lägga nät låter spännande. Ni låter dem alltså ligga ett tag och vittjar dem varje dag?

    Fredagskram från Lisbeth

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tankevågor,

      jag försöker göra ett inlägg varje dag:). Har så mycket att skriva om så jag vet inte vad jag skall göra med allt material ibland.

      När vi lägger nät under isen, förhoppningsvis nästa år, så skall jag ta bilder och visa hur det går till. Vi låter näten ligga i sjön, beroende på år och isar, mellan december och april. Vittjar dem alla dagar förutom i undantagsfall, när det är snöstorm och trettio grader kallt. Då tar vi oftast upp dem och låter nätlinorna ligga kvar i vattnet så vi kan dra ut näten snabbt igen. Det är toppenskönt och fint att ha den dagliga kontakten med naturen på isen varje dag...promenaden till sjön och tillbaka är också som en gåva som man lever på länge. Men i år blir det annorlunda...pilka gäller när det finns tid.

      Fredagskram
      Karin

      Radera
  13. Kul historia..barn är så härliga..att vara lärare kan nog innebära en massa underbara skratt och upplevelser.. bland annat...Dörrarna tilltalade mig..fick genast lust att gå ut och måla nakna damer på dörrarna i trappen, i allafall på min...Men då vill väl granngubbarna aldrig gå in till sig....heheheheh..
    Härlig kor..kor är söta, med sina stora ögonfransbeklädda ögon..
    Fina foton från Madeira...tack för fin titt...
    Önskar dig en fin lördag..Jobba icke i hjäl dig söta kusin...men du gillar ju vad du gör..kram kram kram//Karina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oljekritan,

      visst är det en kul historia. Roligt också för läraren som fick läsa den och alla vi andra:)
      Bra idé det där med att gå ut i trapphuset och börja måla grannarnas dörrar. Passa på när de sover:) Surprise, surprise i morgon!
      Önskar dig detsamma Karina! En fin lördag utan att du jobbar ihjäl dig!

      Kramar!
      Karin

      Radera
  14. Hej, vilket roligt inlägg på temat, o vad skön den historian är, skrattar o blir varm i magen.
    Tjusiga härliga dörrar med!

    Kram från Åsa i NC

    SvaraRadera
    Svar
    1. Loppan, Åsa i NC

      historien är härlig och man kan läsa den många gånger och skratta om igen.

      Kram till dig också!

      Radera
  15. Haha, fantastiskt härlig Ko-berättelse. Tänk att kons färg heter Kulör??? Det hade jag ingen aaaaning om :))
    Det ska jag komma ihåg nästa gång jag blandar till lite färg...haha

    Trevlig helg önskar maja på färgtrappan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Färgtrappan,

      jag kände inte heller till att kons färg heter kulör. Man lär sig så länge man lever:). Underbar historia.

      Trevlig helg på färgtrappan, Maja!

      Radera