måndag 9 januari 2012

Olga Lamark

Jag fick ett mejl idag med mycket intressant innehåll, av Bosse Taipale, och som har direkt anknytning till Bomarsund, där vi var i fredags och serverade fisksoppa.

Bomarsunds fästning/Skarpans

Olga Lamark gifte sig med en man som hade varit död i sex år redan innan hon själv föddes. Hur är detta möjligt? Allt är möjligt om man har god fantasi, ett visst mått av mod och behöver en äkta make. Man ser till att man får en man. Kvinnor kan, det vet ni väl? Det var Victor Hugo som i sin bok Les Misérables skrev om....
....general Jean Maximilien Larmaque. En tjusig man med fint namn...och sanningen kunde han ju inte berätta:). Så Olga tog för sig....
Men nu går jag händelserna i förväg, läs själva här vad Bosse har skrivit och forskat fram.

Trots all dramatik, all sorg och allt eländes elände som utspelade sig under den tiden som detta begav sig så finns det ändå en viss humor i det hela. Så är det förstås ofta när man ser på allting i backspegeln, många år senare. Sense moralen är förstås att man inte skall äta skorpor som flyter iland....
Ett översnöat mårdhundsspår

Idag såg Uffe att vi har haft rådjur i trädgården. Det är länge sedan vi såg sådana eller märkte av att de finns runtomkring oss. Jakten är slut och snart vågar de sig kanske fram igen så vi ser dem utanför våra fönster. Snön berättade också om att en mårdhund har varit här, om Örnie och andra fåglar. Örnie flyger över här alla dagar igen, nu när Skogsrestaurangen har öppnat för säsongen:). Den enes död, den andres bröd.....
Kurre visade sig mitt framför ögonen på mig när jag plitade ner siffror vid bokföringsdatorn idag. På långt avstånd förvisso. Äppel gillas tydligen. Han har nog inte upptäckt att vi har hängt ut en behållare full av jordnötter. Ännu.

Häromdagen upptäckte vi att Kurre bor i ett av de gamla skoldassen med fem hål. Avsett för flickorna på den tiden det begav sig. Kanske att det är en Kurra vi har? Annars så hade den väl valt pojkdasset? Också med fem hål....

Hur som helst så har ekorren flyttat in i en säck full av bergull. Varmt och skönt vill ju alla ha när det är kallt ute.

Och jag får tänka om i mina planeringar. Nu kan jag ju inte städa där som var meningen. Man kan ju inte köra ut "folk" mitt i vintern även om de har päls på sig.
Omöjligt!

Nu åter till bokslutet för året som snart är ett minne blott.

16 kommentarer:

  1. Att välja dass var ju en ovanlig lyx, för en ekorre! Så söt den är, kul att kunna följa den så nära. Har inte sett så många det senaste året, de hoppar ibland mellan tallarna bakom huset.

    Kram till dig

    SvaraRadera
  2. mårdhundsspår...såg först ett ansikte där---en krokig näsa?? Fin han är Kurrekurra..klart du inte kan ge han/hon på nöten!! jaha läsning i Historia om sanning och dramatik, eller sanning i dramatik...kul. nä nu måååååååååååååååååste jag ta en promenad ut i den svala kvällen, röra på dököttet..kram Lussekussedull..

    SvaraRadera
  3. Tina,

    vi hade flere ekorrar förr om åren, funderar varför de inte är flere än en just nu, men är glada över den vi har här.

    Kram till dig oxå!

    SvaraRadera
  4. Oljekritan,

    måste titta efter krokig näsa nu:).
    Jag ger den nöten i stället, kurrekurran.
    Jag tycker mycket om historia, tror till och med att det är viktigt att vi känner till den som vi har i knutarna.
    Rörpådigkram!

    SvaraRadera
  5. Du har hunnit med mycket sedan jag senast tittade in här.
    Vardagen är här, efter många härliga helger och många intensiva aktiviteter. Senast var det ett härligt tvåårskalas. Fammos lilla hjärta, du vet.
    Önskar dig lite lagom vardag!

    SvaraRadera
  6. Nu börjar det likna vinter, i alla fall hos er, med alla djur som vill ha mat och snö på marken så att ni ser spåren. T o m här har det kommit litet puder, får väl se vad det blir av det hela!
    Fågelrestaurangen är i gång och mesarna tar för sig. Och skatorna...

    SvaraRadera
  7. Se där, så där såg det ju ut förra vintern...Eller ngt ditåt iallafall. Det är verkligen PÅ tiden att ni får lite vitt.
    Idag har vi haft snöfall under ett par timmars tid. Det lägger sig dock inte. Men det är väl ngn grad varmt.
    Well, 18 i lördags snö idag...
    Det är det som är livet på en pinne...
    Oh, och sången" Vintergatans Stjärnhär (i snön kristaller strör)" är skriven av Jules Sylvain. Äkta gammal schlager, och de där riktigt gamla schlageran är jag rätt bra på. Tränad som jag är..hihi!!!
    Kram och njut av det vita, vita!!!

    SvaraRadera
  8. Fammo Ailas!:)

    Förstår så väl att det var ett härligt tvåårskalas!
    Fortsätt att ha det bra!
    Tack för lagomönskningen! Vet nog knappt vad lagom är. Lagom är sällan hemma här:)

    SvaraRadera
  9. Olgakatt,

    man har lovat milt igen och snön skall försvinna:). Bara att ta det som det kommer

    SvaraRadera
  10. Annika,

    det såg nog mycket mera ut i fjol den här tiden:). Då var det vitt både högt, brett och i många kubik:).
    Pudret som ligger på marken nu lär vara väldigt tillfälligt.tid.

    Varierande hos er, verkligen.
    Så var det förstås, Jules Sylvain! Tack för det!
    Kramar!

    SvaraRadera
  11. Det verkar vara spännande, ska klicka in och läsa mer om Olga och vad Bosse har skrivit.

    Så mycket spännande det händer i er trädgård. Jag blev sugen på kaffe och bullar när jag såg snön och hörde att du gjorde bokföring ;)

    Kram och njut av den vackra vintern och era söta pälsgäst!

    SvaraRadera
  12. Lotta,

    det är spännande och litet märkligt dessutom med tanke på att bilden överst i inlägget visar hur det såg ut i Bomarsund för ca 160 år sedan. Nu är det bara vackra ruiner som står där...

    Vår trädgård gränsar till skogen så det är naturligt att vi har alla djur springandes, flygandes, skuttandes här dagligen. Man vet aldrig vem man träffar på :)
    Kaffe och bulle hör till när snön ligger vit och man bokför:).

    Kramar!

    SvaraRadera
  13. Härligt med alla djuren du har runt dig :) Min lilla ekorre försvann in till grannen när stormen Gudrun fällde tallarna på vår tomt. Vi hann få riktig ögonkontakt innan han flyttade, för han satt kvar i sin favorittall, som nu låg ned, i ett par dagar, innan han förstod att den nog inte reste sig igen.
    Ha en fin dag, kram

    SvaraRadera
  14. eWa,

    det är verkligen härligt med alla små personligheter som vi har här:).
    Gudrun ställde till det rejält i era trakter.

    Ha en fin dag du med!
    Kram!

    SvaraRadera
  15. Det är fantatiskt med alla djur i naturen. I mars ifjol vandrade en varg förbi nedanför vårat hus.Det var en vandrings varg enligt länstyrelsen. Nu återstår det att få se en Björn live. Dom finns häromkring när dom inte sover har sett spår många gånger efter dem.

    SvaraRadera
  16. Trollmor,

    du har ett väldigt spännande djurliv utanför dig!:)
    Här förväntar jag mig inte få se varken varg eller björn, fastän man nog har sett bådadera under årens lopp också på Åland, men då har de bara varit på tillfälligt besök över isarna.Våra skogar är så små och uthuggna, föryngringsytor kallar man det:(.
    Lo finns men syns nästan aldrig.
    Räv, mård,mårdhund och ekorre får man se nu och då

    SvaraRadera