torsdag 3 november 2011

Vi fick besök

av dimman redan under tidiga morgontimmar.
Det är bara att konstatera att vi har november nu....för vilken månad bjuder en på så mycket dimma som just den?
Fåglarna var förstås som vanligt vid brödträdet men såg rätt "luddiga" ut i morgondiset
När vädret är sådant då är det skönt att lägga eld i kakelugnen och låta den sköna värmen smyga sig in i vrår och skrymslen, in i själen
Ett ljus tändes i lyktan som lades ut för att välkomna den lilla grupp som skulle hålla planeringsmöte här idag
Limpor bakades till soppan som Uffe kallar "av kvinnohand aldrig rörd". Som alla förstår så rör jag inte en fena för att förfärdiga en sådan soppa:). Soppan hade beställts av kvinnorna vid Agenda 21 och när de befann sig i halvlek av mötet, hade ätit soppa och bröd ville de ut på en lämplig rekognoseringsrunda i vår närmaste omgivning
Med andra ord så bar det iväg till skogs, fastän vi nog gick igenom ett kalhygge allra först där inte många träd fanns kvar
med vacker utsikt över Kalvfjärden....dimman hade lättat och vädret var behagligt
Röda båthus tågade vi förbi...
och stenar som speglade sig själva i den lugna vattenytan
Grinden som ledde till trollskogen? Vi gick en stund i mjuk mossa i trollskogsliknande miljö innan vi slutligen kom ner till landsvägen som bar hemåt mot Pettas igen
där bergenian färgas i röda novembertoner
och jag kunde konstatera att vi hade fått besök när vi hade varit i skogen. Herr Locke hängde på tapeten:)
Agendakvinnorna har dragit vidare, fyllda av planer för framtiden, mätta av soppan av kvinnohand aldrig rörd, bröd och Emmy med vaniljsås.
Ute är det fortfarande disigt och jag skall ta handskar på och röja undan en hel del på utsidan innan mörkret åter lägger sig över nejden.

16 kommentarer:

  1. Du har så fina bilder igen! Det är verkligen november nu, fuktigt och mörkt, men så varmt så det är skönt. Ni har mysigt inne med brasan i kakelugnen och nybakat bröd och Emmy och allt!
    Ha det mysigt i novemberkvällen!

    SvaraRadera
  2. Ah, de där gamla trollskogsgrindarna gör mig nostalgisk. I barndomen höll de kritterna på rätt sida om staketet - om ingen glömt att stänga dem förstås!
    Är det William eller John Locke som klättrar på väggarna hos er?
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Tack Sirkka!

    I år tycker jag att november har varit skön de första ryckande dagarna. Varmare än vad man är van vid. Kakelugnsvärmen är ännu skönare:)
    Brödet gick åt till sista munsbit, inte av Agendakvinnorna allenast. Två stugägare på väg från Geta, tittade in i förbifarten och så for limporna sin väg.
    Ha det mysigt du också!

    SvaraRadera
  4. Jag kan inte vara med på fredagstemat - in dator har kraschat och på MM:s dator, som jag skriver på nu, finns det inga bilder som jag kan ha med. De flesta är räddade dock, eftersom han har fått mina bilder vartefter och lagt in dem på sin dator.
    Det är mycket sorgligt!
    Kramar från Ingrid

    SvaraRadera
  5. Margaretha,

    Jag förmodar att det är John Locke. Var det inte han som propagerade för att det i en sund kropp finns en sund själ? Men å andra sidan kan det ju vara William Locke, han hade väl en hel del med skolor att göra...ho vet. Måste nog söka herr Locke för att få rätt svar nu.

    Den vackra grinden har nog säkert varit till för att hålla kritterna på rätt sida även här. Det var ännu äldre än vårt gamla skolstaket, tror jag. Vi vågade knappt andas i rädslan över att det kunde ha fallit i hög medan vi var där.

    SvaraRadera
  6. Musikanta,

    Det var ju verkligen inte roligt att läsa. Temat kan du ta när du känner för det längre fram om du vill, men datorkraschen är det värre med. Hoppas det ordnar sig rätt snart för din del, det blir tomt utan dig på bloggen. Lycka till!
    Kramar
    Karin
    som vet att hennes dator snart säger upp kontraktet, vågar knappt stänga den längre...vi tror att moderkortet snart drar sista sucken, så en ny dator måste införskaffas. Money,money,money oh so funny....

    SvaraRadera
  7. Vet inte om Locke var först med "Orandum est ut sit mens sana in corpore sano", undrar om det inte var nå'n av de gamle romarna som sa' det.
    Vet inte heller om det var John som myntade "tabula rasa" - men han förfäktade den tanken. Även John var pedagog, men så vitt jag vet skrev han inte lika dåliga romaner som William. Vilket är min högst personliga uppfattning. Nu ska jag ge mig ut på nätet och läsa om gubbarne. Fast du kan ju gå direkt till källan och begära legitimation.
    Margaretha

    SvaraRadera
  8. Mysfaktorn är hög på Pettas, som så ofta förr.
    Allt ser så skönt och fint ut, även dimman.
    Jag skulle vilja hoppa genom datorn rakt ner på den Ålandska jorden!
    Kram!

    SvaraRadera
  9. jag smullar av så vackert!!! Å så gott såg det svenliga brödet (aldrig rört av en kvinnohand) ut!

    SvaraRadera
  10. Jaså, den tjatiga dimman har hittat hem till dig också. Fast hos dig är naturen vackrare trots den..
    Jag ser knappt ner till grannen, han är inte så där tjolahopp kul men ändå!

    Kram o trevlig helg

    SvaraRadera
  11. Margaretha,

    källan har försvunnit och tagit legitimationen med sig!
    Jag får nog också ta mig ut på nätet och läsa om gubbarna!

    SvaraRadera
  12. Annika,

    jag trodde att det var du som damp ner för en liten stund sedan, men det var någonting annat som knakade till i buskarna och hade fyra ben:)
    Dimma är också härligt, så länge man befinner sig på torra land.
    Kramar!

    SvaraRadera
  13. Karlavagnen,

    :D, brödet aldrig rört av manlig hand, får jag väl kalla det i fortsättningen.
    Ha det gott i Italiens sköna land

    SvaraRadera
  14. Tina,

    :D, det kan ju vara en viss fördel med dimman då, trots allt, om du inte ser den ickevarande tjolahoppgrannen. Man får väl ta det onda med det goda eller hur det nu heter. Kanske det skulle vara precis tvärtom. Det är lite dimmigt i hjärnkontoret också.

    Ha det gott i dimman! Du har väl mistlur?
    Kramar!

    SvaraRadera
  15. Åh, det är precis den typen skog jag saknar här borta i "halvöknen". Jag kan riktigt känna lugnet infinna sig när jag ser dina bilder. Härligt! Jag minns en november för många år sedan i Stockholm när det var 3 eller 4 timmar sol i hela november. Det var deppigt. Mysigt med brasa i kakelugnen. Ni klarar er även om elen försvinner med tanke på värme i bostaden. :) Kram!

    SvaraRadera
  16. Anne-Marie,

    den typen av skog fanns överallt runtomkring oss tidigare. Nu har dessvärre de flesta av trollskogarna försvunnit i periferin och blivit kalhyggen eller föryngringsytor som de så fint heter. Den snutt vi gick igenom igår är ungefär den som finns kvar ännu. Det är sorgligt men så länge markägarna får 50% skatteavdrag för att ta bort träden så kommer det inte att finnas så många gamla vackra skogar länge till. Ekonomin styr i alla lägen.
    November är seeeg:), men det gäller att tända alla ljus och elda i kakelugnen så vips är det snart ljusare tider i ankommande igen.
    Ha det gott Anne-Marie!
    kram!

    SvaraRadera