torsdag 3 november 2011

Det är någonting speciellt

att stå vid en brasa och titta in i elden med alla dess färger
På andra tändstickan började de gamla staketspjälorna brinna
trots att de inte alls var torra. De brann som om de var av törve. De brann hela sin hundraåriga historia rakt upp mot himlen....knastrade, viskade, tjoade....det fanns mycket ljud i de gamla spjälorna....hördes inte också ett barnskratt och någons gråt från gångna tider?
Det sprakade till litet extra när vi fyllde på brasan med en stolpe.... Eld är förgänglighet, värme och fascinerande skönhet
Brasans sken lyste upp det gamla slöjdsalsfönstret på övre våningen och i bakgrunden lyste månen......en liten bit skolhistoria gick upp i rök, slingrade sig runt grantopparna innan allt försvann i intet, i alltet
Det blir många brasor vad tiden lider, det här var den allra första staketbrasan, i tur står med all säkerhet ett tjugotal till. Staketet är inte bara fallfärdigt, det är långt också
På vägen in från mörkret, hajade jag till! Där stod någonting ....Uffe har lagt ut vinterdäcken nära bilarna.
Somliga har framförsikt och är förberedd på halkiga tider:). Tur det!

Snart är det fredag, vilket betyder brödbeställningsdag med resa mot staden och också fredagstema på bloggen litet senare.
Godnatt världen!

20 kommentarer:

  1. Gonatt Karin!
    Klockan är bara 18:40 här men hos dig är det natt med besked.
    Härligt med elden, och lite mystik därtill. Kan tro att ett och annat hördes i den sprakande elden...
    OCH du, den sista bilden ser ju ut som ngt taget ur en science fiction film :-)
    Coolt.
    Kram!!

    SvaraRadera
  2. Jag älskar eldar! Kan inte se mig mätt på dem och njuter speciellt en mörk kväll eller under kallare årstider...mmmm.

    Godnatt Karin! Sweet dreams!

    Kramar

    SvaraRadera
  3. Er eld värmer! Fina bilder.
    Jag ska elda i öppna spisen i dag, njuta av ledigheten som kommer. Faktiskt inga möten i dag! Otroligt. "Endast" jobbet.
    Vinterdäcken har jag fått på för ett par veckor sedan. Man måste vara beredd, jag ska ju iväg varje morgon.
    Nu hoppas jag att du får en jättefin dag bl a i storstan!
    kram

    SvaraRadera
  4. Eldar är verkligen något speciellt. De är levande väsen på något sätt. Det var mycket historia som gick upp i rök när ni brände staketet. Mysigt. Snart är det dags för dubbdäck även här. Det har både snöat och haglat idag. Kram!

    SvaraRadera
  5. Jag är också väldigt fascinerad av just eld. Det känns verkligen som om eld är ett levande väsen. Och på ett vis är det ju så. Den andas, förbrukar syre, rör sig, äter, kan växa och kan dö.
    Tack för dina vackra och stämningsfulla bilder och din fina text!
    Kram och hoppas ni får en fin helg!!

    SvaraRadera
  6. God morgon, Karin!
    Att elda en utebrasa är något speciellt och dina bilder på elden är så bra:) Jag måste ibland också tända en brasa med ris (det har blivit så mycket ris med trädfällning bl. a.). Barnbarnen tycker att det är fascinerande med risbränning.

    SvaraRadera
  7. Det ger en fin känsla att börja dagen med Pettas.
    Det värmer - alltid.
    Igår hade jag en systerdotter här och när hon skulle hem med loppisfynd och med en mortel som hon fått av mig så behödes PETTAS RUTIGA VÄSKA,
    Helen blev enormt glad för den och allt fick plats.Så roligt!!!!Hon älskar lite äldre grejor och hälsar och tackar. Kram från eva i Tyresö

    SvaraRadera
  8. Annika,

    godmorgon, nu sover du i din tur när jag har varit uppe innan tuppen vaknade:D
    :D, måste skratta åt din reflektion på vinterdäcken. När jag tittade in i kameran direkt efter knäppandet av dem blev jag förskräckt och trodde att jag hade förstört linsen på något sätt vid brasan. Jag såg ju bara en massa vita prickar. Huuuuj, så skraj jag blev. Men det var ju dubbarna som lyste i mörkret, lyckligtvis nog:).
    Kramar!

    SvaraRadera
  9. Lotta,

    elden öppnar upp minnen i våra gener, tror jag.
    Man blir alltid berörd på något sätt, men också rofylld.
    Nu drömmer du i din tur när jag skriver svar. Söta drömmar hoppas jag!

    Ha en fin dag!
    Kramar!

    SvaraRadera
  10. Lisbet,

    nu gräddas bröden i ugnarna, jag väntar på att ta mig till storstan.
    Ser att du är uppe väldigt tidigt och tossar på:D.
    Njut av din dag!
    Kram!

    SvaraRadera
  11. Anne-Marie,

    och här hos oss är det 9 grader varmt, småblåsigt och våttgrått:).

    Det blir nog många staketbrasor ännu, bara en tjugondedel är ett minne blott just nu.
    Ha det gott!
    Kram!

    SvaraRadera
  12. Saltistjejen,

    eld är ett väsen. Ett av elementen och berör verkligen på många sätt. Farligt och vackert.
    Nu måste jag titta in till dig och se hur det gick igår. Sitter här och skriver med tummarna rakt upp ännu:D.
    Ha en fin helg alla ni också!
    Kram!

    SvaraRadera
  13. Sirkka,

    tack!:) Eld är så fascinerande och utebrasor är nog det på ett speciellt sätt. Skönt att få röja undan. Tror nog att vi har det i våra gener...svedjeelden finns där sedan urminnestider
    Jag har inte eldat brasa med T.och W. ännu, kanske vi skall göra det i helgen? Få se hur det blir.
    Ha en fin dag!

    SvaraRadera
  14. Eva i Tyresö,

    så härligt att väskan från Skottland kommer så väl till pass. Det är den säkert glad över själv:D. Här låg den bara och väntade på att få komma till någon som hade behov av den.
    Ha det gott i novemberdiset!
    Kram!

    SvaraRadera
  15. Eld och vatten har nog stor dragningskraft.

    Det ser härligt ut med brasan och jag kan förstå att det var andäktigt när du eldade upp gammal historia.

    Däcken ser helbra ut med dubbarna :-).

    Kram och trevlig helg
    Ingrid

    SvaraRadera
  16. Instämmer om det där med eld! Det är som terapi. Du beskriver det så lyriskt, så att man blir riktigt lyrisk :-)
    trevlig fredag :-)

    SvaraRadera
  17. I morse läste jag en artikel i en av morgontidningarna...tror det var SvD där en författare vid namn Yngve Ryd och hans bok "Eld" nämndes.
    "Människan har alltid fascinerats av elden, än idag kan en korvbrasa förgylla din utflykt" stod det bland annat. :)
    Och visst är det sant. Elden är fascinerande och det är ju så rogivande med en brasa i kaminen att sitta och titta på.

    Måste berätta i det här sammanhanget att jag ju har börjat om som lärare med nya små sexåringar i skolan den här terminen. (Jätteroligt)
    Vi var ute för några veckor sen i skogen och hade med oss potatis och purjolök ( som de skördat i skolans odlingslådor) och så hade vi ved och en stor gryta som vi hängde över en eld i en trefot och kokade potatis och löksoppa och åt.
    Gissa om jag njöt av att få ge dem den upplevelsen! INGEN hade gjort en eld och lagat mat i skogen förut. :-)

    Tack för vackra bilder i det förra inlägget också! Det får mig att bli påmind om hur vackert det ändå kan vara i november. :-)

    Kram från Lisbeth

    SvaraRadera
  18. Strömmas sida,

    du har helt rätt, för min del så är jord också en dragningskraft, egentligen alla elementen:).
    Tack!

    Ha en fin helg du också!
    Kram!

    SvaraRadera
  19. Ann-Mari,

    kanske man blir lyrisk rentav när man tittar in i lågorna och låter sig gå upp i rök med dem ett tag?:) Sedan dråsar man nog ner på jorden igen...
    Ha en fin helg!
    Kramar!

    SvaraRadera
  20. Tankevågors Lisbeth,

    Tack för trevlig berättelse om barnen och utflykten. Det är ju sådant som man aldrig glömmer när man är liten. Härligt, verkligen!!:)

    ha det jättefint i helgen!
    Kramar!

    SvaraRadera