tisdag 25 oktober 2011

Nypontisdag...

Det var mörkt som i en potatiskällare när jag steg upp i morse.
Vid dagningen låg dimman tät runt huset och nejden.....jag stod en stund på trappan efter morgontassandet i trädgården och sög in stillheten, fukten, hösten..
Påminde mig om att fågelholkarna behöver en ordentlig genomsyn och förnyelse
Till frukosten intogs välbehövliga C-vitaminer. En tärning havtornssaft rördes ut i ett glas vatten och så skååål monsieur och madame...
Imorse vaknade jag av en liten hostattack och en schnubig näsa...här var det nödvändigt att inta motgift mycket snabbt:). Morgontassandet/tossandet i bara badrocken i trädgården, kanske har sin del i sammanhanget?

Så småningom rattade jag mot Mariehamnshållet....i en mjölsäck tycktes det som....dimman låg tät nästan hela vägen till Godby
I Grelsbytrakten började man veta var man befann sig...till och med dimman är vacker eller kanske i all synnerhet...
Det är inte smutsiga bilfönster jag vill visa med bilden ovan:), utan hur dimman lättar och försvinner uppåt i skikt...fascinerande

Väl inne i Mariehamn plockade jag upp Tua vid Ålands Radio o Tv. Vi for till Espholm för att leta nyponbuskar....och givetvis, där fanns hur mycket som helst av den varan och vi gottade oss medan Tua intervjuade mig om nyponet.
Ja, så kan det också bli ibland:).
På torsdag morgon kl. 07.40 spelas intervjun upp i Ålands Radio...och till råga på allt så tog hon en bild av mig för webben också. Mon dieu! Hur ser håret ut, frågade jag spontant. Som ett nyponhår, sade Tua. Så vill ni se hur ett nyponhår ser ut så .....ack ja. Allt ger man sig in på också....det hade kanske varit klokare, med tanke på omvärlden, att jag hade sovit litet längre idag
Efter att jag hade återbördat Tua till sitt jobb på Ålandsvägen, tog jag en sväng till denna lövmatta som jag hade sett tidigare i förbifarten.....det kan inte hjälpas, men doftsinnet och alla möjliga sinnen och minnen drar mig obönhörligt tillbaka till mitt barndoms Mariehamn
och Esplanaden....jag får nästan vingar och vill dansa runt bland alla löv. Till höger kan man se Trobergshemmet, där min farfar, segelmakaren "Sömmarström" bodde den sista tiden av sitt liv och dit jag gick med hembakade pajer som min mor hade gjort, titt som tätt...hade jag blommor med mig så frågade han alltid smått gruffande" att duger dom att äta"? Han ville inte ha blommor, han ville ha goda pajer....
Massor av löv väntar på att "hoppa", dala ner på de andra...bara höstfrosten och en höststorm hjälper till så blir det ett härligt virvlande
Och visst, jag var där mitt bland alla löv och gjorde små piruetter:) i mitt sinne. För den som gick förbi såg jag säkert bara ut som en medelålders kvinna med kamera...men de skulle bara veta...
Att jag åter var en flickunge på ca sju år som ännu inte hade börjat skolan...
som var på väg hem från Badhusparken efter en brandkårsfest i augustimånsken, då allting doftade sensommar, syrsorna spelade (ja, jag vet att det var vårtbitare men det låter inte lika romantiskt,hmfr)....som visste att redare Edgar Eriksson bodde i huset, nästan granne till Trobergshemmet. Farfar som hade seglat nästan hela sitt liv på "Pjutt-Gustafs" segelfartyg blev vänligt omskött av Gustafs son Edgar med familj...och den som nu är känslig skall hoppa över de följande meningarna, men de bar en liten flata whisky åt farfar någon gång nu och då. Och fastän flera av farfars barn gruffade och inte tyckte om att han tog sig en daglig liten hutt på sin ålderdomshöst, så tog han den ändå.....men det hände sig en gång när han var på väg att göra det, att några av hans barn oförhappandes kom in, när hutten var på gång. Farfar fann sig och började gnida in benen med den ädla varan och berättade nogsamt att det var väldigt bra mot det mesta att göra så....
Gullfarfar!:D
På den tiden hängde lindarnas grenar så lågt att om jag hoppade riktigt högt kunde jag ta tag i löven...nu är det absolut omöjligt, även om jag hade en trampolin med mycket studs i så skulle det inte gå att nå dit upp.....fast, nog vore det ju förstås en syn för gudar...
Och om det här plötsliga "yveriet" beror på att Tua och jag mumsade i oss många nypon tidigare, vete gudarna. Får man mycket C-vitaminer i sig så vet man ju inte riktigt vad som kan hända.
C-vitaminhalten i en kopp nypon motsvarar mellan 30-40 apelsiner.
Och ännu mera uppspelt blev jag när jag hittade en påse citronkoriander i postlådan. Tusen tack Krönikören! Du skall absolut få rapport när tider för sådd och skörd åter är på gång. Och OM du råkar ha vägarna förbi så bjuder jag på fika!:)

29 kommentarer:

  1. Oh, jag minns hur roligt det var att hoppa i lövhögar - fast en äldre släkting förbjöd mig att göra det, för det kunde man få difteri av.

    Pillar du, på gammaldags vis ur kärnorna ur nyponen - med sked eller hårnål? Eller är du så modern att du nöjer dig med att passera moset? Fast du gör kanske inte mos?
    Margaretha
    som inte plockat
    nypon på år och
    dag

    SvaraRadera
  2. Får jag in Ålands Radio tro?? Webben?
    Har bara läst Ålandstidningen där..
    Måste ju få en glimt av dig, hade varit så kul!

    Kram

    SvaraRadera
  3. Margaretha,

    sådant berättade man för mig också. Att man kunde få difteri. Tur att man inte förstod så fina ord på den tiden:). Jag hoppade i alla fall och fortsättningsvis hoppar jag i löv och i vattenpussar.
    Jag pillar ur fröna endast om jag tänker torka nypon till te eller annat. I övrigt så mosar jag nypon genom ett durkslag, när de är tillräckligt mogna. Först i frysen sedan tina och då går det behändigt lätt.
    Men allra mest så äter jag dem direkt från buskarna när de har fått första frosten och långt in på vintern. Då är de allra godast.

    SvaraRadera
  4. Tina,

    jag är inte säker, du kan försöka på adressen i bloggen och testa om det går innan. I Roslagen och på fastlandet vet jag att det fungerar men så långt som till din hörna av Sverige vet jag inte. Du går nog inte miste om så mycket vad gäller bilden, tror jag. Nyponhår:). Man hör ju redan att jag ser ut som Tintin eller så. Dessutom föll jag nästan i ett dike just då...men pröva.Hoppas det fungerar.

    Kramar!

    SvaraRadera
  5. Oj då, så synd att det inte hörs i vår radio... Kanske du får in det på youtube...? Med bild och allt!

    Så fint det ser ut i Mariehamn även på hösten!

    Ha en skön kväll!
    kram

    SvaraRadera
  6. Undrar som Tina, kan man LYSSNA på dig?
    DET hAde varit så KUL!
    Hoppas att du kan länka ut det sen.
    Underbart med esplananden och dess löv!!! Får sån lust att bara sparka bland löven och höra den rassla under fötterna.
    Kram!!

    SvaraRadera
  7. Ja visst skulle man vilja höra.
    Mamma torkade nypon varje höst men godast var soppan på färska nypon.
    Havtorn växer i Haverdal så jag har gjort lite saft som är så god och vitaminrik alltså.
    Höstkantareller och t.o.m. gula kantareller har vi plockat idag. Härligt.
    Kram från Eva som var på Rikard Wolff konsert igår (en högtidsstund)

    SvaraRadera
  8. Lisbet,

    man skall kunna lyssna via adressen i bloggen, live eller via pod, men jag försöker fixa det på något sätt via bloggen. Om jag kan. Gör mitt bästa.
    Esplanaden är alltid fin när alla löv ligger på marken.

    go´nattkram!

    SvaraRadera
  9. Annika,

    jag skall försöka länka ut det. Har inte gjort så tidigare så jag är inte bra på det här men någon gång skall väl bli den första. Gör mitt bästa.
    Det där rasslandet är härligt, en riktig höjdpunkt!

    Kramar!

    SvaraRadera
  10. Eva,

    så härligt du har det! Gudagott! Och Richard Wolff som grädde på moset. Wow!
    Jag skall försöka få till det på bloggen via länk. Gör mitt bästa!

    Kramar!

    SvaraRadera
  11. Espholm heter vår ö i Sankt Anna skärgård där vi har vårt gemensamma sommarställe, mina två bröder och jag. Själva har vi också varsin stuga på tomten - vår är i det närmaste obeboelig p.g.a. att jag inte har varit därute på några år. Men egentligen ska det stavas med ä - Äspholm. Där det växer aspar...

    Förkyld blir man INTE av att bli våt och kall om fötterna, bara av virus, läste jag nyss i en artikel någonstans. Så du kan nog fortsätta att tassa ut i ottan, även om det är frost i gräset...
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
  12. Musikanta,

    Så kul!:) Man lär så länge man lever. Spontant tänker jag på äspingar när jag läser Äspholm. Ormar, alltså, men det handlar alltså om aspar.

    Jag vet att man inte blir förkyld av att få kallt, men om man redan har viruset i kroppen poppar det upp om man får kallt också. Tassa ute fortsätter jag nog med ....c-vitaminer och annat motgift intages.
    Kram:D

    SvaraRadera
  13. En tärning havtornssaft är nog det som jag behöver just nu för att bli av med rusket som jag har i kroppen och nyponsoppa på riktigt, det var jag så himla duktig och gjorde när döttrarna var små.

    Kramar till dig!

    SvaraRadera
  14. läser och läser....så kul och bra du skriver, söta Kusin... om din farfar min morfar...Har hört så mkt om honom, har tyvärr inte fått lära känna honom så mkt som dig, så därför kul att höra dina berättelser...Minns att han tyckte att jag skulle få äta jordgubbar, när jag var liten.Trots att jag var väldigt allergisk mot dem..gullemorfar..
    NU ska jag sova.--du sover väl redan...puss o natti

    SvaraRadera
  15. Ewa,

    det är bra att ta in havtorn, citron, apelsin,honung, nypon och allting som sätter sprätt på bacilluskerna:). Man blir, om inte annat, piggare.

    Kramar till dig också!

    SvaraRadera
  16. Oljekritan,
    Tack Karina! din morfar,min farfar förstår jag att du inte hann bli särskilt bekant med som bodde på andra sidan pölen:). Jag fanns i närheten och fick bära "flata vita"(pepparmyntskarameller) åt honom medan han fortfarande bodde kvar på Mariegatan och satt hemma i vindskammaren och byggde flaggskepp och rökte som en borstbindare
    Jag kan gott tänka mig att han hade bestämt sig för att de vuxna inte visste vad de talade om när det gällde din jordgubbsallergi...
    Nää, inte ännu, men snart!
    Puss och natti!

    SvaraRadera
  17. Oljekritan,

    jag skriver som en kratta ikväll men du förstår säkert andemeningen. OM inte så får jag tolka det hela senare. NU sover jag nämligen:)
    Kram

    SvaraRadera
  18. Du måste berätta om du lyckas lägga ut intervjun/länka. Vore så roligt att höra dig - och se dig. :) Nypon har jag inte ens sett här i mina trakter men de lär ju vara fullproppade med C-vitaminer. Nyponhår. Hmmm. Intressant beskrivning. Kramar!

    SvaraRadera
  19. Anne-Marie,

    Jag har tagit reda på mera och alla kan gå in på adressen i bloggen till Ålands radio och tv, klicka in sig på morgonprogrammet för att komma till ytterligare ett lyssna på-klickande. Det kan hända att det är möjligt först senare under samma dag, men det skall fungera. Det finns också en möjlighet att lyssna live litet högre upp på deras hemsida, men enklare är att lyssna när man har tid.
    Det kommer en bild i samma länk i ovanstående adress av mig i nyponhåret:D. Men jag förtydligar när det blir aktuellt.
    Kramar!

    SvaraRadera
  20. Hoppas hostan, snuvan som var på väg i går morse har motats iväg!

    Ha en finfin dag!

    kram

    SvaraRadera
  21. Lisbet,

    motgiftet togs i tid, inte ett uns finns kvar!
    Tack för omtanken!

    Detsamma!
    Kram!

    SvaraRadera
  22. Nyponhår, det är ju det jag har!Speciellt efter senaste permanenten. Min mormor tog en matsked whisky varje morgon, Doctor`s special, för det måste ju vara nyttigt och legalt eftersom en doktor var inblandad.Nypon plockade jag tillsammans med farmor. Hon hängde dem på tork i en tygpåse på elementet.
    Kram
    Kerstin (Ölandsvindar)

    SvaraRadera
  23. Kerstin, Ölandsvindar

    Kul, det kanske har med ö-kvinnor att göra! Att man har nyponhår:)
    Jag vet många som tar en matsked varje morgon och som HAR ordinerats detta av sin läkare...och varför inte? Huvudsaken att människan mår bra...
    Bra tips med tygpåsen på elementet!:)
    Kram
    Karin

    SvaraRadera
  24. Vilka underbara bilder fr. Esplanaden! Och minnen... Hoppas det går att se och höra dig på webben också, man missar så lätt klockslag! Ha en fin dag!

    SvaraRadera
  25. Jag vaknar till ett ljuvligt inlägg. Tack för att du delar med dig av din vackra och innehållsrika dag och minnen från din barndom och farfar.

    Det är en fröjd att läsa! Bilderna kompletterar så fint.

    Hoppas du kan länka intervjun.
    Nypon älskar jag. I brist på sådana här på hotellrummet äter jag apelsiner och brygger mig en kopp kaffe. Blir sugen på att gå i badrock ;)

    Hoppas du mår bättre och att det inte blir någon dunderförkylning! Drick mycket te -- eller smörj benen som farfar ;)

    Kram!

    SvaraRadera
  26. Sirkka,

    det är underbart vackert i Esplanaden just nu. Färgrikt, verkligen.
    Jag påminner om radioprogrammet och försöker länka eller visa hur man gör i efterhand. Det borde fungera. Programmet som sådant är en liten rolig vardagsdetalj bland nyponbuskarna:)
    Ha det gott du också!

    SvaraRadera
  27. Lotta,

    så roligt att du har tid att kommentera!:)
    Tror nog att jag kan länka eller så...det blir i inlägget för morgondagen:)

    Förkylningen flög sin kos på direkten när jag drack havtornssaft och åt nypon så det nästan stod ut genom öronen:).
    Whiskyn behövdes inte!:D

    Ha det gott på hotellrummet och resten av dagen!
    Kramar!

    SvaraRadera
  28. Ser fram emot att få höra dig på radion, om du får ut en länk :)

    Nyponhår - det måste vara taggigt och trassligt det!

    Ser att en del frön har krossats, hoppas att några blir något i alla fall. Och när jag kommer till Åland kommer jag självklart förbi!

    SvaraRadera
  29. Krönikören,

    tror nog att jag skall få till det under morgondagen, kanske inte under tidig timme, men programmet brukar ligga kvar under dagen på radions hemsida:).
    Ja, så tror jag också, att nyponhår måste vara taggigt och trassligt:D. Ser med nyfikenhet framemot hur jag egentligen såg ut i går morse...kanske jag hade glömt att borsta håret innan jag for hemifrån. Tänkte väl att i radion syns man ju inte:D.
    Det finns många hela frön så det kommer med all säkerhet att bli någonting. Du är varmt välkommen!

    SvaraRadera