torsdag 20 oktober 2011

Kryddor

HeLena har dirigentpinnen i sin hand hela oktober ut när det gäller fredagstemat som den här gången är kryddor. En längre period har jag haft vissa svårigheter att hålla ordning på vilken veckodag jag befinner mig i. Det blir lätt så när man arbetar i stort sett veckans alla dagar. Jag har haft onsdag hela dagen idag och tänkte att det är långt kvar till fredag och temat. Det hinner jag med.....
Solen har strålat från en klarblå himmel nästan hela dagen och jag har gjort precis allt det där som jag egentligen inte hade tänkt göra alls, men so what, så kan det också bli ibland. Jag hittade en bit hönsnät som har funnits i vedlidret och som nu låg i en hög på väg till returen. Plötsligt fick jag lust att skapa och så blev det ....
att klippa till fyra lämpliga bitar av nätet....mossa har vi i övermått till inkråm och jag gjorde fyra kransstommar i ett huj och började påta in örter från trädgården i den ena....
Då kom jag på att det är fredag i morgon och torsdag idag. Kryddor!
Så lämpligt vardagens pusselbitar faller på plats ibland! :D
I kransen hade jag lagt in rysk dragon, pepparmynta, temynta, oregano, kärleksört, japansk lykta och litet till. Så vad passar bättre än att beskriva de örtkryddor som jag redan hade plockat?
******
Det finns två sorters dragon-fransk och rysk. Den ryska är härdigare och det är den vi har i vår trädgård sedan många år. Dragonen är en väldoftande kryddväxt som anses härstamma från Sydryssland och Sibirien. Under namnet tarkhoum var den känd och uppskattad av araberna långt innan den infördes i Europa. Troligtvis kom den till vår världsdel i samband med mongolinvasionerna eller också tog de hemvändande korsriddarna den med sig hit under 1200-talet.
Vi, Uffe och jag, använder den i både grönsaks- och fiskrätter, ibland också i kött. Den ger inte enbart en angenäm smak åt maten utan lär också främja matsmältningen. Dragon är också den krydda som ger béarnaisesåsen dess karaktäristiska smak.
******
Pepparmyntan uppkom för ca trehundra år sedan i England. Myntor har funnits oerhört mycket längre (alltsedan 600 år f. Kr) men just pepparmyntan som är en korsning av andra myntor är "bara" 300 år.
Vi använder den till te, i sallader, i bakverk, geléer och maträtter.
Och naturligtvis så finns den snart överallt i vår trädgård.
******
Temyntan är egentligen ingen mynta och sprider sig inte alls på samma ohejdade sätt som myntorna gör. Tvåvåningsblomman kallade min vän Hilma den:). Den är utmärkt god till te och örten härstammar från USA och indianerna som lärde de vita männen dricka te på temyntan.
Jag använder den till te men också som snittblomma.
****
Oregano, också kallad kungsmynta fastän den inte alls är en mynta i vanlig mening.
Den doftar och smakar starkt och är en mycket god kryddväxt som vi använder till nästan precis allting men i olika starka doser, förstås. Den passar också utmärkt till eternell.
Namnet oregano kommer från grekiskans "oros" som betyder berg och "ganos" som betyder glädje. Under medeltiden trodde man att kungsmyntan kunde skydda mot det onda ögat och mot häxor och otyg i största allmänhet. Man har också färgat garn med den under Linnés tid som skrev att "härmed färgas ull röd och purpur like"
********
Kärleksört? Är det en krydda?
Nja, egentligen inte, men bladen kan man äta som färska skärbönor, man förväller dem lätt och äter dem med en god vinegrättsås. Pröva någon gång.
Rådjuren älskar kärleksörten.
*****
Japansk lykta eller Judekörs
Det är samma sak med den, vi använder den inte som en krydda men faktum är att bäret går att äta. På kontinenten lär man framställa ett urindrivande vin av bären. Namnet judekörs (judekörsbär) talade man om redan under 1600-talet och förklarades av att de uppblåsta foderbladen liknade huvudbonader som judiska kvinnor bar.

Uffe kom med en hink i handen till mig där jag stod och gjorde kransar och berättade att han tänkte ta en liten tripp till skogs. Jag var inte sen att göra likadant som honom. Så vi drog iväg med våra hinkar. När vi gick förbi brödträdet tänkte jag att även fåglarna tycker om kryddor. Alla frön, nötter och frukter är kryddor som smakar bra....
Man kan ju även kalla en skogsmullevandring till livets krydda eller hur? Solen reflekterades i vattnet så det nästan gjorde ont i ögonen
Naturligtvis kryddade vi vår tillvaro med att plocka tranbär.....
och som vanligt är man aldrig ensam....den lilla spindeln var nog nästan förtörnad på mig, för den for på som en tätting (om nu spindlar kan vara tättingar) på de tuvor jag besökte....-mitt revir, mitt revir...jag kunde nästan höra att det var så den ropade...
så vi lämnade den mossen och gick till nästa...som var mycket våt...
Medan vi tyst plockade tranbär (vi är nästan alltid tysta i skogen) kunde man höra skogens alla ljud och susningar....någon gång ett slurp och plasch, när någon av oss drog loss stövlarna ur mossen.
Märkligt hur man sugs fast.
Tre liter tranbär fick vi med oss hem.
En fin dag är till ände och idag är det torsdag, imorgon fredag....tror jag:D

Surroten har tagits fram för brödbakningen imorgon bitti. Det är fredag och brödbeställningar på gång så jag publicerar fredagstemat nu ikväll...imorgon bakar jag mig varm

I nyheterna kan man läsa att Muammar Khadaffi är död.

26 kommentarer:

  1. Men så vackra! Du är en händig kvinna du och din man säkert glad ;) Du är både händig och ljus i dina ögon, det måste han väl tycka är toppen. Måntro om han inte hade en sån där kula som jag har, den dag han fann dig :)

    Spådamen i norr

    SvaraRadera
  2. LyckligaPraliner

    Tack!:) Han är också händig och jag är också glad:D.
    Nu blir jag full i skratt, för vi träffades på återvinningsrampen invid en stor soptipp som heter Svinryggen allra första gången.Sedan tog det några år innan vi träffades igen:D och hittade varandra på "riktigt". Jag minns inte någon spåkula men en militärkompass. Också en historia i sig som faktiskt fungerade litet som en spåkula.

    Spådamen på ön:)

    SvaraRadera
  3. Härliga berättelser och bilder och jag riktigt följer dig i fotspåren runt ert fina hus. Ibland tar jag en tur med googlekameran runt ert hörn! Minns du att jag hade gjort det innan jag besökte Åland?

    SvaraRadera
  4. Tack för ett informativt och fint inlägg. Jag lärde mig faktiskt en del, men undrar förstås om jag skulle få för mig att äta av min kärleksört i alla fall. Är en misstänksam natur. :)

    På tal om dagvill... I går missade jag bokcirkeln, eftersom jag fått för mig att det var tisdag!

    SvaraRadera
  5. Olgakatt,

    Roligt att ha dig med både jämsides och hack i häl:)! Jag minns nog. Kan du se hur fin sockblomman har blivit?:)

    SvaraRadera
  6. Ailas,

    jag får väl göra ett matigt inlägg och visa att jag överlever att äta kärleksörtens blad, sedan kanske du vågar också?:D

    Skönt att jag inte är ensam om att vara vilse i tiden.

    SvaraRadera
  7. Du är otroligt kreativ och händig och inget verkar främmande för dig att fixa *ler*.

    Jag tror inte att det finns tranbär här i nejderna.

    Jag såg på er Facebooksida om engagemang som är på gång hos er. Synd att jag inte bor närmre och hade kunnat boka in hos er om våra ekologiskt odlade aloe vera produkter och om företaget och stora affärsmöjligheter.

    Dagavill är jag också gång om sänder.

    kram
    strömma

    SvaraRadera
  8. Strömmas sida,

    men så blir det när man lever så här mitt i skogen nära havet. Man lär sig att ta vara på:)
    Ja, det tycks vara mycket härligt och roligt på gång när det gäller både konst, musik och litteratur just nu. Säkert skulle dina produkter platsa på en hylla här också till sommaren när vi har mycket kunder på plats.
    Vi skrivs!
    Kram
    Kairn

    SvaraRadera
  9. Måste "bara" få skriva: Din Blogg är sååå härlig att läsa/titta på vackra bilder! Tack för att du bjuder mig på härliga stunder framför datorn!
    Var rädd om Dig och må väl.

    SvaraRadera
  10. Monica,

    många tack för dina ord!:)
    Fortsätt nu att ha det härligt på väg med alla kappsäckar och fina hatten!
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  11. Underbar kryddkrams, vilken färgprakt och jag anar att den doftar gudomligt oxå :) Jag hade gärna slagit följe på eran skogspromenad :) Det såg alldeles underbart ut. Tack för kryd/örk-kursen den ska jag skriva av och spara. Ha en härlig helg, kramar till er <3

    SvaraRadera
  12. Snygga kransar! Och vilken skön känsla det måste vara att kunna använda det ni själva sått och vårdat kombinerat med naturens egna till något så vackert!!
    ha en fin fredag
    kram,
    Ann-Mari

    SvaraRadera
  13. Det var väldigt trevligt att läsa om dina örter. Har faktiskt en del av dem ute i trädgården..
    Jag brukar också baka in mossa som du gör, har alltid en i form av en gran på trappen till jul.
    Såg just på morgonnyheterna, de gräsliga bilderna på en gräslig man. Ysch..

    kram o trevlig helg

    SvaraRadera
  14. Zanna,

    det är underbart med kryddkransar. När man har fuktig mossa i dem kan man också lägga dem på bordet som en dekoration. Jättefint när man äter.
    Det blir litet som att använda oasis ända tills den torkar. Då sitter växterna fast som hälleberget:) men innan har vi för det mesta ätit upp örterna redan och jag har lagt granris eller lingonris i stommarna istället. Återanvändning, du vet:)
    Ha det gott-kram!

    SvaraRadera
  15. Ann-Mari,

    tack!:) Jag är pragmatisk av naturen och tycker om att nyttja allting så långt det går...äter upp örterna och lägger i annat så småningom
    Ha en fin dag!
    kram!

    SvaraRadera
  16. Tina,

    det är praktiskt med nät runt mossa men jag gör också andra typer av kransar. Tar vara på det mesta, mycket beroende på humöret:)

    ja, ysch, säger jag oxå!

    Ha en fin fredag!
    Kram!

    SvaraRadera
  17. Jättefina kransar - du är kreativ du! Och väldigt energisk som både hinner göra kransar, blogga och baka och gå på skogspromenader. Men så är du ju UNG förstås :-)!

    Jag sitter och samlar mig för att skriva fredagsinlägget - får nog ta mig en kopp te först...
    Spännande att höra vad du hittar på till novembertemat!
    Kramar från Ingrid

    SvaraRadera
  18. Musikanta,

    tack!:) Energisk och ung var det:D:D:D!
    Det handlar om det unga sinnet i alla fall!
    Och det har du också!

    Spännande är det för min del också vad gäller novembertemat....kommer väl på någonting snart.
    Kramar!
    Karin

    SvaraRadera
  19. Har inte så mycket att lägga till de föregående kommentarerna! Håller helt med, vilka fina kransar, vilken kreativitet, vilken energi! Vackra bilder från mosspromenaden! Och roligt berättat:D

    SvaraRadera
  20. Sirkka,

    nu tänkte vi på varandra samtidigt. Jag var just inne och läste din blogg!:D
    Tack för alla rara ord!

    SvaraRadera
  21. Aha, är det du som tar november....
    ÄR det OK om jag redan nu snor åt mig DEC??

    Superfina kransar, Karin.
    GILLAR!
    OCH dragon är en krydda jag också ÄLSKAR HÖGT. Tycker nästan man kan ha den till allt.
    Oregano är jag också svag för.
    Egentligen gillar jag alla kryddor, med ngra få undantag.
    Nämen, där ser man...MAN kan alltså äta kärleksört. Jösses ad jag lärt mig hos dig...
    Kramar!!

    SvaraRadera
  22. Annika,

    jaa, HeLena och jag har överenskommit redan för ett bra tag sedan:D. November är min!
    Vem skulle sno december om inte just du? Det är ju bra att månaderna sätter sig av egen kraft och egen vilja. Och du är ju december/jul och mycket mera.
    Jag tycker om de flesta kryddor, jag också...
    Där ser du, tryter det i börsen så gå ut och plocka kärleksörtens blad!:)
    Kramar!

    SvaraRadera
  23. Härligt att plocka tranbär...så nyttigt ju...finns i juice tabletter , men att plocka själv, äta naturligt, måtte ju va bäst. Havtorn, ska ju vara rena hälsan också...jag käkar dyyyyyyyyyyyyyyyyyyyra havtornspiller, för svid i ögonen torra slemhinnor..tror det hjälper faktum..såna borde man plocka..pillerna kostar 500 kr för burken...HU din spindelbild, ja snygg spindel, men spindlar gillar jag inte...ryyyyys..
    Önskar dig en fin helg lilla kusinenmin..Kram Karina

    SvaraRadera
  24. Oljekritan,

    här finns alla dina piller i naturligt tillstånd. Både havtorn och tranbär...
    Jag är så galen att jag tycker om spindlar också!
    Det är nog bara krokodiler jag inte tycker särskilt mycket om...på bild okay, men absolut inte på tranbärsmossen
    En finfin helg önskar jag dig också, Karinakusina!
    Karinkram!

    SvaraRadera
  25. Fantastiska kransar! OCh du kan så mycket om kryddorna också. Men det kanske blir så när man bor nära naturen. Sen förstår jag att ni är tysta när ni går i skogen - det gillar jag också, för det finns så många andra ljud att lyssna på, och så vill man ju inte störa skogen andra invånare.

    SvaraRadera
  26. Grekland,

    TACK:D!
    Jag är nyfiken av mig av naturen och vill veta vad jag har runtomkring mig. Har alltid varit sådan när det gäller djur och växter.
    Man missar mycket om man "snattrar och tjattrar" i skogen. Man vill inte störa och har man tur så får man träffa någon av dem som bor där.

    SvaraRadera