torsdag 20 oktober 2011

Jag hann inte med

i morse:D
Det enda som fastnade på bild var detta. I och för sig så kan man se hur gyllengula björklöven är just nu innan de faller till marken, men jag ville egentligen visa den lilla gynnaren som skuttade i full karriär upp i sluttningen hos oss, tog ett hopp upp på stenen innan den klättrade en bit upp i björken och så ner igen för att skutta vidare genom grandungen mot "skogsrestaurangen" till...
En liten skogsmård gjorde oss sitt besök....bilden ovan och nedan av skogsmården har jag lånat från Internet
Vi vet att det finns skogsmård runt omkring oss i skogarna, för vi har sett spår....nu visade den sig idag...och de är säkert flere. Ett trevligt litet morgonbesök.....
När jag nu en gång hade tagit mig ut i morgonrocken för att försöka fånga skogsmården på bild, så tittade jag mig omkring i den litet kyliga morgonen....Utedasset låg i vackert morgonljus
Det gamla skoldasset, snart fyller det hundra år, behöver rustas och renoveras och det sticker till i samvetet med jämna mellanrum....hinner inte ännu.
Till vänster finns pojkarnas dass med fem hål, i mitten lärardasset med två hål och till höger flickdasset med fem hål. Tolv hål. Vi är inte enbart stenrika (mycket stenar), vi är hålrika också:D.

Vedlidret med alla utedass har varit på fallrepet en längre tid men vi kommer att renovera det efter bästa förmåga. Det första vi gjorde var att lägga helt nytt tak på det lilla huset i sluttningen...
Lärardasset i mitten har vi städat upp och inrättat så pass mycket att det har fått godkänt till användning av hälsomyndigheterna enligt dagens normer.
Vedliderröjningen har också inletts. Det var där vi fann den gamla pulpeten.
Och med tanke på alla projekt som finns här, så kanske ni minns skottkärran från augusti som jag fyllde med tistlar av olika slag
Nu är "vasen" tömd och tistlarna väntar på att bli använda till olika dekorationer när regnet och höstrusket håller mig på insidan väggarna. Skottkärran väntar också på en ordentlig upprustning längre fram mot vårkanten. Vi har två lika rostiga skottkärror som vi har tagit hand om när de har kastats bort av sina förra ägare. Stadiga och bra är de och vackra kommer de att bli. Vackra är de nu också förstås. Rost är vackert. Utan sysselsättning blir man tydligen aldrig....
Tack och lov!
En skål full av tomater har åter plockats in från växthuset. Jag trodde att det skulle vara den allra sista men bedrog mig. Den allra sista ligger fortfarande kvar därute under en vit täckduk:D
Jag är glad över att kaprifolen har klättrat så högt som den har i år...nästa år är den uppe på balkongen. Vi börjar få samma mål i världen. Det är dit jag vill ha den:)
Och några eftersläntrande skönheter finns fortfarande kvar här och där i trädgården

14 kommentarer:

  1. Vem 17 hinner med?
    Nu har jag förstås inte sett skymten av skogsmård här. Hermelin brukar vi ha under huset, men frågan är om jag kan skilja deras fotspår åt.
    Men jag hinner inte ens ta' bilder medan ljuset är som bäst, eller städa innan det är dags att städa igen eller...
    Jag tackar min lyckliga stjärna att jag inte behöver gå på utedass när det är -20 grader. Det kan under stundom bli svårt att hinna dit om man ska klä på sig först, för att strax efteråt klä av valda delar.
    margaretha
    som é se'n

    SvaraRadera
  2. Margaretha,

    nej, inte hinner man med och det är väl också i och för sig bra. Det finns ju andra som ligger på lut med kameran och tar bilder åt oss andra senkomna:). Vi har också haft en hermelin i källargrunden men nu tycks den inte vara på plats. Förhoppningsvis så flyttar den eller en annan in igen.
    Vad är städa? Duger det att äta eller vad är det för någonting?
    Vad gäller utedasset så är det nog ingen som går dit under vinterhalvåret...Norrhavet blåser rakt in bakifrån och det kan bli lite väl kylslaget om de avklädda delarna men under sommarmånaderna söker sig faktiskt kunder dit. Säkert mest för det kuriosa inslaget kan jag tänka mig. Vi har tagit beslut om att göra allting intakt igen för kulturhistoriens skull. Det finns knappt några gamla skoldass kvar längre. I och för sig så skulle det här bli mera av det museala slaget förstås...men snart vet ju inte barn vad man använde dassen till längre, precis som att de inte vet var mjölken kommer ifrån.
    Karin som är som en seg vandrande pinne idag....kommer inte igång, fjädern har kanske gått av

    SvaraRadera
  3. Skogsmård...
    I Österbotten vet jag att de river sina huvuden därför att mårdhundar kommit in från öster, och de är tydligen inte populära. Men, skogsmården är kanske inte lika mycket av ett skadedjur? SÖT är det iallafall.
    Tänk vad du alltid upptäcker runt husknuten.
    Det gamla skoldasset skulle det säkert vara trevligt att rusta upp för att ha som "visningsobjekt".
    Vi har fortfarande utedass vid sommarstugan, oh yes. Kan inte påstå att det är underbart, men det är funktionellt, hahaha!!!
    Kram!

    SvaraRadera
  4. Men SÅ söt! Har aldrig sett någon häromkring, den kanske inte finns här.

    Nu har jag skrivit ett kuvert till dig. Jag gick tillbaka i inläggen och letade svar - annars läser jag aldrig svaren i bloggarna. Har jag frimärken hemma så kommer de om några dagar. Hoppas på en rapport i sommar :)

    SvaraRadera
  5. Annika,
    Skogsmården och mårdhunden är två helt olika djur. Även här river folk sina skallar flintiga med tanke på allt som mårdhunden orsakar. De blir så många så hastigt, fem kullar per år lär inte vara omöjligt. Skogsmården äter fågelägg, harar, ekorrar och allt mellan himmel och jord, men så är det ju i naturen. Äta eller ätas.
    Det är inte vanligt att man ser skogsmården i dagsljus men i morse kom den och visade upp sig. Klättrar som en katt också.
    Utedass är funktionellt, men hos oss blir det mest att visa upp åtminstone flick och pojkdassen, lärardasset är redan i användning:).
    Kramar!

    SvaraRadera
  6. Jag tänker inte berätta vad städa är - det är livsfarligt. Jag drullade ner från en stege i morse när jag ägnade mig åt det.
    M

    SvaraRadera
  7. Krönikören,

    de är riktigt gulliga, de också! Åtminstone att titta på:)

    Oj, jag borde ha tänkt litet mera och skrivit adressen på din blogg. Tur att det fixade sig och givetvis kommer rapport. Tusen tack redan nu!:D

    SvaraRadera
  8. Margaretha,

    skönt att du överlevde ordet städa. Men då vet jag i alla fall att man använder stege....alltid någonting, fastän det är livsfarligt. Hoppas att du inte blev blå och gul ( i och för sig så är du ju det som är svensk- jag blir gul, blå och röd när jag faller:))

    SvaraRadera
  9. Städa är verkligen trist.
    Min svärmor sa en gång
    Kan du städa?
    Vilken fråga tänkte jag. Glömmer den aldrig.
    Jag kan nog inte städa.
    Hon hade verkligen lärt sig detta som hembiträde.
    Kra, Eva i Tyresö

    SvaraRadera
  10. Eva,

    jag kan faktiskt tycka att det är riktigt trivsamt att städa ibland, när det verkligen finns tid att göra det från tak till golv. Känslan efteråt är alltid så fin. Men som det heter, hellre litet skit i knutarna än ett rent helvete:).Och det finns som sagt mycket som är många gånger roligare.
    Kram!

    SvaraRadera
  11. Det blir ytterligare en sevärdhet hos er om ni rustar upp dasset! Kanske det blir skolklassbesök av den anledningen...

    Ni har ju pulpeten också att provsitta förutom dasset! Kanske du kan få tag i några kartor och plancher också så har du snart ett litet skolmuseum. Barnen skulle ju kunna få pröva hur det är att skriva med bläckpenna - jag fick ju börja med det när jag var liten.
    Kramar fårn Ingrid.

    SvaraRadera
  12. Musikanta,

    javisst blir det!:) Så är också tänkt så småningom när vi har allt färdigt.
    Pulpeten kommer att flyttas in i "skolan". Vi har planscher, många:) och en karta där någon har klippt ut antingen Finland eller Sverige. Jag minns inte vilket av land det är, men någon har behövt ett land någon gång:)
    Kramar!

    SvaraRadera
  13. Älskar den där bilden på skottkärran med tistlar av olika slag..har lånat den och har den som skärmsläckare på min jobbdator...tack tack..Oj vilken söt liten sak, mården...skogsmården...Svår att få på bild förstår jag, den är väl kvick som en vessla, eller mård, då...Fina "tuppar"...alltså bilden på Tuppen..dasset alltså...he he Mamma kallar dasset för Ryska konsulatet....säkert nåt sommarströmmingskt..
    jo jo det är höstligt..kallt ute..gäller att ta på sig tjocka jackan nu...
    Kram Karina

    SvaraRadera
  14. Oljekritan,

    ta för dig bara av vad du vill ha av bilder!:)
    Mårdhunden skuttade liknande som en snabb ekorre över gårdsplanet i morse....snabb, snabb...
    Ryska konsulatet har jag också hört talas om:)...vet inte om sommarströmmingarna har hittat på det men det är pappa som pratade om det så.
    Dubbla fleecebyxor är det som gäller när det bär iväg till skogs nu för tiden:) och tjocka ullsockor i stövlarna.
    Karinkram!

    SvaraRadera