onsdag 26 oktober 2011

I skrivande stund...

är solen på väg ner bakom backkrönet. Jag upphör aldrig att fascineras över hur olika den beter sig från kväll till kväll, från morgon till morgon...inte en enda dag är den andra exakt lik
I lunchtid såg vår infart ut så här....Mikkos buss kom hit med tjugo resenärer från Åbo som åt Uffes grönsakssoppa med mycket god aptit, allt bröd försvann samma väg och saffranspannkakan med jordgubbstopping och gammaldags vaniljglass är ett minne blott. Drygt en timme senare hade bussen kört vidare med alla mätta människor med brödpåsar i händerna ombord. På väg mot andra åländska äventyr.
Vi åt resterna....och jag förstår att våra matgäster var glada och nöjda när de for iväg, för soppan var gudagod. Han kan min man! Rotselleri, rödbeta, morot, palsternacka, lök, vitlök, purjolök, zucchini och potatis samt en massa örter blir jättegott tillsammans. Wow! Solen sken och så fick jag ett utfärdsil på mig och sådana måste man ta vara på medan de pågår...
Så vi kastade oss in i bilen som var lövtäckt och vacker och for iväg mot Dånöhållet...
Att vandra genom skogen en höstdag när solen ligger lågt är som att gå över daggstänkta berg fallera....alla vattendroppar skimrade i gräs och mossa som tusen kristaller....
och skuggorna fick vika undan för solen både här och där...
Vi kom fram till vårt tilltänkta mål....
där vassen börjar vissna alltmera men fortfarande speglar sig vackert en dag som denna...
och givetvis så bor det goda vänner där ibland för det finns en trädgård där också. Ett ålandstok som jag, tittade beundrande på en ölandstok...
Skrakholken har ädelt tak av åländsk granit men ingen är hemma. De som bor där har flugit söderut mot vatten som är öppna året runt och återkommer när våren åter är här igen
Vi hade kaffe, muggar och sittunderlag med oss på bryggkanten

En underbar vy att titta på
och jag som älskar att ha fötterna i blöt, passade givetvis på att plaska...men inte särskilt länge för trots att jag hade två par tjocka yllesockor på mig i stövlarna blev det rätt kylslaget...
Uffe fick besök av en trollkärring, som inte ville lämna honom hur han än försökte bli av med henne. Jag förstår henne fullständigt...inte skulle jag heller ge mig så där i rappet om jag var hon:)
Löven dalade från strandalarna...snart är träden åter kala
I motljus blir allting så himla vackert, rent av andäktigt vackert
När kaffet var uppdrucket, så vandrade vi tillbaka till bilen och for hem
Nu har jag planterat vitlök, en lång rad, i jordgubbslandet.
Och solen på första bilden i det här inlägget har försvunnit helt....bara några strimmor av skenet syns på himlen
Det är snart mörkt igen.
Ha en fin kväll!

30 kommentarer:

  1. Ni är litegrand som vi, ni sticker iväg ibland på såna där spontana utflykter i naturen...Härligt! Och en otroligt vacker motsolsbild!

    SvaraRadera
  2. Vilken härlig höstutflykt jag fick vara med på och så många vackra bilder jag fick se alldeles nyss! Men när du pratar om den goda grönsakssoppan blev jag hungrig, för att inte tala om saffranspannkakan med jordgubbstopping...

    Kan man få receptet till soppan månne? Låter som det vore perfekt för min MM.
    Kramar från Ingrid som ska gå och få sig lite till livs.

    PS. Det heter väl EN ålandstok och EN ölandstok - det var ju väldigt vitsigt i alla fall :-)!

    SvaraRadera
  3. Tack för att jag får följa med på er utflykt med dina vackra bilder *ler*.
    Härligt med såna tacksamma gäster som kommer och snabbt åker iväg..nöjda, mätta och glada.

    Det måste vara mysigt att kunna samarbeta så bra och trivsamt, som du och din man gör.

    kram
    Ingrid

    SvaraRadera
  4. Då kan Uffe få laga soppa när han ändå ska hit och gräva!
    Bryggutflykt låter mycket trevligare än den stadsutflykt jag ägnat dagen åt - fast resan längs älven var vacker.
    M

    SvaraRadera
  5. Grekland,

    så är det, ja! Mitt i allt så är vi på väg någonstans:). Man måste ta vara på stunden.

    SvaraRadera
  6. Musikanta,

    jag skall "lirka" litet med kocken när han kan slita sig från sitt översättningsarbete:).
    Och du har så rätt, så rätt...jag hade inte redigerat(nu är det gjort) och visst heter det en ölandstok men på Åland finns inte annat än ett eller flera ålandstok. En viss skillnad:D.
    Däremot finns det någonting som heter ålandsrot och det är en och inte ett.
    Tack för ditt granskande öga!
    Kramar från middagsmätta Karin

    SvaraRadera
  7. Strömmas,

    roligt att du slog följe med oss. Tyckte väl det att det fanns någon på andra sidan bryggan och plaskade med sina fötter i vattnet:D.

    Det är helt klart en stor fördel att vi kan jobba och leva ihop som vi gör, absolut. Tacksamt nog.

    Kram till dig också Ingrid.

    SvaraRadera
  8. Margaretha,

    ja men, det var ju det också som han skall göra. Gräva. Det hade vi glömt bort:). Givetvis så blir det grönsakssoppa när han väl är på plats.

    Mycket hellre sitter jag på en bryggkant och tittar på höstsolen än att jag är i stan. Däremot har jag ingen älv, så tillvida att det inte är Klarälven som har blivit så bred att vi bara tror att det är Ålandshav...

    SvaraRadera
  9. Solen har jag inte sett röken av idag, bara dimma och regn. Vilken soppa han gjort, lät urgod!
    Trollkärring är något nytt för mig, alltid kul att lära!

    kram på dig i kråkslottet!

    SvaraRadera
  10. Tina,

    Självklart så kan du inte ha sett solen, för den har ju varit här:D.
    Soppan var verkligen urgod, himmelskt god!
    Trollkärringen är den som du kan se komma som en raket på vattenytan i full fart.Ser nästan ut som om den skrinner. Den kan bli betydligt större än den lilla som hemsökte Uffe.

    Kram på dig i Götet!

    SvaraRadera
  11. Solen..den underbara... vacker då den går upp eller ner...får allt den skiner på, att lysa på ett alldeles otroligt sätt..glittra glimma---fina bilder..
    Tittade på halv 8 hos mig, det var ju från Åland..vad fint...och mysigt.Dialekten, gillar jag, får mig att känna mig hemma..vi sitter här Chri och jag och skrattar...vi har dessa R, när vi pratar..smittade av våran mamma...Vi vill vill vill, resa dit snart..bara få till det..Planerar en resa till första advent..är du hemma då??...
    Kram karina

    SvaraRadera
  12. Vilken härlig dag:D!
    Vackra bilder!
    kram kram

    SvaraRadera
  13. Oljekritan,

    Allt glittrar litet extra i oktobersol:). I november brukar inte solen alls visa sig men kanske den gör det i år...får hoppas på det.

    Skulle verkligen vara roligt att ses! Jag räknar med att vara hemma första advent, lördagen innan, den 26 november deltar vi i lillajulmarknaden på Jan-Karlsgården men under kvällen och söndagen den 27 nov. är vi hemma. Hoppas ni kommer! Du hör väl av er? Vi kan ju äta tillsammans.
    Karinkram!

    SvaraRadera
  14. HeLena,

    ja en riktigt fin dag!:)

    Kramar!

    SvaraRadera
  15. Oljekritan,

    kvällen den 26 nov är vi hemma!:)

    Kram!

    SvaraRadera
  16. JAG VILL HA UFFES SOPPA!!! JAG VILL HA UFFES SOPPA!!!
    NU!!
    Attans vad god den verkar vara...
    Recept, babe!!!!

    Vilket underbart liv ni lever. Jag tänker det så ofta medan jag läser hos dig. Harmoni!

    Karin, vad kallas den insekt som har som en lång nål på stjärten? Uffe kanske vet. Min pappa kallar den "trossale" men jag tror det är dialektalt från Blekinge.
    Vi har en del såna på skären, min mamm blev stucken av en sådan så att de uppstod blodvite. Som en nål.
    Jag undrar så vad det kallas och hoppas att ni kunniga Ålänningar vet!

    Kram!!!

    SvaraRadera
  17. Annika,
    :D. Uffe har lovat att skriva ner receptet så snart han hinner, så att jag kan lägga ut det på Internet. Soppan är mycket god och mycket mättande.

    Vi lever gott, absolut:)

    Uffe påstår att han inte kan komma på någonting annat än parasitstekel, men det är ett vidbrätt släkte. "Nålen" är äggledningsröret, men vad Uffe känner till så sticker de inte människor. Kan någonting annat ha stuckit din mamma samtidigt som en stekel var på plats? Vi får tänka litet till, sova på saken så kanske trossale ramlar ner som en polett:)..
    Undrar om Mian i Falköping vet?

    Kram!

    SvaraRadera
  18. Jag upprepar mig men jag måste säga det igen; ljuvligt! Härligt! Vackert!


    Så vill jag ha det en dag, njuta av naturen så nära inpå. Kaffe på bryggan en sen oktoberdag. Bäst!

    Kramar

    SvaraRadera
  19. Tack för vi får dela din utflykt och känna din tillfredställelse och smaka(nästan) soppan.
    Kram till er båda från Eva i Tyresö

    SvaraRadera
  20. Lotta,

    dagarna har varit suveräna den senaste veckan och man måste bara passa på att njuta fullt ut om man har möjlighet till det. I morse vaknade jag av regn mot fönsterblecket:).
    Kaffe på bryggan är bäst i alla sammanhang.

    Kramar!

    SvaraRadera
  21. Eva,
    Roligt när ni alla kan vara med på det här sättet. Bryggkanterna var tydligen fullt upptagna av bloggvänner både när och fjärrran ifrån:D. Härligt. Undra på att kaffet hade strykande åtgång.
    Soppreceptet kommer i nästa inlägg.
    Ha det gott!
    Kramar!

    SvaraRadera
  22. Annika, igen,

    trossale betyder att någonting är övernaturligt, små folk, knytt eller så...ett skånskt uttryck enligt Uffe. Till steklarna hör också olika getingar och endel kan ju se ut som om de har en nål där bak och inte alls som den vanliga getingen ser ut. Kanske det var en sådan som stack din mamma?

    Kramar!

    SvaraRadera
  23. Så vackra bilder igen från utflykten! Ha en fin dag!

    SvaraRadera
  24. Sirkka,

    tack! En lika fin dag hoppas jag att du också har, fastän det regnar.

    SvaraRadera
  25. Tack Uffe och Karin!
    Detta är ett myserium.
    Vi såg alla den smala insekten med den långa nålen. Alla ggr ca 2 cm och som en NÅL.
    Min mamma dängde till den och skulle sedan ta upp den i lite papper, varpå den sticker henne och det uppstår blodvite, precis som vid ett blodprov i fingret.
    Det är ingen tvekan om att det var den.
    Vi ser dessa steklar varje sommar mer och mer. Jaghar inget minne av dem från min barndom, utan jag tror att det är en rätt nytillkommen insekt sas.
    En stekel är det absolut, som ni säger.
    Precis, jag trodde absolut att Trossale var dialektalt, och de hade tydligen dessa insekter i Blekinge under min pappas insekt.
    Ja, vi har alltid tyckt att detta ar underligt.
    Numera är vi iaf försiktiga med den insekten.
    TACK ska ni ha för er hjälp!
    Stora kramar från mig!!!

    SvaraRadera
  26. HAHA, min pappas uppäxt menar jag, inte insekt...
    Fniss

    SvaraRadera
  27. Annika,

    du kan väl ta en bild när du ser en sådan "mojäng" nästa gång. Parasitsteklarna är en riktigt ruggiga varelser men brukar inte sticka med sin "nål", så antagligen är det någon sort av geting (som sagt också stekel). Parasitsteklarna tar sina offer med sig, bedövar sitt offer, biter hål på det och lägger ägg i hålet, där äggen sedan blir larver i det levande men paralyserade offret. Det kan ju tänkas att en sådan stekel bet din mamma i bara farten men att ni trodde att det var ett stick med "nålen". Intressant.

    Stora kramar "tebaks":)!

    SvaraRadera
  28. Annika,

    tänk, jag läste uppväxt och såg först efteråt vid ditt påpekande att du hade skrivit roligt fel:).

    kram!

    SvaraRadera
  29. Lovar Karin, men det lär dröja tills nästa sommar :-) DÅ ska trossalear plåtas :-)
    Tack för er hjälp!!!
    Borde fråga Hans Hästbacka, han är ju granne med oss...ah, får väl göra det så vi stöter ihop med honom nästa sommar då...
    KRAMELIKRAM!!

    SvaraRadera
  30. Annika,

    spännande att få se vad det är för en stekel som försökte äta upp din mamma;).
    Kramelikram!

    SvaraRadera