torsdag 22 september 2011

Sju sjungande sjuksköterskor....

skötte sju sjösjuka sjömän på skeppet Shanghai. Sjuhundra stjärnor sken.

Kommer någon ihåg ramsan man fick lära sig i skolan när sje-ljuden var på tapeten?:D
Nåväl, orsaken till minnet om dessa skönsjungande sjuksköterskor kom sig av att vi idag har haft sju sjuksköterskor från sjukhuset här på lunch och kaffe. Det har varit mycket trevligt och fastän de inte sjöng så lät det nästan som sång när de glada gick härifrån och for vidare till Linastugan. De har "gjort" Geta under sin rekreationsdag....
En stund senare vandrade jag rakt ut i vår trädgård för att fotografera senkomna skönheter....jag behövde frisk luft.
I morse regnade det men nu skiner solen från klarblå himmel
Tankarna gick till "kärringarna" som kapten Haddock kallar dem:). Orkanerna. Nu är det så att orkanerna inte är enbart kvinnliga, utan också gubbarna får dela med sig av ovädret som uppkommer på de stora oceanerna. Jag har läst på en liten gnutta för mitt eget intresses skull, men delar förstås med mig av det lilla jag kan.

De olika namnen på stormar och orkaner föreslås av World Meteorological Organization i Genève, där datorbanken för namnen också finns.
Namnen skall vara lätta att komma ihåg, man växlar mellan manliga och kvinnliga namn och ovädren namnges alltid i alfabetisk ordning. När vindhastigheten i en storm överstiger 33 m/s råder orkan. Kategori 5 är den högsta på Saffir-Simpson-skalan och innebär vindar på minst 70 m/s. En sådan orkan fäller träd och förstör hustak i sin väg samt orsakar minst 5,5 meter höga flodvågor och omfattande översvämningar.
Tropiska orkaner bildas över havet då luften är varm och fuktig och havsvattentemperaturen är över 27 grader. När det varma vattnet värmer luften ovanför stiger en ström av väldigt varm och fuktig luft upp och skapar ett centrum vid ytan där lufttrycket är lågt. Vindar rusar in mot området av lågt tryck i en spiral och släpper ifrån sig värme och fukt innan de sjunker igen.
En orkans riktning är till en början västlig, på grund av de östliga vindarna, och med vag riktning mot polerna. Många orkaner färdas förr eller senare tillräckligt långt norrut eller söderut för att västliga vindar ska ta fatt i dem, så att de börjar färdas österut istället. De drar fram med en hastighet om upp till 20-30 meter per sekund.
Även om man vet under vilka förhållanden som orkaner kan uppstå finns det ingen möjlighet att förutsäga dem. Men när en orkan väl har uppstått kan man förutspå vilken väg den kommer att ta. I USA finns världens mest sofistikerade orkanbevakning i Miami, som letar rätt på stormar som kan utvecklas till orkaner i ett tidigt stadium och bevakar dem tills de dör ut.
På Atlanten har Arlene, Bret, Cindy, Don, Emily, Franklin, Gert, Harvey, Irene, Ten, Jose, Katia, Lee och Maria dragit fram i år. Jag är osäker på om Nate och Ophelia också har gjort det eller är på kommande. På Stilla oceanen är det andra oväder med andra namn som far fram som bara den. Jag tycker att det här är mycket intressant, fastän väldigt farligt för den som finns i vägen för orkanernas framfart....

Orkaner är en av de farligaste naturkatastrofer som kan drabba människan och miljön. Samtidigt är de nödvändiga för jordens atmosfär, eftersom orkanerna transporterar värme och energi mellan ekvatorn och de svalare regionerna.

Men hur som helst, så är det bara inte kärringar som far på, utan även gubbar. Det är jämställt på den fronten

Nu drar vi iväg mot skogen, med svampkorgarna med oss....men i mera maklig takt.
Ingen stormvarning utfärdas!:D

26 kommentarer:

  1. Visst är det intressant - men jag är så innerligt tacksam att jag bor i ett lagom mesigt hörn av världen, där vi sällan har livsfarliga vädertyper, inga giftiga djur att tala om och jämfört med andra länder rätt så tam växtlighet. Vargar och björnar är i alla fall gulliga i motsats till anakondor och skorpioner (även om också de är vackra).
    Margaretha

    SvaraRadera
  2. det har ju alltid funnits extremväder men det är ändå skönt att på i vår del av världen där vi har det lite lugnare
    vilka fina bilder du tagit
    kramar

    SvaraRadera
  3. Margaretha,

    jag är precis lika glad, tacksam och lycklig över att bo i den mesigare delen av världen.
    Och väldigt tacksam över att vi inte har träsk med krokodiler i...
    Vargar har nog funnits på den här ön...de har sprungit hit på isen och också sprungit härifrån, björnar har setts i skärgården, men i övrigt så vi lever väldigt lugnt på den fronten också.

    SvaraRadera
  4. ansepanse,

    visst är det skönt med vår väderlek och vårt lugna liv överlag. Vi är priviligerade!:)
    Tack!

    SvaraRadera
  5. Säger som de ovanstående, att det är himla skönt att bo här, där vi bor i världen.
    Hoppas på svamplycka för er del=D
    De där ramsorna kan jag fortfarande inte säga utan att snubbla med tungan;)

    SvaraRadera
  6. Så fina blommor! Igår när jag gick runt i vår trädgård insåg jag att den håller på att förfalla... Skyller på båten. Tidigare var vi ju hemma och satt i trädgården när det var vackra dagar, nu är vi bara hemma när det regnar eller blåser på sommaren.

    Men - jag har plockat av mängder med nässelfrön och tar det på filen varje morgon. Fast te av nässlor ska man ju ta en period som en kur, jag undrar om det är samma sak med fröna. Jag tar en rejäl tesked varje dag. Vet du?

    Hälsningar Bloggblad (som inte hinner med så mycket bloggande för alla skrivuppdrag.)

    SvaraRadera
  7. Mia systeryster,

    tungvrickningsremsor kallar man dem visst:).
    Svamplyckan blev stor, det kommer bilder!
    Och jag är också himla glad att vi bor där vi bor.

    SvaraRadera
  8. Vår geografiska belägenhet är inte helt fel, även om vi ibland svär över kyla och snö... Vi har mycket att vara tacksamma över.
    Vackra bilder du tagit, som vanligt... blick för det enkla, fina.
    Apr det där med sje-ljud... Minns att en svensk kompis lovade mig en chokladkaka när jag lärt mig säga sjuttiosju på ett acceptabelt sätt. :)

    PS. Tack för uppmuntran. Får se hur jag gör med bloggen.

    SvaraRadera
  9. Jag har säkert nåt fel för jag är helt värdelös på de där ramsorna :)) Kanske något genetiskt, ärftligt eller själförvållat. Till sist kommer nog forskningen fram till att det är något i barndomen som felat. Nåt stadie som blev hoppat över. Hur som helst är jag glad över att vi slipper de värsta naturkatastroferna. Kanske blir det "vardagsmat" att ständigt vara beredd på orkan eller jordbävning t.ex. Nej, fy så hemskt! Har sett "Stormchasers" på tv, teamet som jagar stormarna i USA. Tycker om dina fina bilder idag, som alltid :) Vattendroppar på blad är vackert!!

    Hoppas du haft en bra dag och att ni fann svamp i stora lass! :)
    Ann-Louise

    SvaraRadera
  10. Hm..här känns det som storm igen..det dånar i hela huset..blåsten tjuter och viner, och plåttaket spelar en hemsk melodi....det blir öronproppar inatt...hihi, tje-ljud kan var svåra..skrattar åt mor min som inte kan lämna Åländskan utan säger skiva och skinka på ett väldigt roligt vis..schiva typ..schinka..Hon tränade nog inte på den ramsan i skolan..'
    Fina blommor och stormprat..
    Önskar dig en fin helg lilla fina Karin //Kram Karina

    SvaraRadera
  11. Bloggblad,

    Fortfarande finns det en del blommor kvar som lyser upp tillvaron. Trädgården är nog mera vild än tam för tillfället och kanske alltid. Don efter person:D.
    Förstår fullständigt att om det finns båt och tid till att vara ute på sjön, så måste någonting bli efter. Hos oss är det tyvärr båten som inte blir använd så mycket som vi önskar..

    Du kan äta en matsked nässelfrön varje dag året runt, utan vidare:). Det är inte samma sak som den dekokt man annars gör till en viss tids kur.

    Förstår mycket väl att arbetet måste gå före bloggandet:).
    ha det riktigt bra och njut av hösten!
    Karin

    SvaraRadera
  12. Ailas,

    Vi har mycket att vara tacksamma över, absolut och vi gnäller nog helt i onödan många gånger om vädret.

    Tack för komplimangen!:)

    Kan tänka mig att det är svårt med sje-ljuden för dig. Mycket vanligt för den som är född i Finland. Fick du någonsin din chokladkaka?
    Hoppas att du fortsätter med bloggandet! Det skulle bli väldigt tomt..

    SvaraRadera
  13. Ann-Louise, LyckligaPraliner,

    gissar att du hör till den generationen då ramsorna inte var så viktiga längre:)
    Något fel har du knappast:).
    Troligtvis bara sunt förnuft! Huvudsaken är ju att man blir förstådd och förstår.
    Haha, när forskningen går bet på någonting så skyller man på barndomen..
    Inte vill jag bo på något annat ställe jag heller, här är så braaaa. Tack, för rara ord om bilderna.

    Vi fann svamp i stora lass! :)

    Godnatt!
    Karin

    SvaraRadera
  14. Oljekritan,

    De har lovat hård blåst, så du kanske känner av det redan. Du får nog klättra upp och stämma taket:D.
    Hmm...undrar om inte faster Anita säger det som det skall sägas? Man skall ju säga schiva och schinka, inte sjiva och sjinka:)..det fattar ju vem som helst att åländskan är det enda rätta.

    Önskar dig en fin helg också!
    Karinkram

    SvaraRadera
  15. Ska inte säga den ramsan på lördag, då vankas vinprovning.Älskade Tintin och kapten Haddock när jag var liten, ja fortfarande faktiskt.
    Orkan vill jag inte ha, det var ju det i byarna här förra veckan. Nu får det vara nog med blåst!

    Kram o trevlig helg!

    SvaraRadera
  16. Men visst är det käringarna som märks mest? Jag tänker nu senast på Katia. Så har vi ju Gudrun och inte minst Katrina. Jag kan inte påminna mig någon manlig orkan som gjort så värst mycket väsen av sig.

    Svar: Jag tycker byxorna är snygga. På henne, som är platt och smal. Men tänk så luftigt och skönt! Ingen rumpsvett att tala om ;)

    SvaraRadera
  17. I min ramsa är sjuksköterskorna charmiga, inte sjungande!

    Man är så glad över varje blomma så länge det varar!

    SvaraRadera
  18. Tina,

    kunde väl ändå vara en rolig liten detalj att testa ramsan under vinprovningen. Kanske den flyter fram som aldrig förr:)?
    Tintin hör till mina favoriter också.

    Det lär skall bli en blåsig höst. Du och ni på västkusten känner er sig utblåsta snart.
    Skönt att du har ditt shed att vara i!

    kramar!
    Karin

    SvaraRadera
  19. Krönikören,

    naturligtvis så är det kärringarna som utmärker sig. Inte annat att vänta, de hör ändå till det starka könet:).

    Svar på svaret: Tycker inte att byxorna är snygga fastän hon är snygg och fastän de är hälsosamt luftiga:), men medger att de med all säkerhet är snyggare på en kropp som hennes i jämförelse med en betydligt rundare kvinnas. Näää...tycker inte om dem, fastän jag försöker anstränga mig, men det saknar betydelse,är bara ett högst personligt tyckande.

    SvaraRadera
  20. Visst minns jag ramsorna och nog finns de kvar ännu! Vi brukar säga dem snabbt och det är svårt :)

    Tack och lov att våra stormar är snälla. Vi kan vara säkra på att vara trygga inomhus. Vatten och el kan bli besvärligt, men ingen katastrof.

    Många vackra blomster har ni kvar ännu. Jag måste bestämt ta mig en vandring där ute i helgen, har inte hunnit på några dagar...

    Ha en fin dag!
    kram

    SvaraRadera
  21. Olgakatt,

    Sjuttiosju charmiga skönsjungande sjuksköterskor....man kan ju fortsätta hur mycket som helst på ramsan:).
    Naturligtvis så måste de ju vara charmiga också.

    Det finns senkomna skönheter litet varstans ännu i trädgården och man njuter nästan mera av dem än när det var fullt utav dem tidigare

    Resfeber?

    SvaraRadera
  22. Lisbet,

    godmorgon du morgonpigga! Förstår att du är på väg till jobbet. Kul att ramsorna fortfarande används, man lär sig av dem och de sitter när de väl har fastnat:)

    Ha en finfin dag!

    Kram!

    SvaraRadera
  23. Det var mycket intressant info. Jag var och hälsade på min väninna i Florida efter orkanen Andrew, så jag vet att även män kan fara fram och lämna fasansfulla spår!

    SvaraRadera
  24. Ann-Mari,
    Så killar kan de också!:) Inte roligt alla gånger med alla dess framfarter där liv och lem står på spel. Vi har mycket att vara glada över.

    SvaraRadera
  25. Olgakatt,

    gissade det! Du får långsamt räkna till tio nu och då...

    SvaraRadera