tisdag 6 september 2011

...och så tittade lilla solen fram igen...

som det heter i den gamla slagdängan.
Vi drog iväg till skogs efter middagen och var ute ca en timme. Snart så hittade vi kantareller och trattkantareller
Efter ett par veckor blir korgen full av trattisar på ett kick
Jag hittade några blodriskor också som inte var maskätna alls. För det mesta så är det mera regel än undantag att de är hårt angripna av maskar när man hittar dem. Den här var aningen blek; måhända att den hade anemi?:) men i korgen hamnade den ändå.

Jag minns när jag glad och lycklig kom hem med en stor korg fylld till bredden av blodriskor som var helt perfekta. Inte ett maskhål någonstans. Min mor var hemma hos mig och tog hand om barnen som på den tiden var små. Jag lämnade min skatt på balkongen för att ta vara på den efter att jag hade varit och handlat till närbutiken. När jag kom hem en halv timme senare, så hade min mor tömt korgen på allt det goda....inte en svamp syntes så långt ögat nådde. Allt var bortkastat. Men varför? Svaret kom rappt tillbaka att inte kunde man äta den svampen, den var ju grön...
Att blodriskan kan ha gröna fläckar, kände hon inte till....Aldrig någonsin har jag haft så många fina blodriskor som då:). En kort stund...
Den vackra kremlan vågade jag mig inte på. Jag visste inte vilken sort jag hade hittat och Uffe fanns inte i närheten som sakkunnig så den fick stå kvar....det finns lömskheter gömda bland godbitarna....man skall vara försiktig. (senare uppdatering när Uffe har sett bilden. Det är en giftkremla, så det var helt rätt att lämna skönheten kvar i skogen)
I korgen med hem fanns kantareller, trattkantareller, gul trumpetsvamp, svart trumpetsvamp, sandsopp och blodriska....i Uffes fanns samma sorter samt några skogsriskor. Vi var nöjda med vår skörd för den här gången. Nu är allt rensat, förvällt i stekpanna och snart i frysen.

I kvällssolen prunkade långa rader med mogna äppel i äppelträdgårdarna längs vägen hem från skogen...nu är det bråda tider för odlarna
En fin dag är snart slut.

16 kommentarer:

  1. Jag hade gjort som din mor, okunnig som jag är..
    Det var lite Österlen över din äppelallé!

    Kram o godnatt!

    SvaraRadera
  2. Tina,

    ja, för gröna svampar äter man ju inte:).
    Bilden av äppelallén blev inte särskilt bra men visar ändå hur träden dignar av sina frukter.

    Godnattkram!

    SvaraRadera
  3. Härligt... Ska nog också ge mig ut på en liten skogspromenad igen endera dagen.
    Idag har jag fixat med kriton! Testar marmelad med citron. Äter inte mycket sånt, men kan ju alltid ge bort som gåvor.

    SvaraRadera
  4. Krikon, menade jag, förstås. :)

    SvaraRadera
  5. Vad vackert! Äppelträdgården skulle kunna vara här också, nästan.

    Vilken histora om blodriskorna Karin. Jag förstår att du inte glömmer den händelsen, ja hon menade nog bara väl din mor.

    Vilken tur att Uffe är en sådan sakkunnig svampexpert. Jag vet ju ingenting så därför håller jag mig borta från alla slags svampar. Jag får njuta av din bilder istället.

    Vilken härlig dag ni fick!

    KRamar

    SvaraRadera
  6. Kul med mammor, de tänker alltid på allas bästa!

    SvaraRadera
  7. Ailas,

    det finns mycket att hämta i naturen just nu:)
    Och om man nu inte hittar någonting så är det ändå härligt med en skogspromenad.
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  8. Ailas, igen!

    tyckte det lät väldigt spännande med kriton, ungefär som krypton eller så:)
    Men krikon är nog godare trots allt.

    SvaraRadera
  9. Lotta,

    det är rena lyxen att ha svampspecialisten med sig i skogen. Men ibland är han lite väl långt borta någon annanstans, min gode herr Älglund, som jag brukar kalla honom när han älgar på som bara den med stora kliv. Svårt att hänga med i bland har jag med kortare ben och som bara måste dyka ner bakom varje buske för att titta på allt som är intressant, haha

    Min mor menade bara väl och frustrerad kände jag mig aldrig. Bara snopen:)

    Kram!

    SvaraRadera
  10. Maria,

    mammor vet bäst, så är det:). Hon var säker på att hon räddade min unga familj från mycket onödigt magknip. Bort med skräpet !!!!:)

    SvaraRadera
  11. Ja, som Lotta säger skulle äppelträdgården kunna vara hämtad härifrån, fint!!
    OCH all svamp!
    Vad härligt!
    Uffe svampexpert, tur det :-)
    Jag kan inte ett dugg om svampar. Vågar på min höjd plocka kantareller. SÅ, jag förstår din mammas rädsla :-)
    Kramar!

    SvaraRadera
  12. Annika,

    Det ÄR härligt om man tycker om att vara skogsmulle, vilket vi gör.
    Uffe har tenterat cum laude i svampkännedom och har låååång erfarenhet, så jag känner mig säker i rocken när jag är med honom. Bekvämt att ropa på honom när jag är osäker:).
    Mamma menade förstås bara väl:)
    Kramar!

    SvaraRadera
  13. Å, jag skulle också vilja ha en expertkompis med i skogen! En som jag litade på till 100% När jag var barn fanns tant Ester. Det är hon som lärt mig det jag kan. Var det någon svamp hon inte kände till, sa hon: Det där är en sprödling, den tar vi inte.

    Sedan alla gamla svampplockare i familjen är borta och man var tvungen att lita till sig själv, så blev jag mycket fegare. Champinjoner dubbelkollar jag många gånger innan jag vågar...

    Härlig historia med blodriskorna! Stackars mamma... hon måtte ha blivit generad när hon förstod vad hon gjort.

    SvaraRadera
  14. Karin på Fox,

    ja, nog lever jag ett lyxliv rentav, med experten vid min sida:).
    Jag tror att det är bra att vara feg i svampsammanhang och hålla sig till de säkra korten. Onödigt att riskera.

    Märkligt nog så blev mamma inte generad, hon var så säker på att de inte skulle duga till mat så jag lät det hela bero på direkten, skadan var skedd, inget fanns ju att göra. Varför gräma sig fastän jag nog minns historien med ett smil på läpparna varje gång jag plockar en blodriska och tänker på henne:)

    SvaraRadera
  15. Trattisar. Jag blir avundsjuk nu. :) Tänk så många trattisar som plockats i skogarna runt Sollentuna/Täby. Svart trumpetsvamp är också mycket god. Inte alls så vanlig men hittar man den brukar det växa många. Blodriskehistorien påminner mig om någon svamp som min pappa hittade. Vi var aldrig säkra men troligen var det en läckerhet som kastades ut. Svampar skall man vara försiktig med. Kramar!

    SvaraRadera
  16. Anne-Marie,

    den här årstiden är bloggarna fulla av svampplockning:). I all synnerhet vi som bor i Norden ägnar vår fritid till att samla in skogens "guld" på många olika sätt. Förstår att du kan känna en viss längtan efter det som en gång har varit din vardag också.
    Helt rätt, man skall vara försiktig. Det finns flere farliga svampar än ätliga men man måste ju inte plocka någonting annat än det man är fullständigt säker på.
    Kramar!

    SvaraRadera