torsdag 11 augusti 2011

Välsignade bin?

Det kan man säkert kalla de bin som bor ovanför en av dörrarna i Geta kyrka
Jag är inte särskilt kyrklig av mig men jag tycker om kyrkor ändå på mitt speciella sätt. Den här lilla söta stenkyrkan som dessutom håller ett bisamhälle med bostad får en viss betydelse bara just därför. Tala om bikupa! Undras hur mycket honung som gömmer sig bakom stenväggarna. Man kan klicka bilderna större. Titta så mycket pollen det ena biet har....
Det är naturligtvis Geta kyrka från år 1460, som jag har besökt. På en ren ingivelse när jag var till Getaboden idag, som ligger bara ett litet stenkast ifrån, fick jag för mig att jag ville visa er kyrkan. I broschyren som jag hittade i kyrkorummet står att namnet Geta, förekommer första gången i hävderna år 1330, då i samband med Geta gård, som troligen syftar på frälsegården Kodbolstad, numera Bolstaholm.
I vapenhuset står en gammal kyrkklocka från år 1816
Det finns två vapensköldar på kyrkans norra vägg som är gravvapen över far och son Johan Gyllenhög, herrar till Kodbolstad och Bastö och härstammar från 1690-talet.
Jag har varit i kyrkan bara en gång sedan jag kom till Geta . Eivor (Ordjorden) ringde och frågade om jag kunde tänka mig att läsa några dikter istället för en annan Karin som hade hoppat av i samband med Geta Poesi och Visa. Eivor skulle sjunga och som jag redan har sagt någon gång så gör tokig som galen ber. Karin som Karin:). Kommer du ihåg Eivor? Jag minns att jag läste en antroposofisk dikt om barnet, en dikt av Carina Karlsson från hennes bok Elsbieta och någonting till...Ingen har någonsin bett mig om att göra det igen, så jag vet inte hur det hela lät, haha...men jag fick ordliga rosor...så kanske det ändå inte lät helgalet..
Nå det om det, minnen poppar upp. Kyrkans skyddspatron är riddarhelgonet St Göran.
Altartavlorna härstammar från år 1685 och har bekostats av Jacob Rush på Snäckö. De föreställer Kristi födelse, nattvardens instiftelse, Getsemane, gisslandet och korsfästelsen, överst ses himlafärden.
Muralmålningar har framknackats år 1965, som härstammar från 1700-talet, möjligen slutet av 1600-talet.
Getakommuns vapen och ett kyrkskepp
I vapenhuset står en mäktig kalkstensgravhäll, där man kan läsa följande: Denna steen och Lägerställe tillhörer Befalningsman öfwer Åland Jacob Rusch med dess rätta Erfwingar A. 1681
Blyinfattat är glaset i den vackra lampan som hänger i vapenhuset
och bilden blev litet sned men dörrarna är ett vackert kapitel för sig, för att inte tala om låsanordningen
I klockstapeln som uppfördes år 1685, finns två kyrkklockor, en från år 1749 och en ny klocka från år 1977.
Det Brummerska gravkoret på kyrkogården är från år 1822
Utanför den här muren stod jag som trettonåring, tillsammans med ett bröllopsfölje från stan. Bussen kom för sent till vigseln i kyrkan, som var smockfull av bröllopsgäster så vi väntade snällt på att de unga tu skulle få varandra innan vi for vidare till Finnö för bröllopsfest på Vestergårds då Kurt och Inger gifte sig. Världen är bra liten, aldrig i mina vildaste fantasier kunde jag tänka mig då att jag själv skulle bo i Finnö längre fram i livet. :)

Jag tycker om den sed som de tycks tillämpa i församlingen. Nämligen att låta de gamla gravstenarna vars gravar har gått ut, stå kvar längs kyrkogårdsmuren och påminna om tider som har flytt
Jag kunde inte låta bli att ta en bild av en stor gravhäll där det står att "här vilar SMMGB född 1795 , död 1882. En spännande gravsten som jag gärna skulle vilja veta mera om....en gravgård rymmer så mycket historia
Innan jag avlägsnade mig och for hem till Pettas igen, såg jag denna sten bakom klocktornet.
Emilia Petterson, alias Petta i folkmun, lärare i Finnö skola, där vi bor och har vår verksamhet har fått sin sista viloplats på Geta kyrkogård. Det är henne vi har hedrat, indirekt med att döpa vårt företag till Pettas...det är henne vi har döpt bakverken Emmy, Charlotta och Aurora efter.
Någon har planterat en liten blomma på hennes grav. Kanske en gammal elev?
Mödornas, sorgernas, lidandets vila. Nog låter det som om det var tungt att vara lärare förr:).
Imorgon är det 126 år sedan Emilia föddes!

Vi har haft riktigt bra med kunder under dagen, trots ojämn väderlek. Det finns fortfarande folk i faggorna som vill gå på café innan skolorna börjar.

25 kommentarer:

  1. Och jag fick smaka på den fantastiskt goda Emmy när jag var hos Olgakatt sist. Tack för att hon fick det receptet av dig, det var verkligen gott och hedrar Emilia. Min mormor hette också Emilia, och min son är döpt efter henne, dvs Emil.

    Jag tycker om kyrkor på ungefär samma sätt som du, tror jag : )

    Kramar!

    SvaraRadera
  2. Marianne,

    så roligt att du är på G igen!
    Och rökfritt! Ännu roligare!:)
    Du hittar receptet på Emmy i kolumnen här till höger under recept. Enkelt som en plätt att baka.

    kramar!

    SvaraRadera
  3. Get(a)semane. Geta, Ålands Getsemane?
    Har du redan berättat varför det heter Geta - vet man det?
    M

    SvaraRadera
  4. Tycker om det uttrycket " gör tokig som galen ber" :)) Har aldrig hört det förr men mycket användbart :)) Jag tycker om gamla kyrkor och kyrkogårdar. Både vackert och lite vemodigt samtidigt. Fast jag tycker inte om att gå över gravarna ändå...
    Den köttätande blomman har flera namn bl.a Ordensblomma och Afrikansk asblomma. Och den stinker verkligen as. Fy så hemsk. Vacker och stinkande. Ha det gott ! :)
    Ann-Louise

    SvaraRadera
  5. Fina bilder och bra vetande..faktum är jag in i Geta Kyrka för typ 4 år sen...( i väntan på att kusin Kurre skulle komma hem)...den är verkligen fin..intressant du berättar, min historiekusin...så fin..Passar på att tacka för dina fina ord i min blogg....det värmer och peppar...puss..

    SvaraRadera
  6. var jag in....inte är jag in...man kan inte ära in i nån kyrka va...trött..sov gott

    SvaraRadera
  7. Vacker liten kyrka... jag blir alltid så berörd av att tänka på hur mycket arbete och vackra och värdefulla saker det finns i våra kyrkor. Så mycket människor har gjort i Guds namn.

    SvaraRadera
  8. Hemskt med getingar *brr* men vackra bilder resten =)

    SvaraRadera
  9. Jag tycker om kyrkor också på samma sätt som du gör Karin!

    Fina bilder och mycket vacker stenkyrka.

    Stor kram!

    SvaraRadera
  10. Instämmer med Lotta - gillar kyrkor på "Karin-sättet". :) Det kan vara otroligt rogivande och stillsamt att komma in i en kyrka en stund. Bina är nog välsignade. Läste häromdagen att fler och fler bin dör pga alla GMO-grödor. Jag blir så ledsen när jag läser sådant. Skönt att kyrkobina har det bra. Kramar!

    SvaraRadera
  11. Margaretha,

    en hel del spekulationer finns om namnet Geta, men jag tror inte att det finns någon som egentligen vet vad Geta betyder. Att getabocken har blivit kommunvapnet är ett senare påfund. Mitt i allt så skriver jag ett inlägg om spekulationerna, som i och för sig är intressanta.

    SvaraRadera
  12. LyckligaPraliner,
    man är ju litet tokig ibland som ger sig in i saker som man egentligen inte vet särskilt mycket om:) Uttrycket används nog rätt ofta på Åland.
    Tack för namnet på växten. Jag vet att den luktar apa, har nog upplevt det någon gång någonstans. huuu
    Ha det gott du också Ann-Louise ! :)

    SvaraRadera
  13. Oljekritan,

    den är liten men naggande god, den lilla stenkyrkan:)
    Tycker nog att man kan ära in i kyrkor,jag:D.

    Du KAN om du vill, Karina!
    puss och kram!

    SvaraRadera
  14. Ailas,

    det är därför jag inte är så kyrklig av mig. I små kyrkor är det en annan sak, men den prakt som finns i så många kyrkor gör mig upprörd med tanke på att det var fattigt folk med mat knappt för dagen som slet hund för att förgylla helgedomen. Jag ser inte resonlighet i det utan mycket högmod.Sedan må man kalla det i gudsnamn, men jag är av helt annan uppfattning.
    Men givetvis det finns flera sidor på ett järnspett....;)

    SvaraRadera
  15. Viktkamp,

    det är honungstillverkande bin och inte getingar. Bina har nog funnits där bakom stenarna i många år redan och gör stor nytta bland blommorna på kyrkogården och i omnejden. :) Utan bin skulle knappast mänskligheten ha det så bra som vi har...utan pollinerare växer ingenting...

    SvaraRadera
  16. Lotta,

    jag upplever alltid att man kan känna historiens vingslag när man går in i en kyrka..

    Kramar!

    SvaraRadera
  17. Anne-Marie,

    det är skönt att kyrkbina har det bra och hoppas också att alla andra bin också skulle ha det. Tyvärr förstår inte alla hur väldigt viktiga bina och insekterna är för vår egen välfärds och överlevnads skull...GMO är av ondo, jag blir bara upprörd när jag tänker på hur aningslöst människan hanterar växtlighet och liv.
    Det kan vara väldigt skönt att få stilla sig i ett kyrkorum, lyssna på vacker musik, bara vara..

    SvaraRadera
  18. Tack för visningen! Så klok och allmänbildad man blir här hos dig!
    Ha en fin dag!
    kram

    SvaraRadera
  19. Lisbet,
    tack för att du kom med på den, du kloka människa!
    Ha en lika fin dag du också!
    Kram!

    SvaraRadera
  20. Gillar bilden med bina! Så bra att det finns några bin i frihet nu när det är ont om biodlare. Känns bra att de inte lär bli bestulna på sin honung. I alla fall inte av mänsklig hand.

    Fint att få veta om Lärarinnan. Har undrat lite över namnet Pettas...

    SvaraRadera
  21. Karin på FOX,
    jag formligen blev lyrisk när jag såg att bina fortfarande fanns kvar i kyrkan. De blir inte bestulna på sin honung, nejdå. Den är i tryggt förvar någonstans i de tjocka stenmurarna.

    Petta, Emilia var lärarinna här i 35 år, från år 1914 och framåt. Dessutom var hon duktig på slöjd och hade en slöjdsal i övre våningen som jag nu håller på att inreda till ateljé för min egen del....det var en självklarhet att det skulle bli Pettas ateljé. Sedan blev det väldigt mycket mera än så också, ett helt företag som vi båda överlever på...

    SvaraRadera
  22. Vilken fin skildring du gjort. Bina och kyrkan och gravarna. Det är fantastiskt så många tankar jag får på en kyrkogård! Jag besöker dem gärna. Tänk på en kyrkogård i Provence hade de så vackra keramikblommor. Allt annat vissnar kvickt.I Värmland finns det kors med smideslöv på - så vackra. På Kreta är det trångt mellan de vita marmorgravarna och alltid foton. Ja det blir så att man funderar där.
    Tack Karin! Från Eva Henriksson nu i Tyresö igen

    SvaraRadera
  23. Tack Eva!:)

    För mig så är det historiebeskrivningen som är så intressant, gravarna säger sitt, allt säger sitt på sitt speciella sätt.
    Välkommen tillbaka till Tyresö, hoppas att ni har haft det jättefint vid havet!

    SvaraRadera
  24. Våra åländska stenkyrkor är verkligt värdefulla. Fina bilder. Och visst minns jag då du läste dikter och jag sjöng. Du är riktigt duktig på det. Har du inte tänkt på att återinföra programmet till Pettas :)

    SvaraRadera
  25. Eivor,
    du sade det!
    Nu får vi börja öva inför våren Eivor eller kanske redan i höst när mörkret kryper tätt inpå!
    När skall vi?:)

    SvaraRadera