söndag 19 juni 2011

Vattenkonst?

Något spektakulär vattenkonst flöt förbi min plats på bryggan i går kväll där jag satt och väntade på att Uffe skulle ge klartecken till hopp ner i liten båt. Vi gjorde en liten runda till havs för att lufta hjärnkontoren:)
Båtbensinsblandat vatten i många olika färger flöt på vattenytan. Fascinerande...fastän miljön inte tycker om den här typen av konst...men ibland ger jag hjärnan order om att inte tänka och då kan jag njuta av skönheten
Alla regnbågens färger och flera därtill glimrade när vattnet strök förbi i strid ström
Konst finns där man minst anar

till och med, med röda inslag
Det här är förstås inte någon vattenkonst, men i regnet har hackspettsföräldrarna hämtat sina ungar till talgkorven och matat dem dagen lång. Vad vi vet, så har vi åtminstone fyra par föräldrar med kanske 4-5 ungar var. Så här är skytteltrafik vill jag lova. Vi har några korvar kvar ännu...kanske vi fyller på med någon...men snart är den här barnkammartiden förbi igen...
Och i det våta lövverket tryckte vår väckarklocka.
Den ser ut som en kråka men är en knäppgök!
Absolut knäpp för den har ingen som helst skillnad på väckningstid längre, inte på vilken fönsternisch den sitter i och hackar och kraxar....
Uffe frågade imorse hur jag hade sovit i natt och jag svarade att jag inte visste (jag sov:)), men att jag hade drömt att han var uppe och jagade kråka....-"du drömde inte", fick jag till svar. Knäppgöken hade väckt honom i morse men jag börjar förtränga det hela och lägger in det i drömmens värld istället. Kan tänka mig att det var någonting sånt här som Hitchcock var med om innan han gjorde filmen Fåglarna:)
Vår lilla klematis som jag inte vet namnet på har vuxit till sig efter ett antal år....nu börjar den slå ut
Vi har haft riktigt bra med kunder idag, trots väderleken. Under förmiddagen satt de flesta ute i trädgården men efter det i Gula salen
Det gluténfria brödet gräddar i sin ugn och vi förbereder våra fotografier som skall vara med på utställningen Vingar som har vernissage om en vecka.
Ute regnar det och det är femton grader varmt.
God fortsättning på söndagen!

30 kommentarer:

  1. Ja, visst måte Alfred ha haft en del mardrömmar innan han gjorde den filmen..
    Vattenkonsten påminner mig om en snurrande platta där man fick trycka ut färg, som fanns på Liseberg när jag var liten. Älskade att göra sådana teckningar, lukten med fast den säkert inte var så nyttig. Kanske därför jag är som jag är..he he. Kunde stå där i timmar och spruta, måste ha kostat föräldrarna en förmögenhet.
    Kul att ni har så många nöjda o glada kunder, jag ska nog se till att komma jag med någon gång!

    kramelikram!

    SvaraRadera
  2. Och vilken konst! Skulle jag kunna tänka mig att ha på väggen:-)

    SvaraRadera
  3. the shed,
    helt säkert måste Alfred ha haft mardrömmar. Jag kan få det av hans film bara:)

    Härligt att du fick "måla" psykedeliskt när du var liten..:). Det är ju bra att ha någonting att skylla på när det kniper och man har gjort bort sig eller så....haha..
    Ser framemot att få se dig här en dag, men först ditt shed!

    Karinkram!:)

    SvaraRadera
  4. Carina,
    jag kunde också tänka mig att ha båtbensinsakvareller på väggen:)

    SvaraRadera
  5. Visst är det märkligt när man inkorporerar verkliga händelser i drömmen utan att vakna. Om man då inte har någon som kan ge en "facit" så får man ju inte reda på sanningen... eller hur det nu blir.

    SvaraRadera
  6. Olgakatt,
    vi är rätt knepiga vi människor:). Inte lätt att förstå allt vad som sker i hjärnverket.
    Men spännande är det.

    SvaraRadera
  7. Jo konst finnes där man minst anar...bara man tittar efter..snyggt ju med dina vattenfärger...även om det inte är så kul att bada i...skönt att få en havstur när det är lite hjärnkaos....Lustigt precis likadana fåglar satt idag, när vi var på torpet, satt och matade sin unge vid talgbollen igen...inte samma va? h eh e..
    Kram och godnattis..Karina

    SvaraRadera
  8. Vackert med den konstiga konsten! Fast tja, undrar om inte jag föredrar hackspettsföräldrarna i alla fall. Låter helt fantastiskt med så många sådana; dem hade jag velat se! Märkligt också att de inte äter naturmat, men de är väl lite lata. :)
    Själv kastade jag i går ett par stenhårda talgbollar som jag hittade i skafferiet. Tror inte att någon hade velat ha dem.
    Såg också att fågelbordet behöver repareras, så det får jag inte glömma bort. Blir att ta fram hammaren.

    SvaraRadera
  9. Kanske Leonardo var i farten i dina drömmar. ;) Visst är det märkligt med drömmar. Jag undrar ibland vilka människorna är i mina drömmar. Jag har inte träffat dem i verkliga livet och ändå finns de i drömmen. Hmmm. Dina blombilder från igår är underbara. Kramar!

    SvaraRadera
  10. Oljekritan,

    naturen är fylld av sköna ting, fastän i det här fallet inte särskilt miljövänligt.
    Naturligtvis var det samma fåglar, jag bad dem flyga till dig med en liten hälsning:).
    Ha det gott!
    Karinkram!

    SvaraRadera
  11. Ailas,
    apropå konst så föredrar jag givetvis den naturligaste av dem och fåglar ligger mig alltid varmt om hjärtat. De äter naturligtvis mycket annat än talgkorv...det här är ett litet komplement i energisökandet. Nu visar de sina småttingar var det finns talgkorv när det kniper...om ett par veckor kommer de inte hit mera. Det är en första energihjälp, helt enkelt. Vi vill så gärna ha våra hackisar kvar...de var sju par tidigare men i och med att skogarna tas bort i omnejden försvinner de naturliga betingelserna för deras del att överleva här.
    Vi har också ett holksamvete som behöver förbättras...såg att en holk ser ut som Pentagon...utan tak:)
    Ha en fin måndag!

    SvaraRadera
  12. Anne-Marie,
    drömvärlden är väldigt spännande och intressant. Jag har mina klara drömmar och drömmar i allmänhet. De "klara" drömmarna är sanndrömmar som brukar slå in efter ett tag. Det finns mycket mellan himmel och hav.
    Ha en fin dag!
    kramar!

    SvaraRadera
  13. Jag trodde nog att du var en person som skulle kunna ha sanndrömmar och tro på dem. :) Önskar att jag mindes mer av mina drömmar. Att inte behöva vakna av en väckarklocka tror jag hjälper att minnas drömmarna. Men de på jobbet skulle troligen inte uppskatta om jag kom in vid olika tider på morgnarna. :) Kram!

    SvaraRadera
  14. Anne-Marie,
    tror nog att du har en poäng där vad gäller minnet och väckarklockans påverkan.
    Mina "klara drömmar" brukar jag berätta för mina närmaste inom familjen och för vänner, för att bli trodd senare när de har inträffat. Det är inte riktigt så roligt alla gånger..men så är det, det inträffar. Så jag är inte särskilt troende, jag är vetande...tack och lov så händer det inte alltför ofta. Är lika glad att inte drömma annat än vanliga tokdrömmar.:)
    Ha det!
    Kram!

    SvaraRadera
  15. Vackert med sådana "bensin"färger. När jag var liten var jag helt faccinerad av dom färgerna. I vattenpölar och runt båtar. Dom blir ofta så klara och lysande, lite metallic....
    Vilka söta fåglar, är kul att dom vågar sig så nära ändå. Jag har också några utanför altanen i thujjorna som jag tror är bofinkar. Dom är modiga med tanke på mina två katter som bor här. Ibland ligger dom på räcket och "glor" in i thujjan.... men jag tror aldrig dom fått nått där...

    Drömmar är spännande! "Vetande" var ett bra ord, jag kallar mig själv för en god "häxa" för jag tror inte på ondar häxor, då är man något annat...

    KRAM!

    SvaraRadera
  16. Vad häftigt med alla hackspettarna. Jag kanske skulle fortsatt att mata mina med margarin. Får göra det nästa år. "Att gjuta olja på vågorna " säger man. Det var väl mest för att någon skulle lugna ner sig, men visst blir det vackert också med olja eller bensin på vattnet (om man blundar för de negativa följderna). Det är kul med örthistoria, ang mitt inlägg idag.Min farmors mor var klok gumma så jag har lite i generna.
    Kram
    Kerstin (Ölandsvindar)

    SvaraRadera
  17. HeLena,
    ja, tänk det minns jag att jag sysslade med också som barn, nu när jag blir påmind:). Då förstod man inte ens vad skräpigt det var, bara var fascinerad av det vackra metallica som du mycket träffsäkert skriver.
    Thujor är rätt täta så säkert klarar sig bofinkarna i all växtlighet och något roligt måste ju katterna ha också. Det ligger ju i deras natur.
    ha det gott-kram!

    SvaraRadera
  18. Kerstin,

    så du brukar ge margarin! Intressant, det har jag aldrig tänkt på men det borde ju gillas skarpt. Här är enorm trafik med små hackspettsbollar för tillfället. Ungar och föräldrar om varandra i alla träd och buskar, för det strids ju en del också:). Småfåglarna passar förstås på de också när det ramlar manna från himlen och kommer hit med sina kullar i långa rader. Vi skulle egentligen inte alls ha tid att göra någonting annat än att sitta och glo vid köksfönstret, för nu rör det på sig i barnhagen:)
    Örthistoria är intressant, det ligger mycken visdom i den och nog har vi litet av det i generna ännu, tror jag. Våra kloka gummor/häxor före oss har bidragit med det nedärvda arvet hos oss.
    Karinkram!

    SvaraRadera
  19. Visst är det häftigt med båtbensin i vattnet. DET blir onekligen så vackert, med så fina mönster och färger.
    Drömmar är fascinernade. Sanndrömmar är verkligen märkligt och lite kusligt.
    KRAM
    Annika the Restonian...

    SvaraRadera
  20. Precis som HeLena här ovan blir jag förflyttad till min barndom när jag låg på bryggan och låg och fantiserade kring just såna där bensinkonsverk. För att inte tala om när man låg i gräset och tittade upp på molnen och fantiserade kring vad de föreställde.

    ...en hackspett har vi här hemma i stan också som får mat varje dag av oss. Den har också ungar nu. En nätpåse med nötter och mandel och ostbitar på fönsterblecket är mums tydligen.

    Men vilken jobbig kråka ni har som inte kan klockan och har koll på när det är vettigt att kraxa!! ;-)

    // Lisbeth

    SvaraRadera
  21. Annika,
    kan man kanske rentav kalla det akvarellmålning?:)
    Kram!

    SvaraRadera
  22. Lisbeth, Tankevågor,

    tror nog att vi alla åter blir små och ligger och tittar på vattnet i en vattenpöl eller på bryggkanten. Och molnen, ja! Härlig!:)

    Hackspettarna svirrar på runt huvudena på oss här dagligen nu, men också de småsmå...korvarna går åt, men snart är det över för i år ända tills snön faller i oktober-november.

    Krax är inte vettig på en fläck, den måste ha något fel för den nojsar på som bara den även dagtid. Den hörs långa vägar in i skogen åt alla håll.
    Ha det gott!
    Karin

    SvaraRadera
  23. Har lust att ta fram färger och börja måla när jag ser dina foton - vilka motiv! Fantastiskt!!
    Kramar från Ingrid

    SvaraRadera
  24. Musikanta

    faktum att jag funderade till själv ett ögonblick var vi har akvarellfärgerna:). Tänk vad det kan flyta förbi en så där bara..
    Kramar!

    SvaraRadera
  25. Håller med dig om att vattnet blev vackert även om det inte är miljövänligt. Men, men. Å hackspettarna är så fantastiskt söta. Gu så roligt att de fått bebbar! kramar

    SvaraRadera
  26. Magdalena,
    vackert är inte alltid miljövänligt nej!Tyvärr!
    Hackspettarnas småttingar brukar vi kalla bollar för de är som bollar, lika stora om inte större än föräldrarna, barnsliga i uppsyn och för ljuvliga helt enkelt:)
    kramar!

    SvaraRadera
  27. Knäppgök har jag inte på min krysslista! ;-)

    Ha en riktigt trevlig midsommar!!

    Steffe

    SvaraRadera
  28. Jo...jag klickade upp bilderna på vattenkonsten...mycket vackert!!! Skulle göra sig fint som canvas-tavlor!!

    Steffe

    SvaraRadera
  29. Steffe,

    tänk ändå, en fågel som du har missat!;D
    Glad midsommar önskas!

    SvaraRadera
  30. Steffe,

    tack för tipset, absolut, du har en poäng där!

    SvaraRadera