torsdag 19 maj 2011

Litet hals över huvudet....

for vi iväg igår morse, för att träffa en affärsbekant som hade planerat att komma till Åland men som fick förhinder i sista sekund så vi beslöt att komma honom i möte på andra sidan havet....
På vägen mot Mariehamn upptäckte vi att vi bara hade några ynka droppar bensin i biltanken så det blev ett snabbt lappkast från stora vägen in mot Matkroken i Kroklund där en räddande ängel med bensinslang står, bara man har en sedel eller ett lämpligt bankkort till förfogande.
Med fulltankad bil for vi vidare söderut.....
till Mariehamn och körde ombord på Rosella som forslar folk, fä och bilar över till Kapellskär
Efter frukost ombord satte vi oss ner och bara tittade ut över Ålandshav...
Och så småningom hade vi Tjärven tvärs och dessutom Söderarm längre söderut....för ovanlighetens skull så stävade Rosella fram på norra sidan av Tjärven...och vi hade anlänt till Sverige
Bildernas kvalitet är inte den bästa, men med tjocka mjölkfärgade glas mellan hav och kamera så kan det inte bli så mycket annorlunda...
men i motljus blev allting bara vackert
Jag agerade kartläsare med hjälp av gps-en...för bråttom hade vi och mycket tid till att se oss omkring fanns inte....Uffe bara tutade och körde (nåja, tutade gjorde han nog faktiskt inte en endaste gång men så säger man när det är bråttom)och jag sade vänster, höger, vänster, vänster, vänster, suck,suck, suck..
och så körde vi bort oss rejält. Vi skulle till Årsta och kom ut i Gustavsberg när gps-n tappade bort sig när vi körde in i en tunnel som vi inte skulle in i...så det blev att ta sig tillbaka mot utgångspunkten via Kungsholmen innan vi åter var ute på Essingeleden och slutligen hittade rätt avtag...mon dieu...så går det när folket från landet kommer till storstan..och att stanna upp trafiken för att få fundera litet, det går ju bara inte för sig...det gäller att flyta med i strömmen fastän den forsar fram åt fel håll
Inte hann jag fotografera såsom jag hade tänkt mig det hela, men ett Tingshus litet på sniskan fick jag med mig hem i alla fall...
när vi hade haft vårt korta möte och åter var på väg bort från storstan....
och körde raka vägen till Grisslehamn och svirrade ombord på Eckerölinjens färja som förde oss hemåt igen....i förbi farten tog jag bild av den tjusiga villan på stranden, nu mycket tillfälligt bakom galler
(och så kom jag ihåg när barnen var små och satt med gafflar framför sig och sade att de var i fängelse :)). Vilka associationer! haha...
och vi vinkade adjö till de tama fåglarna i Grisslehamn och till Sverige
Nästa gång hoppas vi få tid att vara litet längre än så här....besöka alla som har bjudit in oss på kaffe och mat, bloggvänner och facebookvänner...visst är Internet fantastiskt på många sätt.
Världen vidgas onekligen fastän en gps kan förvirra en stackars kvinnlig hjärna in i tunnlar som vi inte skulle in i. Men vi är många erfarenheter dyrare igen....nästa gång virrar vi in oss någon annanstans. Helt säkert!

Idag hoppas jag att jag skall få alla jordgubbsplantor planterade och tillika gräva ner känslan av hyperventilation som vill uppstå. Vi har mycket att göra inför nästa vecka. Sex cateringuppdrag på en vecka och mycket annat trevligt och roligt innan dess.:).

Vädret är grått och regnsjukt, hoppas det inte börjar regna förrän mot kvällen

14 kommentarer:

  1. Matkroken!! Moster bor nästan mittemot...!!
    Inte lätt när det en gång börjat strula i trafiken så blir det bara värre och värre.
    Jag kan säga dig att jag kör nästan alltid fel, även med GPS. Nästan så jag inte vågar säga det högt..
    Hoppas du får andningen på rätt köl, ibland kan det kännas mycket men när du väl satt igång så blir det garanterat mycket bättre, Karin.

    Ha en riktigt fin dag!/Tina

    SvaraRadera
  2. OJ VILKEN SNABB RESA.
    TUNNLARNA ÄR LITE LÖMSKA OM MAN INTE KAN ALLA TURER.
    Men ni kommer igen......

    SvaraRadera
  3. *Andas in, andas ut, upprepa från*

    SvaraRadera
  4. the shed,
    där ser man, vi rör oss nära varandra, åtminstone släktskapsmässigt! :D
    Skönt att jag inte är ensam om att bli virrig i storstadstrafiken trots gps...
    Andningen går mot rätt håll, bara jag kommer ut i trädgårdslandet och jordar mig (regnar nu) så fixar det sig.
    Ha en finfin dag du också!

    SvaraRadera
  5. Det måste ha varit ett viktigt möte som kunde få er på en sådan halsbrytande utflykt!
    Hoppas du kan landa och börja andas normalt strax!

    SvaraRadera
  6. Eva,
    det var bara fram och tillbaka, därför hanns ingenting annat med. Den här gången. Nästa gång förbereder vi oss för besök:D.

    SvaraRadera
  7. Margaretha,
    jag andas in, jag andas ut, jag andas in, jag andas ut, jag andas in, jag andas ut....:D
    nu går jag ut och jordar mig och får ordning på andningen. Har förstått att det går lika bra med en papperspåse.

    SvaraRadera
  8. Olgakatt,
    att det skulle bli så halsbrytande visste vi inte om förrän vi var nästan på plats i Bromma. Enligt överenskommelse skulle vi träffas där men ändringar sker och då blev det fart under galoscherna och ännu mera fart när vi körde fel:D.
    Men vi överlevde och hann med mötet...
    Har landat och tänker landa ännu djupare i närheten av strutbräknarna (blev det rätt nu?). De har kommit upp. Jag är så glad!:D

    SvaraRadera
  9. Stockholm är faktiskt väldigt dåligt skyltat, inte undra på att ni körde fel! Jag har bott i Sthlm i över trettio år och har många gånger tänkt på hur förvirrande det måste vara för icke-stockholmare att köra i den staden.
    Och kör man fel så måste man köra runt halva stan för att komma rätt igen.

    SvaraRadera
  10. Christina,
    så är det och tunnlarna har faktiskt inte särskilt vettiga skyltningar men det är väl som hemma, alla vet ändå:D som bor i stan. Det som gjorde den extra långa manövern ut i periferin för vår del var just en bråkdelssekundstvekan vid en skyltning och så var det för sent att göra en undanmanöver. Bara att följa med i farten så inte olyckor sker.
    Hets hets...annat var det när häst och trilla gällde.Fast å andra sidan så var vi människor säkert farliga i trafiken på den tiden också.

    SvaraRadera
  11. HAHA, man kan faktistk känna virvelvinden av er blixtresa på dina bilder!!
    WOOOOHOOOO!!!
    ÅÅÅ, inloppet till Mariehamn med den gamla lotstugan på skäret, eller om det är ett gammalt tullhus, älskar jag!!!
    OCH du, GPS är det inte helt lätt att köra efter alla ggr. Jag vet det..
    Ibland kan det stressa nästan mer än det hjälper.
    SÅ kul att se alla bilder!!!
    KRAM!!!!

    SvaraRadera
  12. Annika,
    virvelvind är nog rätt ord:).
    Nästa gång vi far skall jag försöka komma ihåg att ta bild av Kobbaklintar, stället du beskriver.
    Vi tyckte att den lilla gps-pilen såg ut som om den fick huvudbry ibland. Vi har rest rätt mycket med hjälp av gps-n och tycker också att den är en väldigt bra hjälp fastän det snurrar till lite extra ibland. Men det handlar nog mera om farten, skulle jag tro och om ovanan
    Kram!

    SvaraRadera
  13. Hade jag inte litat på ert omdöme så fullständigt, så hade jag nog skrivit "vansinne", haha... Men, nu gjorde jag inte det. Eller så gjorde jag... I vart fall så hade ni visst väldigt bråttom och mycket hav fick ni se.

    Här har det duggat på förmiddagen, men nu skiner solen. Skall ut och titta om gräset har torkat. Det kliar lite i trädgårdsfingrarna nämligen!

    Fortsatt trevlig dag!

    SvaraRadera
  14. Ailas,
    jag har alltid gillat uppriktighet:D. Den här gången var den dessutom befogad, det var rent vansinnigt men också nödvändigt. Ibland måste man vara litet galen.
    Här har solen skinit hela eftermiddagen och vi har haft gäster, oväntade, från västkusten i Sverige, Uffe är på möte i stan och jag har planterat 30 jordgubbsplantor och haft kanslitid i trädgårdslandet:).
    Nu väntar förberedelser inför morgondagen och bakning.
    Ha det gott du också!

    SvaraRadera