söndag 29 maj 2011

Dussinet fullt....

av handmålade assietter finns i en monter i Önningebymuseét
På den här skulle jag mera än gärna äta en bit hallonmoussetårta. Skeda mig ner genom allt det goda tills jag hittar balettdansöserna under godbiten. Elin Danielson, konstnärinnan till målningen på assietten är avbildad i mörk tyllkjol medan systern Tytti Rosa Danielson bär den vita. På kanten finns Önningebykolonisterna inmålade.
Fuchsiablommor målade av Tytti Rosa Danielson
Vitsippor? Elin Danielsons konst
Tytti har målat ljuvliga rosor
Hanna Rönnberg är konstnären bakom fatet med löjtnantshjärtat
och den här assietten samt
den här.
En litet annorlunda stil håller H. Westerholm på sina assietter
ljuvliga och späda motiv
de ser nästan ditklistrade ut, perfekta
Det är nog bara på det här sättet man kan låta en kaka som skall ätas, samsas med blomrötter på en tallriksyta:)
H. Westerholm är "pappa" även till kakfatet på fot som står på vackert broderad duk av Tytty Danielson
Servetter finns till försäljning som har samma mönster som duken har som Tytti har broderat.

Jaha, då var det bara att koka kaffe, brygga te och duka fram kakorna:).

Varsågoda, det är serverat
Solen skiner, det har blivit kväll, vi har inte haft många kunder idag men desto mera har vi haft tid med dem till långa trevliga samtal. Översättningen är klar, bokföringen likaså och nu skall surbrödsdegar sättas.
Beställningar och bokningar har ramlat in under dagen.
Veckan som är på kommande trodde vi skulle bli lugn men så blir det inte....:D

12 kommentarer:

  1. vilka fina assietter! Är inte H.Westerholm mamma till ViktorW?

    SvaraRadera
  2. I min barndom var det rätt populärt att måla porslin - kanske på utdöende redan då, men jag hade ett par kompisar som målade hiskeliga tekoppar. Målar någon porslin längre?
    undrar
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Eva,
    jag tror att H.Westerholm var Hilma Westerholm och maka till Viktor. Viktors mor hette Maria och blev änka väldigt tidigt när Viktors far dog i en minsprängningsolycka. Viktor föddes i Nagu och flyttade till Åbo efter faderns död och så småningom hittade han till Åland. Hilma var konstnärlig hon också.

    SvaraRadera
  4. Margaretha,
    de här tallrikarna är målade under 1800-talets senare hälft. Jag känner rätt många som har målat porslin i kurser som Medis (medborgarinstitutet) har hållit. På fastlandet är det rätt så vanligt ännu, kanske vanligare än här.
    Karin
    som tror att det inte är så vanligt i dagsläget på den här ön

    SvaraRadera
  5. Min mor målade porslin när jag var si så där 5-10 år gammal. Efter några år satte hon undan det allra mesta och ville inte höra talas om det mer!
    Nu undrar jag vart det tog vägen...

    SvaraRadera
  6. Olgakatt,
    en aha-upplevelse förstår jag:). Vart tog porslinet vägen?
    Jag har aldrig ens testat att måla porslin men jag kan tänka mig att det är rätt petigt och påtigt, beroende på motiv. Svärmors granne är en hejare på det! Tror att det handlar om en tålamodsprövande konstart. Tror!:) vet ej.

    SvaraRadera
  7. Eva Henriksson sa...
    När vi får hemmålat porslin till loppisär det svårsålt....Det finns massor i stugorna.

    Men vilken fin picknick på Sälskär med fin lax....

    SvaraRadera
  8. Eva,
    kan förstå det, men det är ju litet skillnad på hantverk och hantverk :). En del har talang andra litet mindre...
    Jag hoppas att picknicken uppskattades.

    SvaraRadera
  9. Oj, så mycket intressant du hunnit lägga upp vid sidan om alla uppdrag! Picknicken var säkert lyckad, även om det är lite kyligt och rått på havet ännu!
    Dina blommiga tallrikar fick mig att tänka på en svensk kille vi träffade på Kreta, som alltid tycktes ha en finsk vits i ärmen. Han frågade om vi visste vad finsk snålsoppa/ sommarsoppa är...koskenkorva från en blommig tallrik, var svaret :-)...
    kram, Ann-Mari

    SvaraRadera
  10. Det där kallar jag fin porslinsmålning!!
    Verkligt fina många av dem!!
    Kram!!
    Annika Reston

    SvaraRadera
  11. Ann-Mari,
    tack!:)
    Det sändes extra kläder och filtar med. Folk i gemen förstår inte HUR kallt det fortfarande är ute i havsbandet.
    Haha...allt hittar man på också!:)

    kram, Karin

    SvaraRadera
  12. Annika,
    ser att du fortfarande har problem att kommentera som vanligt. Tur att du hittar in ändå:).
    Tallrikarna är från slutet av 1800-talet och har skänkts till museét. Jag tycker väldigt mycket om den med ballerinorna, rent motivsmässigt.
    Kram!

    SvaraRadera